Liksom sina kollegor i Storbritannien gick Alliansens politiker ut till Astra Zenecas försvar när Pfizer i april blev mer och mer aggressiva i sina försök att köpa bolaget. Affären är nu avblåst och life science-Sverige kom undan med hjärtat i halsgropen. I slutet av året kan dock Pfizer komma tillbaka med ett nytt bud, vilket skulle kunna resultera i att Astra Zenecas verksamhet försvinner från landet.

Både näringsminister Annie Lööf (C) och oppositionsledare Stefan Löfven (S) är eniga om att det vore olyckligt och att det är viktigt att Astra Zeneca blir kvar.

- Det har en avgörande betydelse för hela ekosystemet av life science. Astra Zeneca är otroligt viktigt för det. På egen hand står de för 50 procent av landets FoU-investeringar och 70 procent av den svenska läkemedelsexporten, säger Annie Lööf.

Även Stefan Löfven poängterar Astra Zenecas betydelse för helheten.

- En mix med stora och små bolag är nödvändig för att hålla ihop hela kedjan med läkemedels- och medicinteknikföretag, akademi, näringsliv och sjukvård, säger han.

Så frågan är vad som händer nu? Men varken Stefan Löfven eller Annie Lööf vill sia om hur de kommer att agera vid ett eventuellt nytt bud i höst. Näringsministern framhåller dock den tidigare kontakten med Pfizers koncernledning där man uttryckte sin oro över att Sverige inte finns med på kartan över verksamheten vid ett eventuellt köp.

- Nu ställer vi lika hårda krav på Astra Zeneca att stå fast vid sitt nej, säger Annie Lööf.

Stefan Löfven säger att hur de exakta handlingsplanerna kommer att se ut är något man får ta vid ett eventuellt bud, men att det är viktigt att vara aktiv.

- Det är alla regeringars ansvar att stärka life science-miljön och att det finns nära samarbeten mellan alla berörda parter.

Så långt är de båda politiska motståndarna rörande överens. Också när det handlar om att stärka den svenska life science-branschen är båda villiga att använda sitt politiska mandat. Hur skiljer sig dock åt. Stefan Löfven har tidigare meddelat att om Socialdemokraterna sitter vid regeringsmakten efter höstens val kommer han att inrätta ett innovationsråd. Rådet ska ledas av statsministern och bestå av berörda ministrar liksom företrädare för industri och akademi.

- Det ska vara ett strukturerat samverkansorgan som ska verka över tid och ledas av statsministern. Jag anser att ansvaret för detta ligger på högsta politiska nivå. Oavsett bransch är det viktigt att se över forskning och utbildning och strukturer för detta. Jag tror inte att politiken ska försöka se vilka som är vinnare eller inte, det är marknadens uppgift, men vi har identifierat områden som miljö och life science som särskilt viktiga och där den här typen av samverkan är avgörande, säger Stefan Löfven.

Samverkansfrågorna är ju aktuella även nu. Vad har detta innovationsråd som inte finns i dag?

- Det finns inget liknande i dag som arbetar med samverkansfrågor på ett strukturerat och långsiktigt sätt. Dessutom har vi en regeringschef som kallar näringslivet ett särintresse. Ett strukturerat och långsiktigt samverkansarbete är viktigt, inte minst i en situation som Astra Zeneca och Pfizer, för att få olika samhällsaktörer att prata ihop sig, säger Stefan Löfven.

Men näringsminister Annie Lööf ger inte mycket för Stefan Löfvens innovationsråd.

- Det dömer jag ut. Det vi behöver är samverkansmöten med facket, akademin och näringslivet. Det har vi redan i dag, men vi behöver fler, säger hon.

Internationellt sett är vi i Sverige dÂliga p att börja använda innovationer i vården. Vad kan ni i oppositionen göra åt det?

