23948sdkhjf

Ny modell ska öka tillgången till antibiotika

Årliga premier från staten och betalningar från landstingen vid användning av läkemedlen är två ingredienser i ett förslag till en ny prismodell för antibiotika som tagits fram av Lif tillsammans med branschen.
Antibiotikaresistensen sprider sig allt mer och för få nya behandlingar finns i pipeline. Det är ingen nyhet, bristen på nya antibiotika har varit uppe på tapeten i många år. En anledning till att så pass få substanser finns under utveckling anses vara prismodellerna för läkemedel. När det gäller behandlingar som förhoppningsvis ska användas i så liten utsträckning som möjligt så passar det inte så bra med modeller där företagen får betalt per såld tablett. Det är bakgrunden till varför branschorganisationen Lif tog på sig uppgiften att ta fram ett förslag till en ny prismodell för antibiotika.

- För cirka två år sedan sammankallade vi till ett möte med olika intressenter och presenterade idén om att ta fram en ny ersättningsmodell för antibiotika, berättar Karolina Antonov, analyschef på Lif som ansvarat för projektet.

Tillsammans med medlemsföretagen AstraZeneca, MSD, GSK och Astellas – som alla arbetar med utveckling av antibiotika – har Lif nu tagit fram ett förslag till en ny modell. Det presenterades för socialdepartementet och berörda myndigheter under våren och Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att – i samarbete med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV – se över om modellen kan testas i praktiken. Slutsatsen ska presenteras för regeringskansliet senast den 1 december i år.

Den nya prismodellen delas upp i tre delar.

- Vi föreslår dels att staten ska betala en årlig premie för de antibiotika som omfattas av modellen, så att företagen ersätts oavsett om läkemedlet används eller inte. Utöver det ska landstingen betala en summa vid användning. Hur mycket de ska betala per enhet kan bland behöva anpassas till vilka mängder som behövs. För att kostnaden ska bli förutsägbar även vid till exempel ett resistensutbrott föreslår vi dessutom en försäkringskomponent som innebär att det finns ett tak för den årliga ersättningen för vardera antibiotika, säger Karolina Antonov.

Nu fortsätter som sagt utvärderingen av modellen i Folkhälsomyndighetens regi.

- Folkhälsomyndigheten kan komma fram till en annan slutsats än vi och kanske väljer att inte gå vidare med detta. Hur det än blir så är det spännande att Sverige är det första landet med ett konkret förslag till en ny prismodell för antibiotika, säger Karolina Antonov.

- Om de anser att modellen borde testas föreslår vi att det sker i en pilotstudie som sträcker sig över några år. Dessutom kommer det att behövas fler avstämningar över tid om förutsättningarna förändras. Det kan exempelvis röra sig om att fler antibiotika närmar sig marknaden eller att resistensen ändras.

Sverige är dock en relativt liten marknad så förväntningen är inte att en ny prismodell här ska få fart på läkemedelsföretagens tidiga utveckling av antibiotika globalt.

- Vi tror snarare att det här kan vara en morot för den senare utvecklingen och för att få in fler läkemedel till Sverige genom att göra så att det lönar sig att lansera antibiotika här.

- Däremot tror jag att en ny prissättningsmodell har en potential att inspirera andra länder. Bland annat har Storbritannien, Norge och Italien visat intresse för att se hur det här går.

Ett av de bolag som varit med och tagit fram förslaget till den nya prismodellen är GSK. Tack vare detta har läkemedelsjättens svenska marknadsbolag bjudits in att delta i det globala utvecklingsprojektet för gepotidacin, ett antibiotikum där registreringsansökan för närvarande planeras under 2019. Syftet i projektet är att se över förutsättningarna för lansering på olika marknader.

- Det är mycket ovanligt att vi får vara med i dessa projekt. Det brukar vara runt fem länder som representerar de största marknaderna för GSK som bjuds in. Det är väldigt kul och ger oss ett kvitto på att vi ligger långt fram i tänket kring nya prismodeller för antibiotika, säger Stefan Frenning, Head of External Affairs på GSK.

Gepotidacin verkar genom att hämma enzymer av klassen typ II topoisomeraser som spelar en viktig roll i DNA-replikeringen – då bakteriers arvsmassa kopieras inför celldelning – och därmed påverkar mikroorganismernas reproduktionsförmåga. Läkemedelskandidaten har avslutat en fas II-studie i akuta bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner och testas för närvarande i fas II för behandling av gonorré.
Läs även:

Trepartsöverläggningar - den viktigaste parten saknas
Trepartsöverläggningarna bygger på goda intentioner men behöver utvecklas för att fullt ut komma Sveriges patienter till gagn, skriver Cecilia Lunell, kommunikationskonsult på Narva.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.079