23948sdkhjf

Biolamina tar täten när stamcellsfältet öppnas

| Av Anna Sundström | Tipsa redaktionen

En ny metod gör det möjligt att odla storskaliga mängder med embryonala stamceller utan att embryot förstörs. Metoden kan ge runt 400 kilo stamceller på en månad samtidigt som den kringgår vissa etiska aspekter med stamcellsforskning.

Med en särskild metod kan forskare odla fram storskaliga mängder med embryonala stamceller för grundforskning och utveckling av cellterapier. Odlingen kan också göras utan att stamcellerna muterar under odlingen, något som tidigare varit svårt att åstadkomma i forskarvärlden. På måndagen publiceras en studie i den vetenskapliga tidskriften Nature Communication som beskriver metoden som gör detta möjligt.

Studien påbörjades av forskare vid bland annat Karolinska institutet, som Outi Hovatta, Karl Tryggvason och Sergey Rodin. Men med tiden har forskare från flera utländska lärosäten anslutit.

- Det är Outi Hovatta, min pappa Karl Tryggvason och Sergey Rodin som är hjärnorna bakom arbetet. Men studien har tagit tid att slutföra och under arbetets gång har listan på artikelförfattare utökats med ytterligare experter på andra områden, förklarar Kristian Tryggvason, vd på Biolamina.

För det är Biolaminas lamininbaserade cellodlingsteknik LN-521 som forskningsarbetet utgått ifrån. Metoden baserar på det naturligt förekommande laminin-proteinfamiljen, som finns naturligt i cellers omgivning, och som här används för att odla stamceller i en fördelaktig miljö. LN-521 har funnits på marknaden i ett och ett halvt år och även om bolaget har sett potentialen i produkten är det först nu de får vetenskaplig tyngd att marknadsföra det.

- Forskare tror mycket på artiklar och det är svårt att som litet bolag nå genom bruset. Men vi har resonerat att det är bättre att ta fram en tung vetenskaplig artikel vartannat år än att jobba fram flera artiklar med lägre genomslagskraft, säger Biolaminas vd Kristian Tryggvason.

Även om Biolamina inte haft den tunga vetenskapliga bevisningen på plats har LN-521 blivit deras mest sålda produkt. Men nu efter att artikeln publicerats spår de att försäljningen kommer att accelerera och förhoppningen är att 2014 blir bolagets första lönsamma helår.

- Det här är väldigt bra reklam. Det gör att produkten slår bredare mot industrin, säger Camilla Sandberg, sälj- och marknadschef på Biolamina som rekryterades i december från storkoncernen GE Healthcare Life Sciences.

Odlingsmetoden utgår från en cell tagna från ett embryo som befruktats på IVF-klinik då embryot är åtta celler stort. Embryots resterande sju celler kan därefter fortsätta utvecklas och resultera i friska barn, något som i dag görs när man testar om barnet bär på svåra genetiska sjukdomar. Men med Biolaminas metod används bara embryon som är donerade till forskning, påpekar Camilla Sandberg. Och till skillnad från andra cellodlingsmetoder då embryot förstörs vid framtagandet av stamceller kan embryot vid Biolaminas metod fortsätta att utvecklas. Detta gör att stamcellsforskningen kan undvika vissa etiska hinder.

- Vår metod gör att man kan kringgå vissa etiska aspekter på stamcellsodling eftersom embryot inte förstörs. I Europa pågår nu en diskussion om det ska vara möjligt att ta patent på forskning som inneburit att ett embryo förstörts, och det slipper man ju här, säger Kristian Tryggvason.

Ett annat sätt att kringgå de etiska aspekterna kring stamcellsforskning har varit att utveckla IPS-celler, eller inducerade pluripotenta stamceller, som utgår från utvecklade celler men backats tillbaka till stamcells stadie. Tekniken att backa tillbaka stamceller belönades med Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2013 och uppmärksamheten kring forskningsområdet har därefter eskalerat. Men Kristian Tryggvason tror inte att IPS-celler är den bästa vägen för stamcellsterapier.

- IPS-celler tillverkas genom att manipulera cellens genom, som anses som en risk när man ska sätta dessa celler tillbaka i människan. Regulatoriskt sätt är det en mardröm då det är svårt att förutspå vad sådana mutationer just kan innebära i längden.

- Nu var det ju inte heller den terapeutiska användningen av IPS-celler som prisades utan tekniken som gjorde det möjligt.

Tekniken öppnar inte bara ett nytt fält utan gör det också möjligt att nu kunna odla stamceller i stor skala. Odlingsmetoden gör att cellerna kan växa över två gånger så fort som vid andra tekniker. Biolamina uppskattar att 400 kilo stamceller ska kunna odlas fram under en dryg månads tid, en mängd som kan tiodubblas var fjärde dag.

- Nu finns det en odlingsmetod som är egentligen obegränsad och som är tillräckligt för att räcka till en hel del patienter på ett sätt som läkemedelsbolag behöver för stora patient grupper, säger Kristian Tryggvason.

Precis som vid transplantation har stamceller ett säreget uttryck så en matchning krävs för att ta fram stamcellsterapier. Men i och med en effektivare metod att göra nya stamcellslinjer ser Kristian Tryggvason möjligheter att upprätta en stamcellsbank inom några år som ska kunna ge upphov till stamcellslinjer som matchar 90 procent av världens befolkning.

Biolamina utvecklar och säljer produkter för cellodling till ett trettiotal länder runt om i världen. Bolaget har i dagsläget 13 anställda och har huvudkontoret i Sundbyberg utanför Stockholm och öppnade nyligen ett dotterbolag i USA. Dotterbolaget har precis hunnit bildats och ännu finns ingen anställd på plats, men målet är att få in en, kanske två, säljpersonal som kan ansvara för den amerikanska marknaden. För att öka distributionen funderar bolaget på att hitta en kombinationslösning att dels sälja produkterna själva dels ta hjälp av distributionsbolag.

