Krisläge för läkemedelsprövningar

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

Antalet startade läkemedelsprövningar i Sverige halverades mellan 2004 och 2016. Detta visar Forska Sveriges årliga lägesrapport.

Antalet startade läkemedelsprövningar i Sverige halverades mellan 2004 och 2016. Det kan bidra till att färre patienter får del av nya effektiva läkemedel. Det är oroväckande på många sätt, inte minst för att de som är 80 år eller äldre kommer att vara dubbelt så många om bara 23 år och de offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka, visar stiftelsen Forska Sveriges årliga lägesrapport.

– För att både förbättra vår hälsa och begränsa kostnaderna krävs ett ökat fokus på att förebygga sjukdomar, samtidigt som vi måste stärka forskningen och användningen av nya metoder för att få bättre behandlingsresultat, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska Sverige.

Lägesrapporten 2018 visar att de totala investeringarna i forskning och utveckling i Sverige har minskat från 3,9 procent av BNP år 2001 till 3,26 procent år 2016. Anledningen till nedgången är att företagens investeringar i forskning och utveckling, som andel av BNP, minskade med 25 procent under samma period. Det kan jämföras med Danmark som hade en ökning med 19 procent.

– För att klara utmaningarna inom vården och vara konkurrenskraftiga inom forskning och näringsliv, behöver vi bättre förutsättningar för både den akademiska och industriella forskningen. Att företag allt mer väljer att lägga sina läkemedelsprövningar i andra länder är ett mycket dåligt tecken, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Nedgången av prövningarna har uppmärksammats av ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson som i Ekot den 30e maj konstaterade att regeringen behöver göra mer för att antalet kliniska studier ska öka inom medicinsk forskning.

– Inför årets val är vi mycket uppmärksamma på vilka partier som satsar på såväl stärkt finansiering av medicinsk forskning som strukturella förändringar. Det krävs för att begränsa de stigande vårdkostnaderna samt öka medborgarnas hälsa och Sveriges välstånd, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Här hittar du  Lägesrapport 2018 – Sveriges satsningar på medicinsk forskning.



Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Kommentarer

Leif Erhardt
Vi har i vårt land en gedigen erfarenhet av att bedriva kliniska läkemedelsprövningar. De kliniker som deltar ligger i framkanten av terapiområdet och uppvisar bättre behandlingsresultat. Patienterna blir bättre kontrollerade, och läkare och annan vårdpersonal blir kunnigare och mer motiverade att ge optimal vård.


Redan för 5 år sedan visade en rapport från LIF att antalet prövningar sjunkit kraftigt i Sverige. Över 9 000 personer testade nya läkemedel 2005. År 2013 deltog bara drygt 1 300 personer – en minskning med 85 procent. Det är framför allt fas 1-studierna som minskat med nästan 90 procent. Denna trend är unik för Sverige och motsvaras inte av internationella data som tvärtom visar en ökning. En ny rapport från Forska Sverige visar att denna nedgång fortsätter och vi är nu ett U land vad gäller utvecklingen av nya läkemedel.

Enligt överenskommelsen om kliniska läkemedelsprövningar mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Läkemedelsindustriföreningen (LIF) är en förutsättning för att läkemedel ska kunna utvecklas att prövningarna sker inom sjukvården.

Varför ser vi då denna negativa utveckling när alla borde vara vinnare? Det är troligen flera faktorer som samverkar. Patienterna har blivit mer krävande och vill ha bättre information om vad prövningen innebär vilket påverkar rekryteringen. Protokollen har blivit betydligt mera komplicerade och därmed dyrare. Arbetsbelastningen på läkare har också ökat.

Den viktigaste faktorn är dock sannolikt att många landsting har infört byråkratiska enheter för att ta kontroll över denna verksamhet. Tidigare var det vanligt att man tecknade så kallade 0 avtal där prövningen inte ansågs inkräkta på sjukvården. Särskilt anställd personal (forsknings sköterskor m.fl.) tog hand om patienterna och läkarna utförde arbetet huvudsakligen utanför arbetstid. När många huvudmän såg möjligheterna att ta betalt för tjänster som egentligen inte var belastande för sjukvården steg kostnaderna drastiskt. Läkarna som var de ansvariga prövarna fann att man införde byråkratiska hinder och tog kontroll över budget och hur medel användes. Motivationen hos ansvariga prövare har till följd av detta sjunkit kraftigt. För många prövare var detta ett sätt att finansiera övrig forskning vid kliniken. Från att ha fungerat som entreprenörer med ansvar för budget och genomförande har de blivit underkastade kontroll av personer som ofta har föga insikt i denna verksamhet.

Någon enkel lösning på problemet finns inte. Huvudmännen borde i första hand stimulera läkare som vill delta i kliniska prövningar och avlägsna de hinder som byggts upp. Sannolikheten för detta är nog tyvärr låg och vi får glädja oss åt historiska studier vilka många har haft positiv inverkan på vår terapi. Det är bara i sagans land som förnuftet segrar.

Leif Erhardt Prof Emeritus

Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Diabetes förkortar liv

Idogen öppnar för nytt terapiområde

Immunovia spetsar diagnostiken

Bolagets teknologi ger diagnos med 95 procents säkerhet.

Överviktsoperation ökar risk för frakturer

Mercy ships framme i Guinea

Välgörenhetsorganisationen har lagt till med sitt sjukhusfartyg, för att operera, vårda och utbilda.

Nytt sätt att förbygga infektion?

Nyhetsbrev

Antibiotika i ogräs

Schweiziska forskare har hittat nya, antibiotiskt aktiva ämnen i bladen hos ett vanligt ogräs.

Arkiv

Jobb & Karriär
Ny ordförande för Innovation Skåne

Har varit både vd för Almi och chef i bankvärlden.

Bra med jord

Swetox lanserar webbsajt om djurförsök

Med en ny sida om 3R vill Swetox bidra med en resurs för att minska på djurförsöken.

Index studie försenas

Ska bygga nationella läkemedelslistan

Magnus Åsén får nyinrättad tjänst på E-hälsomyndigheten som programledare.

Sobis barnstudie igång

Grönt ljus för Science village

Stadsdelen som ska binda ihop ESS och MAX IV får klartecken efter att regeringen lagt sista ordet kring den tidigare upphävda detaljplanen.

Jobb & Karriär
Ny vd Bayer Sverige

Flyttar från Israel för att axla rollen som Sverige-vd.

Jobb & Karriär
Blir Oncopeptides finanschef

Antikropp mot Parkinsons

Positivt för nasalt influensavaccin

Uppåt för Bactiguard

Boule vinner upphandling i Indien

Stark rapport av Moberg

1

Ny måltavla mot diabetes

Hon tar över på Astrazeneca

Gard bättre än OECD-standard

En ny studie bekräftar att lundabolaget Senzagens sensibiliseringstest är det mest exakta för att bestämma kemikaliers hudpåverkan för industrins behov.

Symcel stärker upp för tillväxt

Grundare återvänder till Bioarctic

Blir ny vd för Sisp

Ny generaldirektör för Vårdanalys

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.155