“Vi behöver anstränga oss ännu mer”
Samtidigt som de svenska life science-bolagen blir både mindre och färre ökar det utländska ägandet i den svenska life science-branschen. Just därför gäller det att höja Sveriges attraktionskraft, menar branschen.
Rapporten, Global trends with local effects, visar att antalet life science-bolag som har utländska ägare har ökat de senaste åren. Rapporten tar upp 108 bolag som var svenskägda 1998, men som samtliga övergått till utländskt ägande 2012. Trots ägarbytet har många av bolagen valt att behålla sin verksamhet i Sverige men Anna Sandström, analytiker på Vinnova och huvudförfattare till rapporten, menar ändå att det finns en risk att företagen väljer andra länder för sin verksamhet.
Jonas Ekstrand, vd på branschorganisationen Sweden Bio, väljer att se det från en annan vinkel.
- Är glaset halvfullt eller halvtomt? Att vi, som Vinnovas rapport visar, har utlandsägda bolag som väljer att investera och behålla sin verksamhet i Sverige ser jag som ett tecken på att vi i Sverige håller hög kvalitet och att vi har något att komma med i konkurrensen med andra länder.
Han tror att anledningen till att många av de stora läkemedelsbolagen stannar i Sverige är den nya affärsmodell som de flesta av dem anammat, med färre egna och fler inlicensierade projekt och samarbeten inom forskning och utveckling.
- Sverige har mycket att erbjuda i form av möjliga samarbeten för Big Pharma men vi behöver utveckla vårt regulatoriska system ytterligare och bli bättre på att få sjukvården att testa och ta upp nya innovationer i sin verksamhet för att bli ännu mer attraktiva.
Jonas Ekstrand håller dock med om att utvecklingen som nu pågått ett bra tag är oroande eftersom risken för att bolagen väljer att söka sig någon annanstans är större om de ägs av utländska aktörer.
- Visst är det skrämmande, och ett tydligt incitament för att vi ska anstränga oss än mer för att optimera förutsättningarna för att bedriva kommersiell life science-verksamhet i Sverige.
Vad får utlandsägandet för följder på hur mycket intäkter Sverige får in från företagen?
- Life science är en global industri. Det viktiga är att man investerar i FoU och produktion i Sverige. Industrins närvaro är också en viktig faktor för att vi som patienter ska få tillgång till moderna och effektiva läkemedel och medicintekniska produkter.
Just vikten av produktion inom life science-branschen är en fråga som Jonas Ekstrand menar ofta kommer i skymundan och han efterlyser en diskussion kring hur man ska jobba för att behålla den i Sverige.
- Det är otroligt viktigt att produktionen finns kvar, dels för att det närheten mellan FoU och produktion behövs för att få högsta kvalitet på de produkter man tar fram, dels för att life science-produkter är en av våra stora exportvaror.
Rapporten visar också att life science-branschen gått tillbaka inom de flesta sektorer. Om man inte räknar med bolag som sysslar med försäljning och marknadsföring har antalet anställda i branschen minskat med drygt 2 100 personer sedan 2009, 74 procent av minskningen står Astrazenecas nedskärningar för.
- Det finns områden med en positiv utveckling också men de tenderar att drunkna i siffrorna efter Astrazenecas nedläggning, säger Anna Sandström.
Exempel på växande branschsegment är framför allt informations- och kommunikationsteknik, IKT, där antalet anställda ökat med nästan 39 procent mellan 2009 och 2012, följt av elektromekanisk medicinteknik och utrustning för anestesi och respiration som ökat med 7,9 respektive 4,9 procent. Men av de 14 branschsegment som redovisas i rapporten är det bara totalt fem som visar positiv utveckling.
För första gången sedan Vinnova började med sina mätningar 1998 minskar också antalet bolag. Sedan toppnoteringen med 860 bolag 2008, har antalet successivt sjunkit till 791 bolag 2012. Störst är minskningen bland de minsta bolagen med färre än tio anställda, så kallade mikrobolag.
