23948sdkhjf

Krisläge för läkemedelsprövningar

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

Antalet startade läkemedelsprövningar i Sverige halverades mellan 2004 och 2016. Detta visar Forska Sveriges årliga lägesrapport.

Antalet startade läkemedelsprövningar i Sverige halverades mellan 2004 och 2016. Det kan bidra till att färre patienter får del av nya effektiva läkemedel. Det är oroväckande på många sätt, inte minst för att de som är 80 år eller äldre kommer att vara dubbelt så många om bara 23 år och de offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka, visar stiftelsen Forska Sveriges årliga lägesrapport.

– För att både förbättra vår hälsa och begränsa kostnaderna krävs ett ökat fokus på att förebygga sjukdomar, samtidigt som vi måste stärka forskningen och användningen av nya metoder för att få bättre behandlingsresultat, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska Sverige.

Lägesrapporten 2018 visar att de totala investeringarna i forskning och utveckling i Sverige har minskat från 3,9 procent av BNP år 2001 till 3,26 procent år 2016. Anledningen till nedgången är att företagens investeringar i forskning och utveckling, som andel av BNP, minskade med 25 procent under samma period. Det kan jämföras med Danmark som hade en ökning med 19 procent.

– För att klara utmaningarna inom vården och vara konkurrenskraftiga inom forskning och näringsliv, behöver vi bättre förutsättningar för både den akademiska och industriella forskningen. Att företag allt mer väljer att lägga sina läkemedelsprövningar i andra länder är ett mycket dåligt tecken, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Nedgången av prövningarna har uppmärksammats av ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson som i Ekot den 30e maj konstaterade att regeringen behöver göra mer för att antalet kliniska studier ska öka inom medicinsk forskning.

– Inför årets val är vi mycket uppmärksamma på vilka partier som satsar på såväl stärkt finansiering av medicinsk forskning som strukturella förändringar. Det krävs för att begränsa de stigande vårdkostnaderna samt öka medborgarnas hälsa och Sveriges välstånd, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Här hittar du  Lägesrapport 2018 – Sveriges satsningar på medicinsk forskning.



Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Kommentarer

Leif Erhardt
Vi har i vårt land en gedigen erfarenhet av att bedriva kliniska läkemedelsprövningar. De kliniker som deltar ligger i framkanten av terapiområdet och uppvisar bättre behandlingsresultat. Patienterna blir bättre kontrollerade, och läkare och annan vårdpersonal blir kunnigare och mer motiverade att ge optimal vård.


Redan för 5 år sedan visade en rapport från LIF att antalet prövningar sjunkit kraftigt i Sverige. Över 9 000 personer testade nya läkemedel 2005. År 2013 deltog bara drygt 1 300 personer – en minskning med 85 procent. Det är framför allt fas 1-studierna som minskat med nästan 90 procent. Denna trend är unik för Sverige och motsvaras inte av internationella data som tvärtom visar en ökning. En ny rapport från Forska Sverige visar att denna nedgång fortsätter och vi är nu ett U land vad gäller utvecklingen av nya läkemedel.

Enligt överenskommelsen om kliniska läkemedelsprövningar mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Läkemedelsindustriföreningen (LIF) är en förutsättning för att läkemedel ska kunna utvecklas att prövningarna sker inom sjukvården.

Varför ser vi då denna negativa utveckling när alla borde vara vinnare? Det är troligen flera faktorer som samverkar. Patienterna har blivit mer krävande och vill ha bättre information om vad prövningen innebär vilket påverkar rekryteringen. Protokollen har blivit betydligt mera komplicerade och därmed dyrare. Arbetsbelastningen på läkare har också ökat.

