”De offentliga investeringarna bör fördubblas”
Det skriver Forska Sverige i en nulägesanalys av svensk medicinsk FoU.
- Sverige har fortfarande stor potential, bland annat tack vare ledande forskargrupper och kvalitetsregister. Vi hoppas att lägesrapporten bidrar till en enad syn av behovet av politiska krafttag för att vända de negativa trenderna för life science i Sverige, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för stiftelsen Forska Sverige, i ett pressmeddelande.
I rapporten framkommer det bland annat att Sveriges satsningar på FoU har en negativ tillväxttakt. Mellan åren 2001-2013 minskade investeringarna i FoU som en andel av BNP från 4,13 till 3,42 procent.
När det gäller den genomsnittliga tillväxttakten för FoU ligger Sverige sjua från slutet, med en svagt negativ tillväxt, i en jämförelse mellan 33 länder. I topp ligger Estland med en positiv tillväxt på ca 15 procent och längst ner ligger Rumänien på -5 procent. En orsak som lyfts fram till detta är företagens neddragningar när det gäller sin FoU-verksamhet i Sverige. Företagens satsningar på FoU sjönk mellan år 2001 och 2012 från 3,2 till 2,3 procent. Det kan jämföras med Danmark, där satsningarna ökade från 1,6 till 2 procent under perioden.
Efter år 2007 har de statliga anslagen till medicinsk FoU ökat. De ligger nu på 0,2 procent av BNP. Det kan jämföras med de elva procent som tilldelas vården.
- Det betyder att för varje skattekrona som läggs på vård, läggs två öre på att kunna ge bättre prevention och behandlingar i framtiden. Det räcker inte. En Sifo-mätning visar att 76 procent av befolkningen tycker att det är för lite. De offentliga investeringarna i medicinsk forskning och dess tillämpning bör på sikt fördubblas och motsvara fyra öre per vårdkrona, skriver Anna Nilsson Vindefjärd och Forska Sveriges ordförande Carl Johan Sundberg i rapporten.
På 20 år föll Sverige från plats fyra till åtta i en rankning av de länder som har flest citerade publikationer inom biomedicinsk forskning. Under tiden har USA knyckt förstaplatsen från Schweiz. Även när det gäller flest citerade publikationer inom klinisk forskning så halkar vi efter och Sverige har fallit från plats tre till sex på 20 års tid.
Antalet life science-företag i Sverige har minskat sedan 2008 och ligger nu på strax under 800. Antalet anställda inom forskande läkemedelsbolag har minskat med så mycket som 45 procent under de senaste nio åren.
Något som däremot har ökat är satsningarna på nationella kvalitetsregister, som tilldelas 320 miljoner kronor per år under de kommande åren.
Sverige hamnar näst sist bland 14 länder när det gäller användningen av nya medicinska behandlingar i vården, med hänvisning till en undersökning som utförts av Brittiska socialdepartementet. I topp ligger USA, följt av Spanien och Frankrike. Danmark och Norge ligger på plats fyra respektive tio. Sämre än oss var bara Nya Zeeland.
Den 6 maj anordnade Forska Sverige ett möte vid Aula Medica, Karolinska Institutet. Där presenterades 14 förslag, i rapporten Agenda för hälsa och välstånd , som stiftelsen tagit fram tillsammans med 25 aktörer från olika delar av branschen. Syftet är att stärka svensk life science och alla förslag kommer med sin egen handlingsplan.
Under mötet delades förslagen ut till bland andra Helene Hellmark-Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström samt närings- och innovationsminister Mikael Damberg. Både Helene Hellmark-Knutsson och Mikael Damberg sitter i Innovationsrådet, vars tredje möte äger rum efter sommaren, den 31 augusti.
