Life Science Sweden tar tempen på Folkpartiet inför valet
Folkpartiets recept för svensk life science består bland annat av fortsatta satsningar på elitforskare och att det statliga riskkapitalet används bättre. Life Science Sweden fortsätter valbevakningen där vi tar tempen på hur partierna vill utveckla life science-sektorn.
Dagens svar kommer från Folkpartiet, som bland annat vill satsa ännu mer på elitforskare och se över bristerna i hur det statliga riskkapitalet används.
Vad tycker du om deras svar? Kommentera gärna under artikeln!
Folkpartiets svar:
Svensk forskning har fått mer pengar än någonsin tidigare under senaste mandatperioden. Vill ni fortsätta denna satsning – och i så fall med hur mycket pengar?
” Ja. Vi vill fortsätta med den stora satsningen på forskning. De exakta summorna får avgöras i processen att ta fram en ny forsknings- och innovationsproposition.”
Hur vill ni prioritera inom svenska forskningssatsningar – stimulera allmän grundforskning eller satsa på strategisk forskning?
” Det finns nödvändigtvis ingen motsättning mellan strategiska satsningar och grundforskning. De strategiska forskningssatsningar som gjorts har regeringen inte avgränsat till bara tillämpad forskning, utan det har handlat om att vissa forskningsområden har strategisk betydelse oavsett. Tack vare att forskningsresurserna utökats kraftigt under Folkpartiets ledning finns det möjlighet att både satsa på mer basresurser till lärosäten, resurser till strategiska områden och i övrigt mer resurser till forskningsråden. Det innebär i sin tur att såväl grundforskning som mer tillämpad forskning har och kommer att få mer resurser. Sedan har staten ett särskilt ansvar för grundforskning då andra finansiärer tenderar att intressera sig mer för det tillämpbara.”
Siffror från Vinnova visar att många bolag flyttar utomlands. Vilka typer av subventioner och stimulanser kan ni tänka er för att attrahera företag och kompetens till den svenska life science–sektorn?
” Vi vill fortsätta att erbjuda ett attraktivt företagsklimat i Sverige. Alliansregeringens politik utgår från lägre skatter på jobb och företagande, färre och enklare regler för företagandet och ett hävdande av den fria konkurrensen. Subventioner är aldrig en bra väg att gå när det gäller att få företag att välja Sverige som etableringsland. Dessutom är det viktigt att forskning och innovationer får allt stöd som behövas för att attrahera företag att flytta till Sverige."
Internationellt sett är vi i Sverige dåliga på att ta upp innovationer i vården, hur kan det förbättras?
” Genom att förbättra det svenska innovationsklimatet. De satsningar som regeringen gjort på forskning är en viktig del. Det är också viktigt att innovationer som sker utanför den akademiska världen får ett bra stöd. Det FoU-avdrag som infördes den 1 januari 2014 är en viktig reform för att förbättra det svenska innovationsklimatet."
Vad vill ni göra för att förbättra situationen för kliniska prövningar i Sverige?
” Regeringen har nyligen aviserat en satsning på ett centrum för kliniska studier som kommer att ha sin bas i Göteborg. Syftet med satsningen är att stärka samordningen mellan läkemedelsbranschen, sjukhusen och universiteten när nya mediciner ska introduceras.”
Vad tänker ni göra för att hjälpa företag inom life science att ta steget från forskning till att lansera en produkt?
” Regeringen satsar bland annat på fler innovationskontor runt om landet som ska stödja nyttiggörande av forskning.”
En rapport från Riksrevisionen visar att det statliga riskkapitalet används ineffektivt, hur vill ni ändra på det.
” Rapporten visar främst på att en del av, inte allt riskkapital, kommer in för sent i processen. Almi är till exempel ett exempel på ett statligt organ som kommer in tidigt i processen när det gäller riskkapital. Men de brister som redovisas i rapporten måste ändras.”
Hur vill ni stärka life science-klimatet i Sverige för att göra landet konkurrenskraftigt internationellt?
” Det är flera saker som behöver stå i centrum. Den första frågan är resurser. Vi har genomfört en 50-procentig förstärkning av de statliga resurserna inom life science, och mer resurser behövs.
Den andra frågan handlar om att svensk forskning har god bredd – men spetsen är för trubbig. Den svenska forskningspolitiken måste lämna den socialdemokratiska jantelagen bakom sig. Vi måste i större utsträckning än hittills inrikta på att sålla fram en ännu mer framgångsrik svensk forskarelit och att attrahera utländska forskare. Ett exempel är de nya rekryteringsbidragen som möjliggör att erbjuda enskilda utländska forskare och deras team över 100 miljoner kronor för att de ska flytta till Sverige.
Den tredje frågan handlar om de yngre forskarna. Vi vill ge yngre forskare tydligare karriärvägar och möjligheter att bygga upp sin egen forskning. I dag kan en forskare vara äldre än 45 år innan en tillsvidareanställning erbjuds. Folkpartiet vill förbättra reglerna så att en tillfällig meriteringsanställning ska följas av en rätt till prövning för en tillsvidareanställning.”