Den viktigaste faktorn är dock sannolikt att många landsting har infört byråkratiska enheter för att ta kontroll över denna verksamhet. Tidigare var det vanligt att man tecknade så kallade 0 avtal där prövningen inte ansågs inkräkta på sjukvården. Särskilt anställd personal (forsknings sköterskor m.fl.) tog hand om patienterna och läkarna utförde arbetet huvudsakligen utanför arbetstid. När många huvudmän såg möjligheterna att ta betalt för tjänster som egentligen inte var belastande för sjukvården steg kostnaderna drastiskt. Läkarna som var de ansvariga prövarna fann att man införde byråkratiska hinder och tog kontroll över budget och hur medel användes. Motivationen hos ansvariga prövare har till följd av detta sjunkit kraftigt. För många prövare var detta ett sätt att finansiera övrig forskning vid kliniken. Från att ha fungerat som entreprenörer med ansvar för budget och genomförande har de blivit underkastade kontroll av personer som ofta har föga insikt i denna verksamhet.

Någon enkel lösning på problemet finns inte. Huvudmännen borde i första hand stimulera läkare som vill delta i kliniska prövningar och avlägsna de hinder som byggts upp. Sannolikheten för detta är nog tyvärr låg och vi får glädja oss åt historiska studier vilka många har haft positiv inverkan på vår terapi. Det är bara i sagans land som förnuftet segrar.

Leif Erhardt Prof Emeritus

Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Immunicums vd om emissionen

Bioteknikbolaget tankar kassan rejält och tar in välkända investerare. Här berättar vd:n för Life Science Sweden.

Recipharm lägger inte ner i Höganäs

Förra året meddelande bolaget att de bommar igen företagets anläggningar i Höganäs och Stockholm. Nu kommer nya besked.

Getinge säljer skadeståndshotat dotterbolag

Cellink presenterar nya biobläck

Hon skrev bästa avhandlingen

Snabbspår lyfter Hansa

Nyhetsbrev

Medicinhistoriska packar ihop

Arkiv

Medivir varslar 60 anställda

Hör om nya vapen mot klamydia

Antibiotikaresistensen måste motarbetas på flera sätt. Umeåbaserade företaget Quretech Bio har flera vapen i arsenalen som avslöjas på seminariet Bioscience 2018.

Bredare vaccin i 19 av 21 landsting

Har hittat tillväxtfaktor för fettceller

Viktuppgång beror både på att fettcellerna växer i storlek och ökar i antal. Nu har forskare identifierat en tillväxtfaktor som styr fettcellstillväxten. "Nu vill vi testa på människa".

Rättschef till E-hälsomyndigheten

"Det är bästa vägen"

Medivir sparkar vd:n och fokuserar på att ta bolagets läkemedel till marknad. – Vi är förvissade om att det är bästa vägen, säger styrelseordföranden till Life Science Sweden.

Senzagen stärker upp i USA

Svensk immunterapi prövas mot njursjukdom

I en stor internationell fas 3-studie prövas bolaget Calliditas kandidat mot njurinflammation. Tidigare resultat har varit mycket lovande.

Getinge reserverar miljardbelopp för skadestånd

Enormt intresse för Cannabisbolag

Vd:n ber om ursäkt när bolaget övertecknades med tusentals procent inför börsnoteringen.

TV: "Våga samarbeta med Amazon och Google!"

TV: Spelifieringen ändrar beteenden

Nässpray mot depression nära

Har en helt ny verkningsmekanism än de nuvarande tillgängliga behandlingsalternativen mot depression.

Stärkt skydd för Alzheimerbolag

Grönt ljus för Neurovives studie

TV: Astrazeneca väljer Sverige

Capio säljs till fransk vårdjätte

Blir presschef för Astrazeneca

30 miljoner till malariaforskning

Migränläkemedel godkänt

Vill byta namn på typ 1-diabetes

640 miljoner till forskningsprojekt

Ny vd för Probi

Särläkemedelsstatus för Idogen i USA

Designar alternativ till antibiotika

Ny lungbehandling säker

Klaria får pengar från EU

Jobb & Karriär
Blir medicinsk chef på Ascelia

Jobb & Karriär
Ny vd och miljoner i riskkapital

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.436