23948sdkhjf

Hon får årets Forska Sverige-pris

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Umeåforskaren Emmanuelle Charpentier tilldelas Forska Sveriges forskarutmärkelse 2016 för sina upptäckter kring enzymsaxen Crispr-Cas9.

Forska Sveriges forskarutmärkelse 2016 tilldelas professor Emmanuelle Charpentier. Hon är forskare i mikrobiologi, genetik och biokemi och leder en forskargrupp vid Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS, vid Umeå universitet. Sedan 2015 är hon dessutom föreståndare för avdelningen Regulation in Infection Biology vid Max Planck Institute for Infection Biology i Berlin.

Emmanuelle Charpentier får utmärkelsen för sina upptäckter kring mekanismen hos enzymsaxen CRISPR-Cas9, som utgör ett slags adaptivt immunsystem hos bakterier och skyddar dem mot bakteriofager (virus som infekterar bakterier) och skadliga plasmider.

Systemet går ut på att en främmande arvsmassa inkorporeras i DNA-sekvenser hos bakterien kallade CrisprDNA (clustered regularly interspaced short palindromic repeats). Om bakterien får samma infektion igen bildas RNA av denna del. Det ger upphov till en crRNA-molekyl som, tillsammans med tracrRNA och enzymet Cas9 binder till det främmande genomet. Cas9 klipper sedan sönder det på platser som specificeras av crRNA-molekylen, och bakteriofagen eller plasmiden är oskadliggjord.

Systemet kan modifieras för att klippa bort eller byta ut gener eller delar av dem och sedan upptäckten har forskare världen över arbetat med att förbättra och anpassa CRISPR-Cas9-systemet efter sina behov.

- Charpentiers upptäckt är en verklig milstolpe för life science. CRISPR-Cas9-systemet revolutionerar forskningens möjligheter till molekylärmedicinska studier i syfte att utveckla nya behandlingar mot allvarliga sjukdomar och till och med förebygga sjukdomar, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska Sverige i ett pressmeddelande.

Emmanuelle Charpentier kommer att ta emot utmärkelsen under Forska Sverige-dagen som anordnas den 2 maj på Tessinska Palatset i Stockholm. Det är inte den första utmärkelsen hon får för sitt bidrag till kunskapen kring CRISPR/Cas9 utan hon har tidigare belönats med bland annat schweiziska Louis-Jeantetstiftelsens pris i medicin, Ernst Jung Prize, Leibniz Prize, The Breakthrough Prize in Life Sciences och Göran Gustafssonpriset i Molekylärbiologi år 2014. Dessutom har hennes upptäckt värderats till en av topp tio bland de mest betydelsefulla under senare år av de vetenskapliga tidskrifterna Science och Nature.

I grunden har Emmanuelle Charpentier en doktorsexamen i mikrobiologi från Pasteurinstitutet i Frankrike. Efter det flyttade hon till USA där hon utförde tre postdokprojekt inom mikrobiologi och miljö innan hon flyttade till Österrike, följt av Umeå.

Läs också:
Ingen vill missa Crispr-trenden
Sedan de första artiklarna publicerades om genmodifieringstekniken Crispr/Cas9 har metodens genomslag varit stort. Astrazeneca och Novartis är två av de företag som hakat på trenden – och fler är på väg.
Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)

Mest läst

Startsidan just nu

De driver konstgjorda muskler med socker

Artificiella muskler av polymermaterial kan nu drivas med energi från glukos och syre på liknande sätt som biologiska muskler. Detta kan vara ett steg mot implanterbara konstgjorda muskler i framtiden.

Så funkar NT-rådet

De kan vara avgörande för ett nytt läkemedels möjligheter att användas i Sverige. Men vilka är NT-rådet, vad gör de och borde deras arbete egentligen skötas av en myndighet?

Biogaia in i Uruguay

Umeåbolag uppköpt av amerikansk jätte

Örebro värvar chef från Västerbotten

Ny vd på SwedenBio

Nyhetsbrev

Därför ska du finnas på Instagram

Antalet sociala medier ökar, nya tillkommer och några försvinner. Just nu finns en plattform som växer mer än andra.

Arkiv

Swedenbios nya vd om uppdraget

"Fantastiskt kul och hedervärt"

Blodgivarens kön påverkar inte chansen till överlevnad

Unik rening av läkemedel i dansk anläggning

Anläggningen är den första i sitt slag i världen, och det fungerar genom att speciella bakterier äter upp rester av medicin innan avloppsvattnet rinner ut i naturen.

Oasmia anmäler till Ekobrottsmyndigheten

Ny grundläggande förståelse för hur lungcancer sprider sig

Lungcancerceller använder sig av antioxidanter, kroppsegna eller från kosten, för att öka upptag och användning av socker och därmed sprida sig i kroppen. Det visar svenska och amerikanska forskare i två oberoende studier, som öppnar för nya strategier att behandla lungcancer.

Toppuppdrag för Anders Blanck

Långt gånget för Index studie

Upprört när Sobi storvarslar

Första mötet mellan regeringen och patientföreträdarna

1

Utvecklar blodmarkör för att upptäcka alzheimer

Miljardaffär för Karo

Rhovac säkrar finansieringen

De kopplar specifikt protein till aggressiv hudcancer

Nya behandlingsalternativ för patienter med spridd hudcancer har utvecklats men fortfarande saknas kunskap om hur tumörcellerna sprider sig till andra delar av kroppen. Forskare från Lund är nu ett steg närmare en lösning.

Färre onödiga operationer med ny diagnostikmetod för äggstockscancer

Forska Sverige: Oroväckande trend

Halvvägs för Promore

Fet fisk utan gift skyddar mot typ 2-diabetes

Om den feta fisken vi äter vore fri från miljögifter skulle den minska vår risk att utveckla typ 2-diabetes. Men miljögifterna som fisken innehåller har motsatt effekt och suddar ut skyddseffekten.

Hamlet får testa högre dos

Kassaklirr för Cereno

1

Positivt från Immunicum

Nytt partnerskap för Bactiguard

Nya data från Medivir

Han får Fernströmpriset

Krönika: Det outnyttjade fönstret mot big pharma

Generna styr hundägande

Hon blir chef för Skånes sjukvård

Nuevolution löser dansk patentstrid

Cereno redo för fas II

De får 50 miljoner till hjärnforskningen

Se alla Medlemsnytt

Sänd till en kollega

0.116