Kliniska studier på cancer mer positiva än verkligheten
Yngre, friskare och mer välutbildade patienter förbättrar resultaten när cancerbehandlingar testas i kliniska studier. Det menar två cancerläkare i en artikel som publicerats i tidskriften JAMA Oncology.
Syftet med kliniska studier på cancerläkemedel är bland annat att förlänga patienternas överlevnad. En artikel baserad på data från 71 läkemedel mot olika former av solid cancer, som godkänts av FDA mellan åren 2002-2012 visar dock att medianvärdet av förlängningen av livet för dessa substanser låg på endast 2,1 månader.
Ett exempel som läkarna lyfter fram på ett läkemedel som inte nått upp till förväntningarna är sorafenib tosylate, Nexavar, från Bayer och Onyx Pharmaceuticals. Det används för behandling av avancerad eller metastaserande levercancer. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände läkemedlet baserat på resultat från en klinisk studie som visade att sorafenib förlängde medianöverlevnaden med 2,8 månader, till 10,7 månader. När läkemedlet nått marknaden var medianöverlevnaden dock endast tre år. Anledningen ska vara att patientgruppen i stort var både äldre (medianålder 70 år, jämfört med 65 i studien) och sjukare än de patienter som ingick i studien.
Anledningen till skillnaden mellan resultaten i kliniska prövningar jämfört med vanlig sjukvård är inte förvanskade resultat utan det beror snarare på att de patienter som deltar i kliniska studier ofta inte är representativa för patientgruppen, menar Mailankody och Prasad. Bland annat utgörs de ofta av yngre och friskare personer med bättre socioekonomisk status än patientgruppen i stort.
Författarna nämner bland annat en artikel från Journal of Clinical Oncology, som lyfte fram att 60 procent av alla som lider av cancer i USA är äldre än 65 år, 46 procent är över 70 år och 31 procent är drygt 75. I kliniska prövningar utgörs däremot endast 33 procent av personer över 65 och tio procent är äldre än 75 år, baserat på data från studier av 24 cancerläkemedel som godkändes av FDA mellan åren 2007-2010.
De som deltar i studier har dessutom lättare att få tillgång till information om sin sjukdom och om prövningen genom att de oftare är anslutna till det amerikanska hälso- och sjukvårdssystemet och en högre utbildning. De brukar även, enligt läkarna, vara mer motiverade och ha ett starkare stöd från sitt nätverk.
Författarna påpekar dessutom att den vård som ges vid kliniska prövningar är bättre än sjukvård överlag. Det innebär att patienter som deltar i studier borde få ett bättre utfall oavsett vilken sjukdom de har.
