publikationer i high impact-tidskrifter tilldelas mer forskningsanslag men de artiklar som publiceras där handlar ofta om spektakulära upptäckter inom trendiga områden och har ibland ett högre nyhets- än forskningsvärde. Det skriver Karolinska Institutet-forskarna Hugo Lagercrantz, Olle Ringdén och Sven Britton i en krönika i Svenska Dagbladet
De menar att
det fokus som läggs på elitforskning endast gynnar en relativt liten skara forskare – de som forskar inom ett trendigt område och som på så vis lyckas få sina artiklar publicerade i tidskrifter som Nature, Cell och Science.
- Forskare med mera vardagliga kliniska problem har svårt att få anslag, skriver de.
till att ansökningar om anslag från stora stiftelser numera måste gå genom Karolinska Institutets prefekt eller rektor, som i sin tur bestämmer vilka ansökningar som ska gå vidare. Elitsatsningar från ledningens sida hotar den fria forskningen, menar de och hänvisar till att Danmark och Schweiz, som gått om Sverige som forskningsnationer, har kvar så kallade fullmaktsprofessurer.
- En viktig orsak till ovannämnda problem är att de svenska universiteten i allmänhet och Karolinska Institutet i synnerhet drivs enligt managementprinciper hämtade från näringslivet i stället för av forskarkollegier, skriver forskarna.
Krönikan avslutas med
en uppmaning till
Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, att ta till sig och ta tag i de problem som forskarna belyser.
BREAKING