- Vårt mål är att det ska vara lätt för kunderna att få tag på våra produkter, oavsett var de sitter i världen, säger Camilla Sandberg.

[tboot_accordion_bootstrap name="UniqueName"]
[tboot_accordion_bootstrap_section color="primary" name="UniqueName" heading="Container One Title" number="1" open="yes"]


Patientens egna celler ska laga hjärtat
För ett par dagar sedan kom årets andra FDA-ok till stamceller mot hjärtsjukdom.


CNS-fronten flyttas fram
Forskarna är eniga om att neurologiska sjukdomar på grund av sin komplexitet är mycket svårbehandlade. Hopp tänds dock för nya angreppssätt vid multipel skleros och nästa år kan det komma ett godkännande för det första nya psykosläkemedlet på 50 år.


Miljonavtal för stamcellsforskning
Capricor Therapeutics och Janssen Biotech samarbetar i studie för att bota hjärtsjukdom.


Stamcellsforskare bäst på kommersialisering
Årets upplaga av Mentor4Research avgjordes på torsdagen. Forskare från Uppsala universitet kammade hem förstaplatsen.


Tre nya toppar i Biolamina
Utökar samarbetet med Vitrolife och stärker bolaget med tre nya förmågor.


Stamcellsforskning i framkant
Med en udda ledarstil och genom att uteslutande satsa på högsriskforskning har Susan Solomon lyckats bygga ett av världens mest framgångsrika stamcellslabb.


mRNA kan läka hjärtan
En färsk studie visar att stimulans av tillväxtfaktorer kan hjälpa hjärtat att återuppbyggas efter hjärtinfarkt. Framstegen tyder på att forskare kan vara en ny regenerativ behandling på spåren.

Här odlar forskarna minihjärnor
Genom att odla hjärnsubstans vill österrikiska forskare revolutionera forskningen inom neurosjukdomar, läkemedelsutveckling och samtidigt ersätta djurförsök.


Han ska bota ögonsjukdom med stamceller
Ögonläkaren Anders Kvanta får Axel Hirsch-priset 2013 för sin forskning på nya behandlingar av makuladegeneration.


Hämta hjärtat i skrivaren
Den stora trenden med 3d-skrivare har nått medicinen och kan revolutionera allt ifrån läkemedelsutveckling till transplantationskirurgi.


[/tboot_accordion_bootstrap_section]


[/tboot_accordion_bootstrap]

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)

Mest läst

Startsidan just nu

De driver konstgjorda muskler med socker

Artificiella muskler av polymermaterial kan nu drivas med energi från glukos och syre på liknande sätt som biologiska muskler. Detta kan vara ett steg mot implanterbara konstgjorda muskler i framtiden.

Så funkar NT-rådet

De kan vara avgörande för ett nytt läkemedels möjligheter att användas i Sverige. Men vilka är NT-rådet, vad gör de och borde deras arbete egentligen skötas av en myndighet?

Biogaia in i Uruguay

Umeåbolag uppköpt av amerikansk jätte

Örebro värvar chef från Västerbotten

Ny vd på SwedenBio

Nyhetsbrev

Därför ska du finnas på Instagram

Antalet sociala medier ökar, nya tillkommer och några försvinner. Just nu finns en plattform som växer mer än andra.

Arkiv

Swedenbios nya vd om uppdraget

"Fantastiskt kul och hedervärt"

Blodgivarens kön påverkar inte chansen till överlevnad

Unik rening av läkemedel i dansk anläggning

Anläggningen är den första i sitt slag i världen, och det fungerar genom att speciella bakterier äter upp rester av medicin innan avloppsvattnet rinner ut i naturen.

Oasmia anmäler till Ekobrottsmyndigheten

Ny grundläggande förståelse för hur lungcancer sprider sig

Lungcancerceller använder sig av antioxidanter, kroppsegna eller från kosten, för att öka upptag och användning av socker och därmed sprida sig i kroppen. Det visar svenska och amerikanska forskare i två oberoende studier, som öppnar för nya strategier att behandla lungcancer.

Toppuppdrag för Anders Blanck

Långt gånget för Index studie

Upprört när Sobi storvarslar

Första mötet mellan regeringen och patientföreträdarna

1

Utvecklar blodmarkör för att upptäcka alzheimer

Miljardaffär för Karo

Rhovac säkrar finansieringen

De kopplar specifikt protein till aggressiv hudcancer

Nya behandlingsalternativ för patienter med spridd hudcancer har utvecklats men fortfarande saknas kunskap om hur tumörcellerna sprider sig till andra delar av kroppen. Forskare från Lund är nu ett steg närmare en lösning.

Färre onödiga operationer med ny diagnostikmetod för äggstockscancer

Forska Sverige: Oroväckande trend

Halvvägs för Promore

Fet fisk utan gift skyddar mot typ 2-diabetes

Om den feta fisken vi äter vore fri från miljögifter skulle den minska vår risk att utveckla typ 2-diabetes. Men miljögifterna som fisken innehåller har motsatt effekt och suddar ut skyddseffekten.

Hamlet får testa högre dos

Kassaklirr för Cereno

1

Positivt från Immunicum

Nytt partnerskap för Bactiguard

Nya data från Medivir

Han får Fernströmpriset

Krönika: Det outnyttjade fönstret mot big pharma

Generna styr hundägande

Hon blir chef för Skånes sjukvård

Nuevolution löser dansk patentstrid

Cereno redo för fas II

De får 50 miljoner till hjärnforskningen

Se alla Medlemsnytt

Sänd till en kollega

0.12