Kändisbesök på Scilifelab
Craig Venter, Janet Thornton och Svante Pääbo fanns alla på plats i Aula Medica i går när Scilifelab höll sin årliga dag.
- Det vore inte så svårt om det inte vore för att biologi är ett oförutsägbart system. Vi vet inte vad varje enskild cell gör. Det är lite som att designa ett flygplan trots att man inte vet vad tio procent av komponenterna gör, sade Craig Venter.
Hans förhoppning är dock att man innan året är slut trots allt ska ha lyckats med utmaningen att designa en syntetisk cell i datorn. Och datortekniken i sig öppnar nya möjligheter.
- I en digital värld kan du göra vad som helst och till exempel skicka genetisk information via e-post eller elektromagnetiska vågor. I teorin skulle du kunna skicka genetisk information från mars till jorden och återskapa den här.
Idén om biologisk teleportering har väckt stort intresse, men mer realistiskt är möjligheten att vid influensautbrott sekvensera viruset på plats, skicka informationen digitalt och snabbt börja tillverka vaccin. Där ligger läkemedelsbolaget Novartis i startgroparna och har satt upp en teknik som kan konvertera digital biologisk information för snabb framställning av vaccin, som sedan kan skalas upp.
- Jag tror att man med denna metod kommer att kunna eliminera pandemier innan de startar. I framtiden skulle du till och med kunna ha en liknande teknik hemma och ladda ner ditt eget vaccin.
Craig Venter berättade också om sitt senaste projekt, bolaget Human Longivety, som är fokuserat på åldrandet och möjligheterna för ett friskt åldrande. Inom ramen för det ska 80 000 människors genom sekvenseras för att försöka förstå vad som orsakar åldersrelaterade sjukdomar och besvär och förebygga dem. Craig Venter konstaterade dock att utmaningen numera inte är att sekvensera utan hur all data som genereras ska tolkas och lagras. Den slutsatsen delades unisont av samtliga dagens talare, inte minst av Janet Thornton, chef för det europeiska bioinformatikinstitutet EMBL.
- Det är galet att samla in all denna data om vi inte kan använda den, speciellt om vi använder skattebetalarnas pengar, sade hon.
I projektet 1000 Genome, en storskalig sekvensering av mänskliga genom, är syftet att hitta de flesta genvariationer som förekommer med minst en procent i den studerade populationen. De senaste studieresultaten rör mutationer i aminosyror, där man bland studerat vilka mutationer som uppstår naturligt och vilka som är kopplade till sjukdom.
- Det visade sig att de naturliga mutationerna i första hand sker på ytan av cellen, medan de som orsakar sjukdom sker på ett djupare plan. Det kan ha betydelse för till exempel design av läkemedel.
Under dagen presenterades också glimtar av den forskning som sker på Scilifelab. Inom cancerfältet ligger forskarna Thomas Helleday och Henrik Grönberg långt fram i varsin ände av spektrumet av individanpassad behandling. Thomas Helleday har nyligen i sin forskning visat att blockering av ett enzym, MTH1, har mycket god effekt för behandling av cancer.
- Den ideala cancerbehandlingen dödar alla cancerceller, fungerar på alla patienter och är botande. Dagens behandling med strål- och kemoterapi har god effekt, men påverkar inte bara cancercellerna, sade han.
Enzymet MTH1, som i stort sett bara är aktivt i cancerceller, hindrar fria syreradikaler från att inkorporeras i cellens dna. Genom att hämma enzymet hämmas också denna skyddsmekanism och cancercellerna dör av oxidativa skador på sitt dna.
- Detta är oberoende av cancertyp och skulle kunna innebära stora möjligheter för behandling av till exempel lungcancer och malignt melanom, där vi inte har någon botande behandling i dag, sade Thomas Helleday.
Om denna angreppspunkt är oberoende av cancertyp och person är Henrik Grönbergs den motsatta. I det så kallade Clinseq-projektet använder man nya sekvenseringsmetoder för att karaktärisera cancertumörer för att utvärdera vilken typ och subtyp av cancer det rör sig om. Informationen ligger sedan till grund för behandlingsrekommendationer.
- Målet är att alla svenska cancerpatienter med behov av genetisk kartläggning, cirka 50-60 procent, ska genomsekvenseras 2016, sade Henrik Grönberg.
Varken Thomas Helleday eller Henrik Grönberg ser någon motsättning mellan försöken att hitta en allmängiltig cancerbehandling till en extremt individanpassad.
- Det kommer aldrig att finnas en behandling som fungerar för alla patienter och på alla cancertyper. Vissa cancerceller svarar helt enkelt inte på behandling och förr eller senare sker det mutationer som gör att de som har svarat inte längre gör det. Dessa två angreppssätt är komplement till varandra, sade Henrik Grönberg.
Dagen avslutades lika stjärnspäckad som den började med Svante Pääbo från Max Planck-institutet. Med hjälp av avancerad sekvenseringsteknik och analyser har han kartlagt människans tidiga utveckling från neandertalare till den moderna människan. Som tidigare rapporterats har alla utanför Afrika har lite neandertalblod i sig och han konstaterade skämtsamt att många, uteslutande män, hör av sig till honom och berättar att de känner släktskap med neandertalare och gärna vill donera blod för att bidra till forskningen.
I sin forskning har han också studerat hur denna mixning mellan neandertalare och människor gick till.
- Det vi kan se är att det inte finns något mitokondrie-dna från neandertalare i dagens människor, vilket måste innebära att det var de manliga neandertalarna som blandade sig med de moderna människorna, sade Svante Pääbo.
Efter dagen med forskarpresentationer invigdes det Scilifelabs senaste lokaltillskott, det så kallade Gamma-huset, med cirka 6 000 kvadratmeter labb- och kontorsyta. I dagsläget har bara plattformen för läkemedelsutveckling, Drug discovery and development, med tio personer flyttat in, men planen är att huset ska fyllas med fler forskargrupper och ytterligare cirka 100 personer innan årsskiftet.
