23948sdkhjf

14 förslag för svensk life science

Nya karriärtjänster för klinisk forskning och en uppdatering av innovationsupphandlingen är två av 14 förslag som lyfts fram för att stärka svensk läkemedelsindustri i en ny rapport.
Tillsammans med representanter från olika delar av branschen har stiftelsen Forska Sverige satt samman 14 konkreta förslag på åtgärder för svensk life science. De har tagits fram för att nå fyra olika, överlappande mål: en excellent forskning och utbildning, kvalitetsdriven vård med patienten i fokus, nationell struktur för forskning och kvalitetsutveckling samt ett internationellt konkurrenskraftigt näringslivsklimat.

- Vi måste ta oss ur den svenska sirapen och börja göra saker innan det har gått fel. Det ska inte krävas att ett tåg spårar ur innan man fixar spåren. Det är dags att börja göra saker nu, sade Olle Larkö, dekanus Sahlgrenska akademin.

Alla förslag kommer med sin egen handlingsplan och presenteras i dag onsdag 6 maj under konferensen Agenda för hälsa och välstånd på Aula Medica, Karolinska Institutet. Morgonen inleddes med en presentation av de fyra första förslagen, som är avsedda för att uppnå det förstnämnda målet: excellent forskning och utbildning.

Det första förslaget rör det statliga stödet till forskning. Bland annat vill man att forskningspropositionen 2016 istället blir en forsknings-, högre utbildnings-, och innovationsproposition som bland annat bör innehålla riktlinjer för ett nytt ledarskap på Sveriges lärosäten där man kombinerar framåttänk, kollegial struktur och forskarinitierad forskning samt bör innehålla incitament för rörlighet och samverkan inom branschen.

- Rörligheten är dålig i dag och det beror till stor del på en ömsesidig brist på förtroende mellan akademi och industri. Om man väljer att lämna universitetsvärlden är det på många sätt ett ödesval eftersom det kan vara väldigt svårt att komma tillbaka. Den kulturkrocken mellan akademi och industri måste man jobba på, sade Frida Lawenius, samhällspolitisk chef på fackförbundet Naturvetarna.

Det andra förslaget var att anpassa meriteringssystemet för att underlätta för tjänster där vårdarbete kombineras med forskning samt för att stödja samarbete mellan vård, industri och akademi. Ett annat förslag är att instifta särskilda karriärtjänster för klinisk forskning för att möjliggöra för disputerad sjukvårdspersonal att arbeta inom klinisk forskning.

Det fjärde förslaget riktar sig till den nya enheten för nationell samordning av kliniska studier , som föreslås få ansvaret för att se hur de kan bidra till att ta fram uppföljningsdata för kliniska prövningar samt till marknadsföringen av Sverige som land för klinisk forskning. Åtgärdsplanen trycker även på vikten av att förslagen i Ingrid Peterssons utredning ” Starka tillsammans ” om hur Sverige kan bli ett mer attraktivt land för kliniska prövningar, genomförs i sin helhet.

När det gäller målet att åstadkomma en kvalitetsdriven vård med patienten i fokus var ett par av de fyra förslagen att införa ackreditering av vården vid universitetssjukhusen och att införa en fond för att ta upp innovationer i vården.

För att få en nationell struktur för forskning och kvalitetsutveckling på plats läggs två förslag fram. Det ena är att få Innovationsrådet att tillsätta en arbetsgrupp för ”Nationell samordning för forskning och kvalitetsutveckling” som ska ta fram en handlingsplan för att få till en nationell infrastruktur för insamling, delning och användning av patientdata. Det andra förslaget är att vidareutveckla och utöka satsningarna på nationella biobanker, databanker och kvalitetsregister.

- Det krävs mer tillit mellan allmänheten, vården, industrin, akademin. Befolkningen måste förstå att det är viktigt med nationella databanker och biobanker, sade Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet.

Det sista målet , att få till ett internationellt konkurrenskraftigt näringslivsklimat, kan enligt rapporten nås genom fyra åtgärder. Tre av dessa är att genom sänkta skatter ge stöd till forskning och utveckling, FoU, inom industrin, att stödja små växande FoU-företag med statliga anslag och att skapa fler platser där industri, akademi och vård kan genomföra FoU-samarbeten. Det fjärde förslaget är att ge Finansdepartementet i uppdrag att tillsammans med Näringsdepartementetta fram en handlingsplan för hur man kan stimulera upphandlingen av innovationer till exempelvis vården.

Projektet Agenda för hälsa och välstånd initierades av stiftelsen Forska Sverige och arbetet inleddes i juli 2014.

- Arbetet med åtgärdsförslagen kommer att pågå fram till sista juni och de ska följas upp i Almedalen, där politiker kommer att få komma med input, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska Sverige och redaktör för åtgärdsförslagen.

- Det har gjorts många analyser av branschen och vi är bra på att göra analyser. Men nu får vi nöja oss och gå vidare till handling. Det ska vår nya samordnare göra och i rapporten finns det många konkreta förslag som han kan ta hänsyn till, sade Helene Hellmark-Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, under konferensen.

[tboot_well width="50%"]

De satte ihop Agenda för hälsa och välstånd

Forska Sverige

Apotekarsocieteten

Arthur D Little

Capio

Danderyds sjukhus

GHP

Health Cap

Karolinska Institutet

Lif – de forskande läkemedelsföretagen

Linköpings universitet

Linnéuniversitetet

Naturvetarna

Nätverket mot cancer

Praktikertjänst

Reumatikerförbundet

Riksförbundet Hjärt Lung

Sahlgrenska Akademin

Svenska Läkaresällskapet

Sveriges Ingenjörer

Södersjukhuset

Umeå universitet

Uppsala universitet

Västerbottens läns landsting

[/tboot_well]
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.079