Nobelpriset i kemi till världens minsta maskiner
Kemipriset delas mellan tre forskare för deras arbete med design och syntes av molekylära maskiner, som bland annat har väckt stort intresse inom medicinsk forskning.
Nobelpriset i kemi delas mellan de tre forskarna Jean-Pierre Sauvage från franska Université de Strasbourg, Sir J. Fraser Stoddart från Northwestern University i USA och Bernard L. Feringa från Rijksuniversiteit Groningen i Nederländerna för forskning som lagt grunden till utvecklingen av maskiner på molekylnivå.
Prisutdelningen ägde rum idag onsdag på Kungl. Vetenskapsakademien. Där berättade Olof Ramström, ledamot i Nobelkommitten och professor i supramolekylärkemi på KTH, om de tre forskarnas bedrifter inom design och syntes av molekylära maskiner.
Förutsättningarna för att
Näst på tur var Stoddart, som år 1991 visade att en molekylring kan fästas mekaniskt på en rakare molekyl, en axel, kallad rotaxan. Ringen kan sedan röra sig fram och tillbaka på molekylen utan att trilla av, då det finns inbyggda stopp på kanterna.
- Nästa steg var att båda forskargrupperna visade att man kan styra rörelserna genom att använda sig av assymetrier på ringarna respektive axeln, sade Olof Ramström.
Då saknades bara ett sätt att ge energi för att driva rörelserna och år 1999 publicerade Bernard L. Feringa och hans forskargrupp den första molekylära motorn, där UV-ljus användes för att få igång en rörelse i motorn. Den har bland annat använts för att ta fram en ”bil” i nanoskala.
Vad kan då molekylära maskiner användas till? Den frågan fick Bernard L. Feringa, som medverkade på presskonferensen via telefon.
- Det är fortfarande lite tidigt att säga men har många olika tänkbara användningsområden, exempelvis som transportörer i kroppen eller som nanorobotar som kan injiceras i blodet och söka upp cancer. Ett annat exempel är att de kan användas till smarta material som anpassar sig till förändringar i sin omgivning, sade han.
- Ibland ser jag mig som bröderna Wright. När de var aktiva var det många som inte förstod varför vi behövde flygande transportmedel. Jag tror att molekylära maskiner kan genomgå samma revolution, tillade han.
Läs mer på kemivarldenbiotech.se
Läs även:
Medicinpriset till autofagi
Årets nobelpristagare i fysiologi eller medicin är den japanska cellbiologen Yoshinori Ohsumi. Han tilldelas utmärkelsen för sina upptäckter om cellens maskineri för autofagi.
