Utan Big Pharma stannar Sverige
De globala läkemedelsjättarna som har säte i Sverige hamnar i skymundan när fokus sätts på småbolag och nedmonteringen av Astrazeneca. Men de spelar en viktig roll för Forskarsverige.
Kan du namnet på den största privata arbetsgivaren i Uppsala? Eller den näst största i Helsingborg? Om du tvekar på svaret är du långt ifrån ensam. Medan nationalklenoden Astrazenecas konvulsioner blivit en medial följetång de senaste åren är det betydligt tystare om bolag som Johnson och Johnson-ägda McNeil, med 630 anställda vid fabriken i Helsingborg, eller GE Healthcare, som sysselsätter 1 300 inom marknadsföring, forskning och produktion i Uppsala och ytterligare 300 i Umeå.
Trots vissa neddragningar och trots att en stor del av arbetet med kliniska försök numera sköts av kontraktsforskningsbolag sysselsätter de elva största utländska life science-bolagen med forskningsverksamhet i Sverige över 4 000 anställda, visar Life Science Swedens sammanställning. Det kan jämföras med Astrazeneca, som nu är nere på cirka 5 800 anställda i Sverige.
En snabb sökning bland motioner, interpellationer och debattprotokoll hos riksdagen visar att trenden går igen i de politiska korridorerna. Medan Astrazeneca är med i 131 olika sammanhang de senaste fem åren nämns exempelvis amerikanska Merck bara 14 gånger, trots att bolagets svenska gren MSD stod för närmare en fjärdedel av patienterna i de kliniska försök som rapporterades in till Läkemedelsindustriföreningen under 2012.
Och även om MSD:s svenska forskningschef Katrin Moeschlin inte tycker att bolaget blivit bortglömt när de politiska utspelen börjat hagla efter Astrazenecas nedmontering, oroas hon av de senaste årens generella nedgång av antalet kliniska försök i Sverige.
- Jag upplever inte att vi är i skymundan. Men eftersom Astrazeneca inte längre har samma stora representation finns det desto större anledning att vända sig till de andra stora bolagen som ju gör ett jättejobb i Sverige, säger hon.
- Det behövs en struktur inom vården som möjliggör forskning. För fem till tio år sedan bedrevs den kliniska forskningen väldigt mycket av eldsjälar som snart går i pension. Generationen som kommer efter bedriver inte detta på sin fritid utan kräver att man ska kunna forska på sin arbetstid, säger hon.
Margareta Olsson Birgersson, svensk forskningschef på Roche, har även hon noterat ett generationsskifte inom vården.
- Jag kan ibland tycka att vi i dag saknar kontaktpersoner som har möjlighet och vilja att engagera sig aktivt i kliniska studier, på vissa kliniker. Det finns ett behov av att fler unga kliniker stimuleras för att arbeta med klinisk forskning.
Hon anser också att den kliniska forskningen måste prioriteras högre än i dag.
- En viktig del i det hela är att vi måste bestämma oss för att klinisk forskning är en naturlig del av den svenska sjukvården och se till att aktörerna mäts på kriteriet att de bedriver forskning och inte bara på vårdproduktion, säger Margareta Olsson Birgersson.
Katrin Moeschlin och Margareta Olsson Birgersson är långt ifrån ensamma om att efterlysa nya tag i landstingen för att kunna hejda trenden.
- Bilden i dag är ofta att vi ska attrahera mer av de globala företagens prövningar till Sverige. Men vi måste börja med att ta hand om de förfrågningar vi får, där hinner inte vården med. Kan de enheter som har relevanta patienter tacka ja i högre utsträckningar skulle vi få fler prövningar, säger Pfizers chef för samhällskontakter, Kerstin Falck.
Hon får medhåll från Anna-Kaija Grönblad, vd för Sanofi-Aventis svenska bolag med ett 100-tal anställda, varav knappt hälften arbetar med kliniska försök.
- Vi upplever att vården har svårt att ta sig tid att genomföra studier. När vi väl har projekt levererar de inte patienter i samma takt som exempelvis i Baltikum. Det finns en tröghet i systemet som gör att det inte uppmuntras och att det inte finns tid att rekrytera patienter i den takt som det skulle behövas. När vårt huvudkontor ser att det inte går så fort här, då tittar man på andra länder, säger hon.
Anna-Kaija Grönblad ser även en fara i vårdens tröghet att ta till sig nya mediciner när dessa väl passerat genom alla nålsögon.
- Tittar du på de 15 största forskande läkemedelsföretagen i Sverige är det kanske tre som visar positiva siffror. Det visar att vi har en prispress på äldre läkemedel, men det visar också att vi har dåligt upptag av nya läkemedel. Det är oroande, säger hon.
Av de bolag som Life Science Sweden talat med har nästan alla dragit ned eller som bäst bibehållit sin svenska verksamhet de senaste tio åren. Genom en lång rad avknoppningar från det som en gång var Pharmacia kombinerat med att en större del av de kliniska försöken lagts ut på kontraktforskningsbolag har Pfizer exempelvis minskat sin svenska personalstyrka från cirka 5 000 till drygt 500 sedan början av 2000-talet.
Undantaget är GE Healthcare, som 2009 invigde en ny fabrik i Uppsala för produktion av kromatografimedia. Det senaste decenniet har bemanningen ökat från runt 1 000 till nästan 1 600 anställda. Men Lotta Ljungqvist, forskningschef för GE Healthcare Bio-Sciences, tycker även hon att klimatet blivit tuffare, främst när det handlar om att hitta finansiering till nya forskningssatsningar.
- I USA kan även stora bolag få forskningsstöd från exempelvis National Institute of Health eller Darpa. I Sverige riktar sig sådant främst till små och medelstora bolag, säger hon.
Även Anders Blanck, vd för Lif, branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen, menar att fokus i hög grad hamnat på de mindre, inhemska bolagen.
- Man gillar de små företagen för att de ses som framtiden och det har nästan blivit ett självändamål att ha så många småbolag som möjligt. Men vi behöver både och, de små klarar sig inte utan de stora och de stora verkar behöva de små för att få in nya idéer, säger han.
Orosmolnen på horisonten för i alla fall med sig att den svenska life science-industrins kräftgång hamnat högt på den politiska dagordningen, påpekar flera av företrädarna för de internationella jättarna.
- Det finns en ökande förståelse från politiskt håll för att det här är en viktig bransch i Sverige och en förståelse för att detta måste man göra något åt, säger Jonas Vikman, chef för samhällskontakter på Glaxosmithkline.
I slutänden kan Astrazenecas problem fungera som en nyttig väckarklocka, menar Lotta Ljungqvist på GE Healthcare.
- Astra har funnits här så länge att många tagit dem för givna. Men det behövs en medveten satsning för att vi ska kunna behålla det vi har, säger hon.
[tboot_accordion_bootstrap name="UniqueName"]
GE Healthcare 1 600
McNeil 630
Pfizer 500, varav cirka hälften arbetar i produktion
Abbott 240
Roche 220
MSD 200, varav ca 50 jobbar med kliniska prövningar
Novartis 200
Glaxosmithkline 130, varav 25 jobbar med kliniska prövningar
Boehringer Ingelheim 120
Sanofi-Aventis 100, varav 43 jobbar med kliniska prövningar
Bristol Myers-Squibb 100, varav ca 30 jobbar med kliniska prövningar
[tboot_accordion_bootstrap_section color="primary" name="BigPharma" heading="Bolag och anställda i Sverige" number="1" open="yes"]
[/tboot_accordion_bootstrap_section]
[/tboot_accordion_bootstrap]
