Myggor, proteiner och människans ursprung i fokus vid 100-årsjubileum
Människans ursprung, kartläggningen av proteiner och världens farligaste djur är några av de ämnen som behandlas när Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses 100-årsjubileum firas i Aula Magna.
Vilka mekanismer gör att myggor känner närheten till människor och sticker oss? Vad kan neandertalares DNA avslöja om släktskapet med dagens människor och vilka är de senaste rönen om membranproteiner? Det är några frågor som diskuteras och när världsledande forskare, varav en Nobelpristagare samlas i Stockholm den 15 september.
– Life Science är ett väldigt brett forskningsområde, det är egentligen vetenskapen om allt levande och omfattar många ämnesområden. Den grundforskning som utförs kommer att få tillämpningar inom bland annat sjukvård, veterinärmedicin, bioteknik, växtforskning, skogs- och livsmedelsindustri. Det är också därför som Stiftelsen gjort en samlad satsning på drygt 2,5 miljarder kronor på livsvetenskap under perioden 2014-2026, berättar Marcus Wallenberg, vice ordförande i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i ett pressmeddelande.
Nobelpristagaren i Kemi Rod MacKinnon som är professor vid Rockefelleruniversitet kommer att tala om jonkanaler, ett slags proteiner som sitter i nervcellernas cellmembran och som gör att nervimpulserna kan fortplanta sig i vår kropp.
Ytterligare talare under jubileumssymposiet är Leslie Vosshall, professor vid Rockefelleruniversitet i New York, som kommer att berätta om neurobiologin hos världens farligaste djur, myggan, som sprider sjukdomar som malaria, denguefeber och zikavirus. Hon har bland annat identifierat koldioxidreceptorn hos insekter, den receptor som gör att myggor kan känna av närhet till människor och därmed snabbt hitta sitt offer.
Dessutom kommer forskare från KTH, KI, Stockholms och Uppsala universitet att tala om hur medborgarforskning kan användas för att kartlägga människans proteiner, hur socker och salt transporteras genom cellens väggar och om tekniker som gör det möjligt att förstå kognitiva processer.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, som är en av Europas största privata forskningsfinansiärer, har under sina första 100 år anslagit sammanlagt 24 miljarder kronor till svensk forskning. Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet har tillsammans beviljats 6,8 miljarder kronor av dessa varav 3, 3 miljarder de senaste 10 åren.
