23948sdkhjf

Delfinen – en fena på ultraljud

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

Evolutionen har gjort delfiner fenomenalt duktiga på att använda ultraljud för att orientera sig och kommunicera. Ny kunskap om hur de gör kan leda till skarpare medicinska ultraljudsbilder.

För några år sedan gjorde Josefin Starkhammar, forskare i biomedicinsk teknik vid Lunds Tekniska Högskola, en upptäckt om delfiners kommunikation. Det ultraljud som delfiner skickar ut för att ekolokalisera består inte av en signal, utan av två sammanvävda ultraljuds-strålar.

Nu har hon också räknat ut att de två signalerna faktiskt inte skickas ut exakt samtidigt, även om de kommer väldigt tätt. Likaså har hon upptäckt att ljudets frekvens är högre längre upp i strålen, vilket ger ett ljusare eko inom detta område.

Hur det faktiskt går till när delfinen skickar ut sina två nästan samtidiga strålar vet forskarna ännu inte.

– Egentligen är det lite konstigt att delfinen skickar ut två olika strålkomponenter eftersom de kommer från ett och samma organ. Vi vill väldigt gärna få reda på hur just detta går till, kommenterar Josefin Starkhammar.

För att komma fram till sina upptäckter har Josefin Starkhammar jobbat tillsammans med Maria Sandsten och Isabella Reinhold, professor respektive doktorand i matematisk statistik vid LTH. Tillsammans har de utvecklat en matematisk algoritm. Det var med hjälp av den som Josefin Starkhammar lyckades bena ut och läsa av de överlappande signalerna.

– Den fungerar nästan som en magisk formel! Plötsligt kan vi se saker som med traditionella metoder varit dolda.

Algoritmen ökar inte bara förståelsen för delfiners kommunikation. Den kan också bana väg för skarpare bildkvalitet på mänskligt byggd ultraljudsteknik, till exempel medicinskt ultraljud.

– Kanske den i framtiden kan användas för att t ex mäta tjockleken på organhinnor längre in i kroppen där nuvarande metoder inte räcker till.

Ett annat område med förbättringspotential är sonarer och ekolod, alltså utrustning som används för att orientera sig till sjöss, läsa av undervattensmiljön och spåra fiskstim.

För att samla in data har Josefin Starkhammar byggt en mätutrustning med 47 hydrofoner, alltså mikrofoner för undervattensbruk, som i vatten fångar in ljud i många olika frekvenser över en hel yta, till exempel över hela tvärsnittet av delfiners sonarstrålar. Delfinljuden har spelats in Kolmården och i djurparker i Bahamas, Honduras och Kalifornien.

Djur, ultraljud och ekolokalisering

Ultraljud är högfrekvent ljud och inte hörbart för människor. Men det finns flera djur i både vatten – exempelvis delfiner och andra tandvalar – och på land – exempelvis fladdermöss och vissa grottlevande fåglar – som kan lystra till och forma ultraljud. Gemensamt är att de bor i miljöer där det är svårt att se. Som kompensation har naturen utrustat dem med förmågan att skicka ut korta ljudpulser som ekar mot omgivningen. På så sätt kan de ”se” med hjälp av ljud även när det är mörkt och t ex grumligt i vattnet. Somliga djur bildar ultraljud med stämbanden, andra med tungan.

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)

Mest läst

Startsidan just nu

De driver konstgjorda muskler med socker

Artificiella muskler av polymermaterial kan nu drivas med energi från glukos och syre på liknande sätt som biologiska muskler. Detta kan vara ett steg mot implanterbara konstgjorda muskler i framtiden.

Så funkar NT-rådet

De kan vara avgörande för ett nytt läkemedels möjligheter att användas i Sverige. Men vilka är NT-rådet, vad gör de och borde deras arbete egentligen skötas av en myndighet?

Biogaia in i Uruguay

Umeåbolag uppköpt av amerikansk jätte

Örebro värvar chef från Västerbotten

Ny vd på SwedenBio

Nyhetsbrev

Därför ska du finnas på Instagram

Antalet sociala medier ökar, nya tillkommer och några försvinner. Just nu finns en plattform som växer mer än andra.

Arkiv

Swedenbios nya vd om uppdraget

"Fantastiskt kul och hedervärt"

Blodgivarens kön påverkar inte chansen till överlevnad

Unik rening av läkemedel i dansk anläggning

Anläggningen är den första i sitt slag i världen, och det fungerar genom att speciella bakterier äter upp rester av medicin innan avloppsvattnet rinner ut i naturen.

Oasmia anmäler till Ekobrottsmyndigheten

Ny grundläggande förståelse för hur lungcancer sprider sig

Lungcancerceller använder sig av antioxidanter, kroppsegna eller från kosten, för att öka upptag och användning av socker och därmed sprida sig i kroppen. Det visar svenska och amerikanska forskare i två oberoende studier, som öppnar för nya strategier att behandla lungcancer.

Toppuppdrag för Anders Blanck

Långt gånget för Index studie

Upprört när Sobi storvarslar

Första mötet mellan regeringen och patientföreträdarna

1

Utvecklar blodmarkör för att upptäcka alzheimer

Miljardaffär för Karo

Rhovac säkrar finansieringen

De kopplar specifikt protein till aggressiv hudcancer

Nya behandlingsalternativ för patienter med spridd hudcancer har utvecklats men fortfarande saknas kunskap om hur tumörcellerna sprider sig till andra delar av kroppen. Forskare från Lund är nu ett steg närmare en lösning.

Färre onödiga operationer med ny diagnostikmetod för äggstockscancer

Forska Sverige: Oroväckande trend

Halvvägs för Promore

Fet fisk utan gift skyddar mot typ 2-diabetes

Om den feta fisken vi äter vore fri från miljögifter skulle den minska vår risk att utveckla typ 2-diabetes. Men miljögifterna som fisken innehåller har motsatt effekt och suddar ut skyddseffekten.

Hamlet får testa högre dos

Kassaklirr för Cereno

1

Positivt från Immunicum

Nytt partnerskap för Bactiguard

Nya data från Medivir

Han får Fernströmpriset

Krönika: Det outnyttjade fönstret mot big pharma

Generna styr hundägande

Se alla Medlemsnytt

Sänd till en kollega

0.166