Nytt ALF-avtal skärper kraven

som tecknades förra veckan kommer att innebära flera förändringar för landstingen, bland annat ska begreppet universitetssjukvård etableras och en ny kvalitetsbaserad modell för resursfördelning inrättas. Hur god forskningskvalitet ett universitetssjukhus håller ska bedömas av experter där bedömningen baseras på till exempel bibliometri och forskningens kliniska betydelse.

och överläkare i klinisk farmakologi på Karolinska Institutet, med ett förflutet på Läkemedelsverket och i läkemedelsbranschen, välkomnar det nya avtalet. Enligt honom fanns det i tidigare ALF-avtalet ingen fastställd modell för hur forskningskvaliteten skulle utvärderas och mätas.

- Det är bra att det sätts upp kriterier för vad som krävs för att ett sjukhus ska få kalla sig universitetssjukhus.

Pierre Lafolie dock saknar i det nya avtalet är en tydlig struktur för hur life science-industrin ska involveras i den kliniska forskningen.

- Life science-industri i Sverige är levande och har mycket att ge så det finns en hel del att vinna på om företagen får utökade möjligheter att göra kliniska studier inom den offentliga vården.

också bättre strukturer för samverkan mellan sluten- och primärvård.

- Att bygga stora och högspecialiserade sjukhus ligger inte helt rätt ur forskningssynpunkt, eftersom de flesta patienter i klinisk forskning befinner sig i öppenvården.

tecknades den 11 september mellan staten och de sju landsting som har universitetssjukhus. Det börjar gälla 1 januari 2015 förutsatt att det godkänts av riksdag, regering och landsting. Avtalet kommer även att kompletteras med regionala avtal mellan universitet och landsting. ALF är en förkortning av ”Avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården”