Parallellt med utvecklingen av nya läkemedel pågår en hel del forskning kring behandlingen av sår, inte minst i samband med brännskador. Förutom själva skadan innebär brännsår en kraftigt ökad infektionsrisk med stora utmaningar för vården som följd.

I Uppsala har forskare tagit fram en gel som testas som förband på brännskador och sår. Gelen är baserad på polyvinylalkohol, PVA, ett ämne som används i såväl pappers- och textilindustrin som i vätskor till kontaktlinser och topikala beredningar som appliceras på huden.

PVA har förmåga att förvandlas till en så kallad kryogel efter frysning och upptining, en uppfinning som gjordes av japanska forskare redan på 1970-talet. Albert Mihranyan och hans kollegor vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala har sedan utvecklat kryogelen vidare genom att kemiskt modifiera strukturen på PVA.

- Vanliga PVA-kryogeler kräver oftast höga polymerhalter för att nå en viss mekanisk styrka eller för att klara flera frysning-tining steg. Genom en kemisk modifiering på PVA kan vi producera nya kryogeler av hög vattenhalt och bra mekanisk styrka samt medföra nya egenskaper i respons till ändringar i omgivningen, till exempel ph eller jonstyrka, säger han.

Gelen har i försök på odlade bakterier visat sig ha en mild antibakteriell effekt och kan även laddas med ett antibakteriellt ämne som till exempel jod.

- Vi ser stor potential inom brännskadeområdet eftersom gelen har hög vattenhalt, bra mekanisk styrka och enkelt kan gjutas i den form som önskas för att passa till exempel mellan fingrarna eller i ansiktet, säger Albert Mihranyan.

Kryogelen är patentskyddad och projektet var under några år utlicensierat till ett större bolag som Albert Mihranyan inte vill berätta namnet på. Efter en omorganisation valde dock det bolaget att ge tillbaka patentet varpå Tunoxa bildades under 2013.

Bolaget fick senare samma år bidrag från Vinnova för att utveckla sin produkt. Hittills har gelen bara testats laborativt i sårläkningsstudier på material från patienter, men enligt Albert Mihranyan undersöker de nu möjligheten att göra prövningar på brännskadepatienter.

- Polyvinylalkohol är sedan tidigare klassat som icke-toxiskt men eftersom vi gjort vissa modifieringar krävs en del kompletterande toxicitetsstudier som ser hittills lovande ut, så nästa naturliga steg blir att testa gelen kliniskt.

Men precis som många andra små life science-bolag behöver Tunoxa nu få in kapital för att kunna växa. I dagsläget har bolaget ett virtuellt upplägg utan anställda och Albert Mihranyan arbetar parallellt med vd-posten som forskare vid Luleå tekniska universitet.

- Vi har nu ett team runt Tunoxa som arbetar med kommersialisering. Brännskador och sårvård är det första området vi tittar på, men det finns fler områden där kryogelens unika egenskaper skulle kunna utnyttjas, säger han.