23948sdkhjf

Hopp om metod att lindra svår epilepsi

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

Forskare vid Lunds universitet tror sig ha hittat en metod som i framtiden kan komma att hjälpa personer som lider av så svår epilepsi att ingen behandling i dag hjälper.

En forskargrupp vid Lunds universitet har påvisat att utveckling av epileptisk aktivitet, när man stimulerar i ena hjärnhalvan i möss, är beroende av anfallsspridning och återkoppling från den andra hjärnhalvan. Kan återkopplingen från den andra hjärnhalvan förhindras kan utvecklingen av anfallet hämmas.

– I studier på möss har vi från ett område som inte är det epileptiska anfallets fokus, men har direkt koppling till det genom nervcellernas nätverk, lyckats dämpa anfallsaktiviteten. Får vi samma resultat i fler, längre studier kan det här öppna för behandling på personer med svår epilepsi i framtiden, säger Mérab Kokaia, professor i neurofysiologi och föreståndare för Epilepsicentrum i Lund i ett pressmeddelande.

I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports, har forskarna lyckats dämpa aktiviteten vid epileptiskt anfall i hippocampus, ett område i hjärnan som är viktigt för bland annat minne och inlärning. Det är just i denna del av hjärnan som ett epileptiskt anfall oftast startar hos de svårast sjuka personerna.

Forskarna har använt sig av så kallad kemogenetik, en metod som möjliggör att man kan påverka och minska aktiviteten i just de områden och nervceller som är delaktiga i ett epileptiskt anfall, medan andra delar och celler i kroppen förblir opåverkade. Detta till skillnad från dagens mediciner som påverkar mer eller mindre alla delar och celler i kroppen, och som kan leda till biverkningar.

– Vi hoppas naturligtvis att den här kunskapen i framtiden ska bidra till att hjälpa personer med så svår epilepsi, men även att den kommer andra patienter med sjukdomen till nytta, fortsätter Mérab Kokaia.

Kemogenetik

Kemogenetik innebär att man överför en gen för ett modifierat membranprotein, hM4D, till en viss grupp nervceller i hjärnan. hM4D kan inte aktiveras av någon naturligt förekommande signalsubstans, och påverkar därför inte nervcellernas normala funktion. Man kan sedan specifikt aktivera hM4D genom att ge en väldigt låg dos av ett visst läkemedel, som inte kan påverka övriga celler i hjärnan. Aktiverad hM4D hämmar nervcellernas signalering, men när läkemedlet lämnat kroppen så är nervcellerna återigen opåverkade och fungerar normalt igen. Detta gör att man temporärt kan minska exempelvis epileptiska urladdningar, utan att påverka normal hjärnfunktion under övrig tid. Tekniken för kemogenetik är framtagen av en amerikansk forskargrupp. Källa: Fredrik Berglind, Lunds universitet.

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

De kopplar specifikt protein till aggressiv hudcancer

Nya behandlingsalternativ för patienter med spridd hudcancer har utvecklats men fortfarande saknas kunskap om hur tumörcellerna sprider sig till andra delar av kroppen. Forskare från Lund är nu ett steg närmare en lösning.

Färre onödiga operationer med ny diagnostikmetod för äggstockscancer

Forska Sverige: Oroväckande trend

Halvvägs för Promore

Fet fisk utan gift skyddar mot typ 2-diabetes

Om den feta fisken vi äter vore fri från miljögifter skulle den minska vår risk att utveckla typ 2-diabetes. Men miljögifterna som fisken innehåller har motsatt effekt och suddar ut skyddseffekten.

Myndigheten varnar: Detta är inte ett godkänt läkemedel

Läkemedelsverket går ut och varnar för annonser för en produkt som lovar för mycket.

Nyhetsbrev

Miljarder i återbetalning för läkemedel

Arkiv

3D för Biolamina efter nytt avtal

Tidigare börs-vd blir styrelseordförande i Inficure

Nyligen tog de hem största ordern i bolagets historia. Nu får Inficure Bio en ny styrelseordförande. Lena Söderström, tidigare vd för börsnoterade Senzime, tar sig an uppdraget.

Ny metod vid spårning av droger

Ett salivprov kan ersätta urinprovet vid spårning av alla vanligast förekommande droger. Detta efter att en ny metod utvecklats på Sahlgrenska.

Hamlet får testa högre dos

Orsakssamband mellan överflödigt kroppsfett och hjärtkärlsjukdom

Kassaklirr för Cereno

Tar fram AI-stöd för ambulanspatienter

Ett AI-beslutsstöd för akutvårdspersonalen som baseras på inmatade patientdata. Det är målet med ett projekt vid Högskolan i Borås.

Forskare närmare förklaring till smärta vid reumatism

1

Positivt från Immunicum

Stor diabetesstudie kartlägger komplikationer

Första resultat från observationsstudien Careme visar att njur- och hjärtsvikt är de vanligaste första kardiovaskulära komplikationerna vid typ 2-diabetes.

Hon tar över när vd:n lämnar Sprint Bioscience

Läkemedlet som fördröjer diabetesdebut

Ett läkemedel som riktar sig mot immunsystemet har visat sig kunna fördröja insjuknandet i typ 1-diabetes. ”Ett steg närmare vårt ultimata mål: en framtid utan typ 1-diabetes.”

SwedenBio efter regeringens debattartikel – Upp till bevis

I en debattartikel skriver statsråden Ibrahim Baylan, Matilda Ernkrans och Lena Hallengren att Sverige ska vara en ledande life science-nation. Detta väcker förhoppningar, men nu är det upp till bevis svarar SwedenBio.

Follicum stärker teamet när klinik närmar sig

Kinesisk miljardaffär för Stockholmsbolag

Bröstmjölk och läkemedel får egen biobank

Ett nytt, stort europeiskt forskningsprojekt ska fylla kunskapsluckor kring läkemedelsbehandling av gravida och ammande kvinnor.

Han utvecklar personlig behandling av IBD

Nytt partnerskap för Bactiguard

Nya data från Medivir

Han får Fernströmpriset

Krönika: Det outnyttjade fönstret mot big pharma

Generna styr hundägande

Hon blir chef för Skånes sjukvård

Nuevolution löser dansk patentstrid

Cereno redo för fas II

De får 50 miljoner till hjärnforskningen

Ny strategi att behandla tuberkulos

200 miljoner till kvalitetsregister

Hon blir ny ordförande för Lif

Se alla Medlemsnytt

Sänd till en kollega

0.166