- Jag såg redan i mätningarna från 2010 att antalet företag var på nedgång men i det läget var det för tidigt att kalla det en trend, säger Anna Sandström.
Bakgrunden till minskningen är enligt henne delvis brist på finansiering, men också faktorer som fusioner och uppköp och att några bolag tagit klivet upp från mikroklassen och blivit småbolag.
Statistiken visar också att antalet riskkapitalister som investerar i life science-projekt har minskat. Enligt rapporten har utvecklingen gått mot att investerare satsar större summor men mer kortsiktigt, och i senare faser av produkt-eller läkemedelsutvecklingen.
- Det har successivt blivit svårare för tidiga projekt att få finansiering men förhoppningsvis återvänder riskkapitalet på sikt även till tidig fas, till exempel i form av stora bolag som vill inlicensiera projekt, säger Anna Sandström.
Men finns det inte en risk att bristen på pengar för projekt i de tidiga utvecklingsfaserna kan försämra återväxten av bolag på längre sikt?
- Jo, de små bolagen behövs för att få ett fungerande ekosystem i life science-branschen. Det är en högriskbransch och det kommer alltid att vara en del bolag som inte når ända fram, men det behövs experimentella företag för att driva utvecklingen framåt.
En annan trend som tas upp i rapporten är att fler aktörer än tidigare driver sitt utvecklingsprojekt i nätverksform längre och väntar med att bilda bolag.
- Så kallade virtuella bolag och nätverksprojekt blir mer och mer vanliga, många företagsinkubatorer låter till exempel företagen stanna längre eller tar tillbaka projekt för att driva dem virtuellt. Konkurser är ovanliga i den här branschen, de flesta företag finns kvar i en eller annan form.
Carina Schmidt är vd för det virtuella bolaget, Athera som grundades 2002 från KI:s innovationssystem. Bolagets kärna består av fem personer som på deltid driver verksamheten, medan preklinisk utveckling och produktion är utlagda på kontraktslabb. Enligt Carina Schmidt är arbetssättet en fördel för bolag som bara har enstaka projekt i sin pipeline och som inte har för avsikt att bygga ett traditionellt bolag med en stor produktportfölj.
Att det är en företagsform som blivit vanligare är hon dock inte beredd att skriva under på. I stället tror hon att det är många, inklusive Vinnova, som inte riktigt förstått det virtuella arbetssättet fram till nu.
- Jag får ofta förklara hur det fungerar och varför vi valt den här företagsformen så jag tror snarare att det är fler som fått upp ögonen för hur ett virtuellt bolag fungerar.
En trend i stort inom läkemedelsutveckling som också tas upp i rapporten är ökade satsningar på att omformulera redan godkända substanser, alternativt testa dem inom nya indikationer. Det gör vägen till marknadsgodkännande avsevärt kortare. Fler och fler bolag satsar också på särläkemedel.
- Det är ett sätt att minska bolagets risker och komma snabbare till marknaden, säger Anna Sandström
Medicinteknikbranschen har klarat sig bättre än läkemedel- och bioteknikbranschen med avseende på antal anställda, och har inom några branschsegment vuxit de senaste åren. Utvecklingen med stora medicinteknikbolag som köper upp varandra har gjort att branschen gått mot ett oligopol av globala jättebolag där de mindre bolagen tenderar att bli partners eller leverantörer till de stora företagen i en större systemleverans.
- Men det går inte att dra alla över en kam, det finns också exempel på små bolag som tagit sig hela vägen till marknaden själva, säger Anna Sandström.
Vad som är framtidens branschsegment inom life science vill dock Anna Sandström inte sia om, men det finns några som är på uppgång.
- Förutom IKT har flera Implantatföretag vuxit och det finns ytterligare potential för svenska innovationer som bygger på att använda informationen som kommer från patientdata och kliniska studier men också från ny biologisk kunskap, liksom teknologier för att effektivisera processen att utveckla nya läkemedel och inom området biomarkörer med koppling till diagnostik och läkemedel, bara för att ta några exempel.
