23948sdkhjf

Så spås kostnaderna för läkemedel att öka

Totalkostnaderna för läkemedel kommer att fortsätta öka kommande åren. Den bedömningen gör Socialstyrelsen i sin årliga rapport om läkemedelsförsäljning. Fler cancerfall och ökad kostnad för nya antikoagulantia är två av skälen.

I Socialstyrelsen årliga rapport Läkemedelsförsäljning i Sverige – analys och prognos 2018–2020 görs en bedömning av den framtida kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånerna. Rapporten förutspår att totalkostnaderna för läkemedel kommer att fortsätta att öka de närmaste åren.

Socialstyrelsen bedömer att totalkostnaden för läkemedel inom förmånen kommer att fortsätta öka under prognosperioden, med 7,7 procent under 2018 och 7,7 procent under 2019. Kostnaderna för läkemedel inom förmånen prognostiseras öka från 23,3 miljarder kronor 2017 till 25,1 miljarder kronor 2018, 27,0 miljarder kronor 2019 och 28,4 miljarder kronor 2020. Rapporten uppger ett antal faktorer som är avgörande för denna utveckling:

  • Antalet människor med cancer ökar varje år till följd av ökad livslängd samt att fler lever längre med sin cancersjukdom. Fler nya, innovativa och effektiva onkologiläkemedel kommer ut på marknaden och många av dessa är dyra. Inom onkologiområdet prognostiseras en ökning om cirka 1,4 miljarder kronor under 2018–2020.
  • Prognosen visar en fortsatt kostnadstillväxt för nya orala antikoagulantia, NOAK, under 2018 för att plana ut 2019. Kostnaden förväntas öka med cirka 716 miljoner kronor under 2018–2020 till följd av ordnat införande och tillämpning av behandlingsrekommendationer för förmaksflimmer från Läkemedelsverket.
  • För diabetesläkemedel förväntas kostnaderna öka med cirka 550 miljoner kronor under 2018–2020. Denna ökning beror på en mer frekvent förskrivning av icke-insulin läkemedel för typ 2-diabetes samt en ökad förskrivning i ett tidigare skede vid behandling av typ 2-diabetes.
  • Patentutgångar för traditionella läkemedel resulterar i relativt snabba prisminskningar om det gäller tabletter. Patentutgångar på biologiska läkemedel resulterar i stark priskonkurrens. För biologiska läkemedel förväntas huvuddelen av besparingen att komma som återbäring till landstingen snarare än prissänkningar, vilket inte påverkar läkemedelsförmånskostnaden men minskar kostnaderna för landstingen.

Kostnaderna för smittskyddsläkemedel ökar jämfört med 2017 men förväntas sedan ligga på en relativt stabil nivå. De nya hepatit C-läkemedeln förväntas dra upp kostnadern under prognosperioden från cirka 945 miljoner kronor 2017 till 1,7 miljarder kronor 2020. Prognosen har baserats på att 5 000 patienter behandlas årligen under 2018–2019 samt 4 500 patienter under 2020. Kostnaden för hiv-läkemedel har under en längre tid legat på en hög nivå men förväntas minska något under prognosperioden, från 742 miljoner kronor 2017 till 738 miljoner kronor 2020.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.094