Nytt läkemedelssystem ska gynna innovation
Toivo Heinsoo tar emot i Regeringskansliets närmast oändligt långa korridorer på Garnisonen på Östermalm i Stockholm. Det här är de statliga utredningarnas hemvist och här återfinner vi också Utredningen om finansiering, subvention och prissättning av läkemedel.
Att det blev just Toivo Heinsoo som kallades till speciell utredare i det här fallet förvånar ingen. Han har en gedigen bakgrund som hälsoekonom, landstingsdirektör både i Dalarna och Stockholm, chef för hälso- och sjukvårdsavdelningen inom SKL samt ansvarig för flera utredningar inom vårdområdet.
Nu är han tillbaka, trots att han hade tänkt att gå i pension redan förra året.
– Jag har alltid varit intresserad av hälso- och sjukvårdens ekonomi, så det är klart att det här kändes spännande. På olika sätt har jag sett alla aktörers perspektiv i detta och i dag är jag ju egentligen helt oberoende, säger Toivo Heinsoo.
När vi börjar diskutera utredningens ämne, som alltså är finansieringen och prissättningen av läkemedel i Sverige, gör Toivo Heinsoo klart att det här är något som redan fungerar förhållandevis väl. Men det finns några grundläggande problem som ett nytt system behöver ta hänsyn till.
Det behöver till exempel bli tydligare hur fördelningen mellan statlig finansiering och landstingsfinansiering ska se ut, precis som man vill säkerställa en regional jämlikhet både vad gäller pris och tillgänglighet.
I finansieringsfrågan har företagen inom läkemedelsbranschen inte så stora intressen, säger Toivo Heinsoo. Men man vill självklart inte att det finansiella utrymmet äts upp av annat än läkemedelskostnader. Prissättningen är däremot ett område där industri och innovationsbolag har en stor insats.
– En fråga som har lyfts fram när vi samtalat med företagen är att processerna kring prissättningen är inte speciellt transparenta och att det kan vara svårt att förklara hur prissättningen har gått till.
Poängen är att det behövs en förutsägbarhet, inte minst för utländska bolag som vill in på den svenska marknaden. Men det finns också andra sätt att gynna innovation. Det kan gälla att snabba upp processerna kring ett läkemedels införande, eller att vara öppen för utvärdering av nya läkemedel som införs, så att man successivt kan justera priset efter utfallet.
– Men i grunden behöver företagen naturligtvis få betalt för sin utvecklingsprocess.
Här skulle man kunna göra justeringar i TLV:s sätt att arbeta, men man skulle också kunna arbeta med nya prissättningsmodeller, exempelvis mer aktiv uppföljning och utvärdering i en värdebaserad prissättning.
Utredningen ska ligga klar i december 2018. Men ett delbetänkande kommer att presenteras i november 2017. Tills dess ska man ha levererat en fördjupad problembeskrivning med utgångspunkt i utredningsdirektiven. Målet är också att ha ett förslag kring finansieringen klart så fort som möjligt.
Toivo Heinsoo är försiktigt positiv angående möjligheterna att skapa enighet bakom utredningens förslag.
– De första kontakterna vi har haft med företagen har varit väldigt positiva i den meningen att vi har ungefär samma bild av vad som är önskvärt från ett system.
