23948sdkhjf

Hon får årets Forska Sverige-pris

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Umeåforskaren Emmanuelle Charpentier tilldelas Forska Sveriges forskarutmärkelse 2016 för sina upptäckter kring enzymsaxen Crispr-Cas9.

Forska Sveriges forskarutmärkelse 2016 tilldelas professor Emmanuelle Charpentier. Hon är forskare i mikrobiologi, genetik och biokemi och leder en forskargrupp vid Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS, vid Umeå universitet. Sedan 2015 är hon dessutom föreståndare för avdelningen Regulation in Infection Biology vid Max Planck Institute for Infection Biology i Berlin.

Emmanuelle Charpentier får utmärkelsen för sina upptäckter kring mekanismen hos enzymsaxen CRISPR-Cas9, som utgör ett slags adaptivt immunsystem hos bakterier och skyddar dem mot bakteriofager (virus som infekterar bakterier) och skadliga plasmider.

Systemet går ut på att en främmande arvsmassa inkorporeras i DNA-sekvenser hos bakterien kallade CrisprDNA (clustered regularly interspaced short palindromic repeats). Om bakterien får samma infektion igen bildas RNA av denna del. Det ger upphov till en crRNA-molekyl som, tillsammans med tracrRNA och enzymet Cas9 binder till det främmande genomet. Cas9 klipper sedan sönder det på platser som specificeras av crRNA-molekylen, och bakteriofagen eller plasmiden är oskadliggjord.

Systemet kan modifieras för att klippa bort eller byta ut gener eller delar av dem och sedan upptäckten har forskare världen över arbetat med att förbättra och anpassa CRISPR-Cas9-systemet efter sina behov.

- Charpentiers upptäckt är en verklig milstolpe för life science. CRISPR-Cas9-systemet revolutionerar forskningens möjligheter till molekylärmedicinska studier i syfte att utveckla nya behandlingar mot allvarliga sjukdomar och till och med förebygga sjukdomar, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska Sverige i ett pressmeddelande.

Emmanuelle Charpentier kommer att ta emot utmärkelsen under Forska Sverige-dagen som anordnas den 2 maj på Tessinska Palatset i Stockholm. Det är inte den första utmärkelsen hon får för sitt bidrag till kunskapen kring CRISPR/Cas9 utan hon har tidigare belönats med bland annat schweiziska Louis-Jeantetstiftelsens pris i medicin, Ernst Jung Prize, Leibniz Prize, The Breakthrough Prize in Life Sciences och Göran Gustafssonpriset i Molekylärbiologi år 2014. Dessutom har hennes upptäckt värderats till en av topp tio bland de mest betydelsefulla under senare år av de vetenskapliga tidskrifterna Science och Nature.

I grunden har Emmanuelle Charpentier en doktorsexamen i mikrobiologi från Pasteurinstitutet i Frankrike. Efter det flyttade hon till USA där hon utförde tre postdokprojekt inom mikrobiologi och miljö innan hon flyttade till Österrike, följt av Umeå.

Läs också:
Ingen vill missa Crispr-trenden
Sedan de första artiklarna publicerades om genmodifieringstekniken Crispr/Cas9 har metodens genomslag varit stort. Astrazeneca och Novartis är två av de företag som hakat på trenden – och fler är på väg.
Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Ny strategi att behandla tuberkulos

200 miljoner till kvalitetsregister

Hon blir ny ordförande för Lif

”Vi måste bygga omvärldstryck”

För att få professionen, administrationen och politikerna att göra upp krävs omvärldstryck genom en samlad patientkår. Det menade Anders Lönnberg under första upplagan av mötet Fokus Patient.

Stabilt läge för smittsamma sjukdomar – men gonorré ökar

Samarbete för framtidens läkemedelstillverkning

Nyhetsbrev

Lämnar TLV för IVO

Sofia Wallström blir ny generaldirektör för IVO och lämnar därmed TLV.

Arkiv

Exporterar sin affärsutveckling till Ryssland

Svenskar skeptiska till AI i sjukvården

Svenskar anser att den ökade användningen av AI gynnar de allra flesta branscher. Post och logistik hamnar i topp. Sämre är det med sjukvården som hamnar i botten av Tietos undersökning över svenskarnas syn på AI.

Internationell forskning i Umeå mot dödliga virus

Läkemedel mot överaktiv blåsa kopplas till åderförkalkning

Stort varsel på Karolinska

För att få ekonomin i balans varslas nu 550 personer på sjukhuset. "Alla måste hjälpas åt".

Ihop ska de förbättra följsamheten hos patienten

Sandoz och Pilloxa samarbetar för att förbättra följsamheten till medicinering hos transplanterade patienter med hjälp av en smart läkemedelsdosett.

Här satsar sjukvård, akademi och industrin på precisionsmedicin

Dödsfall på byggarbetsplats vid Karolinska

Förundersökning inledd i Solna efter dödsolycka vid bygget av en y fastighet för life science.

Hon tar plats på höjdarlista

Varje år samlar den ledande vetenskapliga tidskriften Genetic Engineering News tio namn på de mest lovande ledarna inom affärsvärlden och akademin under 40 år.

De är bästa arbetsgivaren

Ny diagnosmetod ger mer individuell behandling vid SLE

Undersöker fibrers effekt mot diabetes

Örebroforskare: Akne kan signalera ökad risk för prostatacancer

Breddat skydd för håravfallskandidat

SwedenBio-rapport: Rekordår för emissioner på svenska börslistor

Den växande life science-sektorn i Sverige har under den senaste tioårsperioden utökat möjligheterna att finansiera sin verksamhet. Det visar resultatet av en enkät, som besvarats av medlemmar i branschorganisationen SwedenBio.

Från börsen till startup

EU-pengar till probiotikabolag

1

Gunther organiserar patienter

Här vill flest jobba

Värvad från restaurangbranschen

Eurocine vaccines ordförande lämnar

Lovande behandling mot fentanylmissbruk

Köper upp AI-teknik för embryon

EMA-godkänt för Wuxi STA i Shanghai

Får utökat tillstånd för stamceller

Är ny vd för APL

Han tar över på Karo

Nya data från Alligator

USA-patent till Biovica

Se alla Medlemsnytt

Sänd till en kollega

0.116