23948sdkhjf

Hopp om metod att lindra svår epilepsi

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

Forskare vid Lunds universitet tror sig ha hittat en metod som i framtiden kan komma att hjälpa personer som lider av så svår epilepsi att ingen behandling i dag hjälper.

En forskargrupp vid Lunds universitet har påvisat att utveckling av epileptisk aktivitet, när man stimulerar i ena hjärnhalvan i möss, är beroende av anfallsspridning och återkoppling från den andra hjärnhalvan. Kan återkopplingen från den andra hjärnhalvan förhindras kan utvecklingen av anfallet hämmas.

– I studier på möss har vi från ett område som inte är det epileptiska anfallets fokus, men har direkt koppling till det genom nervcellernas nätverk, lyckats dämpa anfallsaktiviteten. Får vi samma resultat i fler, längre studier kan det här öppna för behandling på personer med svår epilepsi i framtiden, säger Mérab Kokaia, professor i neurofysiologi och föreståndare för Epilepsicentrum i Lund i ett pressmeddelande.

I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports, har forskarna lyckats dämpa aktiviteten vid epileptiskt anfall i hippocampus, ett område i hjärnan som är viktigt för bland annat minne och inlärning. Det är just i denna del av hjärnan som ett epileptiskt anfall oftast startar hos de svårast sjuka personerna.

Forskarna har använt sig av så kallad kemogenetik, en metod som möjliggör att man kan påverka och minska aktiviteten i just de områden och nervceller som är delaktiga i ett epileptiskt anfall, medan andra delar och celler i kroppen förblir opåverkade. Detta till skillnad från dagens mediciner som påverkar mer eller mindre alla delar och celler i kroppen, och som kan leda till biverkningar.

– Vi hoppas naturligtvis att den här kunskapen i framtiden ska bidra till att hjälpa personer med så svår epilepsi, men även att den kommer andra patienter med sjukdomen till nytta, fortsätter Mérab Kokaia.

Kemogenetik

Kemogenetik innebär att man överför en gen för ett modifierat membranprotein, hM4D, till en viss grupp nervceller i hjärnan. hM4D kan inte aktiveras av någon naturligt förekommande signalsubstans, och påverkar därför inte nervcellernas normala funktion. Man kan sedan specifikt aktivera hM4D genom att ge en väldigt låg dos av ett visst läkemedel, som inte kan påverka övriga celler i hjärnan. Aktiverad hM4D hämmar nervcellernas signalering, men när läkemedlet lämnat kroppen så är nervcellerna återigen opåverkade och fungerar normalt igen. Detta gör att man temporärt kan minska exempelvis epileptiska urladdningar, utan att påverka normal hjärnfunktion under övrig tid. Tekniken för kemogenetik är framtagen av en amerikansk forskargrupp. Källa: Fredrik Berglind, Lunds universitet.

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Lucka 9 - vem där?

Lucka 8 - vem hittar vi här?

Bredare influensavaccin i 19 av 21 landsting

Akademiska spolar Pcure

Nu har Akademiska gjort en större studie av enzymblocken som skulle rena läkemedelsrester redan i toalettstolen. Resultatet är nedslående.

Undersökning visar brister i epilepsivården

Lucka 7 - kika in här

Nyhetsbrev

Nyhetsbrevet skickas två gånger i veckan.

Se det senaste nyhetsbrevet. Annonsera i nyhetsbrevet

Lucka 6 - vem där?

Ministersamtal och ett command center nämns bland vd:ns julönskningar.

Arkiv

Mycket mod på exportdag med Swedenbio

Goda exempel, tuffa utmaningar och mycket mod. Det genomsyrar Swedenbios dag om hur svenska life science-bolag erövrat världen och hur Sveriges attraktionskraft ökar.

EU satsar på barnlöshet

Det svensk-danska projektet ReproUnion för specialiserade behandlingar av ofrivillig barnlöshet får förnyat stöd från bl a EU.

KI:s genuscentrum hotat

I sjutton år har Centrum för genusmedicin granskat sjukdomar och medicin utifrån kön, därtill utbildat forskare och läkare i ämnet. Nu saknar avdelningen resurser.

Jobb & Karriär
Kommunikationen får nyckelroll hos Senzagen 

Tillsätter erfaren kommunikationsansvarig.

Lucka 5 - Vem hittar vi här?

”Varje cell har ett kön”

Fler kvinnor i läkemedelsstudier räcker inte. Även försöksdjur bör vara av båda könen, liksom cellerna som studeras. Varje cell har ett kön.

Lucka 4 - vem finns här?

Bakom den fjärde luckan önskar sig vd:n att föreläsaren och succéförfattaren ska slå en signal...

Ondosis hittar samarbete om ADHD-behandling

Biovica flyttar över Atlanten

Kancera i partnerskap med tyskt storbolag

Biogen sluter forskningsavtal med KI

Nu är Biomedicum invigt

Karolinska institutets nya forskningsbyggnad Biomedicum är nu officiellt invigd.

Lucka 3 - vem där?

Här finns en riksdagsledamot som önskar sig ett samtal från en minister...

Lucka 2 – se vem som finns här

Det lackar mot jul och det vill vi uppmärksamma. Varje dag fram till jul får vi här veta vad profiler i life science-världen har på sin önskelista.

Lucka 1 – vem döljer sig här?

Oncorena fick in 14 miljoner

Datainsamling ska underlätta för kliniska studier

Akademiska sjukhuset testar ny lösning för elektronisk datainsamling.

Vad händer på Pharma Outsourcing i år?

Efter vd-bytet: Nytt bakslag för Axfoods apotek

Västerbotten: Slut på influensavaccin

Får Forska Sveriges hedersutmärkelse

Hur gör krassliga flyttfåglar?

Alzecure tog in 200 miljoner

Blir ny direktör på KI

Bolagen har kunskap - låt dem hjälpa äldrevården

Ny finanschef till Probi

Blir utvecklingschef

Astra gör sig av med fler läkemedel

Utökade indikationer för RA-läkemedel

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.189