- Det är ett problem och därför är det är viktigt att hålla ihop vården, forskningen, utbildningen och industrin. Där finns det åtaganden från industrin, men också från det offentliga. Bland annat finns det för lite resurser i vården vilket leder till att vi tappar de kliniska prövningarna. Att samverka och komma överens om hur resurserna ska användas är centralt, säger Stefan Löfven.

Annie Lööf framhåller de satsningar som Alliansen har gjort med att bland annat införa och öka antalet så kallade testbäddar. Tanken är att företag med nya produkter ska kunna utveckla dem i nära samarbete med hälso- och sjukvården mot en avgift.

Men det är fortfarande så att det är svårt att in innovativa produkter i den svenska hälso- och sjukvården. Hur kan det ändras?

- Vi kan göra mycket mer, men det är också lätt att måla med svarta penslar. Tittar vi utanför Sverige står vi oss bra. Av OECD-länderna är vi det land som lägger mest på forskning och utveckling. Vi ligger också i topp vad gäller innovationer och det kommer många kreativa idéer ur svenska bolag. Dessa delar ska vi fortsätta jobba med, säger Annie Lööf.

Aktörerna inom vården efterfrågar en tydligare beställning frÂn politiken för att kunna prioritera upptag av nya produkter. Hur ser du på det?

- Vi kan fortsätta att uppmana landstingen att öppna upp för den typen av nya och innovativa produkter. Samtidigt som jag pratar med internationella företag och svenska SME:s säger de att det är ett bra klimat för att driva företag i Sverige och att det finns en bra grogrund här, säger Annie Lööf.

Stefan Löfven tycker att politiken kan bli tydligare i sina krav på landstingen att använda nya produkter. Han har också gått ut med vallöftet att satsa två miljarder kronor på vården, som han menar ska bidra till att lösa problemet.

- Det kan behövas andra saker också och det måste vi fundera på tillsammans, säger han.

Även det statliga riskkapitalet och dess användning engagerar de båda politiska kombatanterna. Stefan Löfven poängterar vikten av ett fungerande statligt riskkapital, men är kritisk till hur det hittills har använts.

- Som det är nu hamnar det statliga riskkapitalet i senare skeden och blir en konkurrent till privat kapital, säger Stefan Löfven.

Det bekräftas av en rapport från Riksrevisionen från februari i år, som granskat hur det statliga riskkapitalet används. I rapporten konstaterar att det statliga riskkapitalet både används ineffektivt och i fel faser i utvecklingskedjan. Från regeringens håll ha man kontrat med att nyligen presentera ett antal förslag för att komma tillrätta med problemen. Bland annat vill man införa en så kallad fond-i-fond för att öka investeringarna i tidiga projekt. Men Stefan Löfven ser hellre en annan lösning.

- Vi vill att staten ska kunna vara garant för banklån till entreprenörer. De måste naturligtvis pröva sin sak i en bank och kan inte bara gå in och hämta pengarna, men staten ska kunna garantera ett lån.

Det är tydligt att life science engagerar och att hotet från Pfizer har gjort frågan aktuell inför höstens val. Vilka konkreta åtgärder som kan komma till stånd återstår dock att se och kommer att färgas av den konstellation som sitter på regeringsmakten efter höstens val.

Vad är det viktigaste regeringen kan göra för svensk life science?

- Det är oerhört viktigt att skapa goda ramvillkor och där har regeringen sänkt arbetsgivaravgifterna, sänkt bolagsskatterna och fortsatt satsa på forskning och utveckling och innovationer. Men vi måste också jobba mer med samverkan mellan industrin och akademin. Sedan måste vi inse att Sverige inte är en isolerad ö utan en del i en global värld, säger Annie Lööf.

Vilken är den viktigaste åtgärden för att stärka svensk life science enligt Socialdemokraterna?

- Att se helheten och att vi har en god samverkan mellan aktörerna. Vi vill också se över innovationsprocessen och att vi blir bättre på att snabbt ställa om och utveckla produktionen. Slutligen måste vi se över utbildningen och även hur vi kan leverera tillräckligt utbildade lärare, säger Stefan Löfven.