Krisläge för läkemedelsprövningar

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

Antalet startade läkemedelsprövningar i Sverige halverades mellan 2004 och 2016. Detta visar Forska Sveriges årliga lägesrapport.

Antalet startade läkemedelsprövningar i Sverige halverades mellan 2004 och 2016. Det kan bidra till att färre patienter får del av nya effektiva läkemedel. Det är oroväckande på många sätt, inte minst för att de som är 80 år eller äldre kommer att vara dubbelt så många om bara 23 år och de offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka, visar stiftelsen Forska Sveriges årliga lägesrapport.

– För att både förbättra vår hälsa och begränsa kostnaderna krävs ett ökat fokus på att förebygga sjukdomar, samtidigt som vi måste stärka forskningen och användningen av nya metoder för att få bättre behandlingsresultat, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska Sverige.

Lägesrapporten 2018 visar att de totala investeringarna i forskning och utveckling i Sverige har minskat från 3,9 procent av BNP år 2001 till 3,26 procent år 2016. Anledningen till nedgången är att företagens investeringar i forskning och utveckling, som andel av BNP, minskade med 25 procent under samma period. Det kan jämföras med Danmark som hade en ökning med 19 procent.

– För att klara utmaningarna inom vården och vara konkurrenskraftiga inom forskning och näringsliv, behöver vi bättre förutsättningar för både den akademiska och industriella forskningen. Att företag allt mer väljer att lägga sina läkemedelsprövningar i andra länder är ett mycket dåligt tecken, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Nedgången av prövningarna har uppmärksammats av ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson som i Ekot den 30e maj konstaterade att regeringen behöver göra mer för att antalet kliniska studier ska öka inom medicinsk forskning.

– Inför årets val är vi mycket uppmärksamma på vilka partier som satsar på såväl stärkt finansiering av medicinsk forskning som strukturella förändringar. Det krävs för att begränsa de stigande vårdkostnaderna samt öka medborgarnas hälsa och Sveriges välstånd, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Här hittar du  Lägesrapport 2018 – Sveriges satsningar på medicinsk forskning.



Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Kommentarer

Leif Erhardt
Vi har i vårt land en gedigen erfarenhet av att bedriva kliniska läkemedelsprövningar. De kliniker som deltar ligger i framkanten av terapiområdet och uppvisar bättre behandlingsresultat. Patienterna blir bättre kontrollerade, och läkare och annan vårdpersonal blir kunnigare och mer motiverade att ge optimal vård.


Redan för 5 år sedan visade en rapport från LIF att antalet prövningar sjunkit kraftigt i Sverige. Över 9 000 personer testade nya läkemedel 2005. År 2013 deltog bara drygt 1 300 personer – en minskning med 85 procent. Det är framför allt fas 1-studierna som minskat med nästan 90 procent. Denna trend är unik för Sverige och motsvaras inte av internationella data som tvärtom visar en ökning. En ny rapport från Forska Sverige visar att denna nedgång fortsätter och vi är nu ett U land vad gäller utvecklingen av nya läkemedel.

Enligt överenskommelsen om kliniska läkemedelsprövningar mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Läkemedelsindustriföreningen (LIF) är en förutsättning för att läkemedel ska kunna utvecklas att prövningarna sker inom sjukvården.

Varför ser vi då denna negativa utveckling när alla borde vara vinnare? Det är troligen flera faktorer som samverkar. Patienterna har blivit mer krävande och vill ha bättre information om vad prövningen innebär vilket påverkar rekryteringen. Protokollen har blivit betydligt mera komplicerade och därmed dyrare. Arbetsbelastningen på läkare har också ökat.

Den viktigaste faktorn är dock sannolikt att många landsting har infört byråkratiska enheter för att ta kontroll över denna verksamhet. Tidigare var det vanligt att man tecknade så kallade 0 avtal där prövningen inte ansågs inkräkta på sjukvården. Särskilt anställd personal (forsknings sköterskor m.fl.) tog hand om patienterna och läkarna utförde arbetet huvudsakligen utanför arbetstid. När många huvudmän såg möjligheterna att ta betalt för tjänster som egentligen inte var belastande för sjukvården steg kostnaderna drastiskt. Läkarna som var de ansvariga prövarna fann att man införde byråkratiska hinder och tog kontroll över budget och hur medel användes. Motivationen hos ansvariga prövare har till följd av detta sjunkit kraftigt. För många prövare var detta ett sätt att finansiera övrig forskning vid kliniken. Från att ha fungerat som entreprenörer med ansvar för budget och genomförande har de blivit underkastade kontroll av personer som ofta har föga insikt i denna verksamhet.

Någon enkel lösning på problemet finns inte. Huvudmännen borde i första hand stimulera läkare som vill delta i kliniska prövningar och avlägsna de hinder som byggts upp. Sannolikheten för detta är nog tyvärr låg och vi får glädja oss åt historiska studier vilka många har haft positiv inverkan på vår terapi. Det är bara i sagans land som förnuftet segrar.

Leif Erhardt Prof Emeritus

Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Life science-veteran ny vd för UU holding

Mekanism som styr risk för MS identifierad

Nu är det drag i life science-Sverige!

Svensk life science-organisation växer

I dagarna kom den 250:e ansökan in till Swedenbio, som är Sveriges enda branschorganisation för hela life science-sektorn.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Alla kan inte få lika vård överallt - vi måste bli rörligare

Nyhetsbrev

200 miljoner till tvärvetenskap

Arkiv

Snabbtester för droganalys ska bli säkrare

Medivir skjuter upp studie

Vd-byte på Karessa

Nuvarande vd får sluta då bolaget siktar på utlicensiering.

Ny HR-chef på Apoteksgruppen

Skåne satsar miljoner på klinisk forskning

Cancertoppmöte: Tidig diagnos viktigast

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Ny spridningsväg för Alzheimer upptäckt

Rekordutdelning till hjärnforskning

Billig nålkirurgi lika bra som läkemedel

Jönköpings cancerpatienter lever längst

Sämst chans att överleva cancer efter fem år har patienterna i Gävleborg. Bäst har de som bor i Jönköping.

Officiellt: Han är Svenskt Näringslivs nya vd

Kommer närmast från läkemedelsjätten Astra Zeneca.

Kry tar in halv miljard

Långsam återhämtning efter utläkt hepatit C

Ännu en Alzheimerstudie skrotas

Astrazeneca och Eli Lilly avbryter fas III-studier med läkemedelskandidat för behandling av Alzheimers sjukdom som inte nått målen.

EU-topp till Elekta

Big data ska lösa prostatacancer-frågor

Data från mer än 400 000 patienter i olika länder ska öka kunskapen om prostatacancer. Fem centrala frågor har identifierats. Det sker i det internationella Big Data-projektet Pioneer där Lunds universitet har en framträdande roll.

Stort intresse för Tbc-diagnostikföretag

Nya pengar in i Immunovia

Fyra nya till Coala

Håravfallsstudie fullrekryterad

Nya pengar in i Karo

Jobb & Karriär
Ny vd för Karolinska institutet holding

Tummen upp för Braincool i USA

Ny chef på Puls

Spago anlitar CTC

Jobb & Karriär
Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Episurf får nytt patent i EU

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.17