23948sdkhjf

Därför väljer vissa alkohol

| Av Redaktionen | Tipsa redaktionen

Mekanismen bakom varför vissa väljer alkohol framför friska belöningar är hittad. Förändringar i ett signalsystem i hjärnan bidrar till utveckling av alkoholberoende hos råttor. Fynden pekar mot att det fungerar på liknande sätt även i människor.

Den aktuella studien kopplar molekylära förändringar i hjärnan till beteenden som är centrala vid ett beroende, som att välja substansen framför andra belöningar. Forskarna har vidareutvecklat en metod där råttor lär sig att trycka fram en alkohollösning genom att trycka med tassen på en pedal.

För att på ett bättre sätt fånga hur ett beroende får individen att välja alkoholen framför andra belöningar erbjöd forskarna råttorna ett alternativ till alkohol, nämligen sötat vatten. När djuren endast kunde välja antingen alkohol eller söt smak slutade majoriteten av råttorna att anstränga sig för att få alkohol och valde den söta vätskan i stället. Men 15 procent av råttorna fortsatte att föredra alkohol även när de kunde välja en annan belöning. Andelen är jämförbar med andelen människor med alkoholberoende.

Beteendet hos råttorna som valde alkohol hade fler likheter med de diagnoskriterier som används för alkoholberoende hos människa, exempelvis fortsatt användning trots negativa följder. De fortsatte nämligen att trycka på pedalen för att få alkohol även om de då fick en obehaglig elstöt i foten.

– Vi måste förstå att ett centralt kännetecken vid beroende är att du vet att det kommer att skada dig, kanske till och döda dig, och likväl har något blivit fel i motivationskontrollen och du fortsätter med beteendet, säger Markus Heilig, professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin och föreståndare för Centrum för social and affektiv neurovetenskap.

För att undersöka mekanismen bakom råttornas alkoholberoende mätte forskarna uttrycket av hundratals gener i fem områden i hjärnan. Störst skillnader hittade de i amygdala, som är viktig för känslomässiga reaktioner. Hos de råttor som valde alkohol framför sötat vatten uttrycktes särskilt en gen i mycket lägre nivåer. Genen innehåller instruktionen för proteinet GAT-3, ett transportprotein som bidrar till att behålla låga nivåer av den hämmande signalsubstansen GABA runt nervcellerna.

Forskarna undersökte betydelsen av minskade nivåer av transportproteinet genom att slå ut GAT-3, så att GABA-signaleringen i råttornas amygdala påverkades. De slog ut GAT-3 i en grupp råttor som i tidigare experiment tydligt föredrog sötat vatten. Råttorna ställdes återigen inför valet mellan alkohol och sött.

– Att minska uttrycket av transportproteinet hade en slående effekt på de här råttornas beteende. Djur som hade föredragit söt smak framför alkohol bytte preferens och började välja alkoholen, säger Eric Augier, som har lett studien.

En avgörande fråga är om det här signaleringssystemet är påverkat på liknande sätt i människor. För att ta reda på om det är så, samarbetade forskarna med forskare vid University of Texas och analyserade nivåerna av GAT-3 i hjärnvävnad från avlidna personer. Hos personer med dokumenterat alkoholberoende var GAT-3-nivåerna lägre än hos kontrollpersoner i just amygdalaområdet.

– Detta är ett av de relativt sällsynta tillfällen när vi hittar en intressant förändring i våra djurmodeller och finner samma skillnad i hjärnorna hos människor med alkoholberoende. Det är en väldigt bra indikation på att vår djurmodell stämmer. Och om vår djurmodell är korrekt kan vi använda den för screeningtester av läkemedel och ha större förtroende för resultaten, säger Dayne Mayfield, forskare vid Waggoner center for alcohol and addiction research vid university of Texas och en av studiens medförfattare.

Upptäckten har potential att bidra till bättre behandling av alkoholberoende.

Studien har gjorts av forskare vid Linköpings universitet i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet och University of Texas i Austin, USA. Forskningen har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet.

Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Upptäckt av pytteliten organism gav pris

Nedräkningen har börjat

Nu serialiseras alla läkemedelsförpackningar. Vad kommer att hända på apoteken efter den 9 februari? Kommer kunderna att kunna få ut sina mediciner?

Forska Sveriges uppmaning till nya regeringen

Stiftelsen uppmanar till dubblerad satsning på medicinsk forskning per vårdkrona och förväntar sig att regeringen går från ord till handling.

Positiva resultat från Isofol

Avföringsrester gissel för antibiotikaresistens

Få vill äta nyttigare trots att vi blir fetare

Nyhetsbrev

Sårläkningsbolaget går mot klinik

Arkiv

Kartläggning delas i öppen databas

Skärpt lag mot organhandel föreslås

Ny teknik för diabetiker

Chans för framtidens forskningsledare

Nu utlyser Stiftelsen för strategisk forskning mångmiljonbelopp till framtidens forskningsledare.

Enkel metod räddar leverceller för forskning

Höglund går till Unilabs

Jobb & Karriär
Sjökvist Saers slutar på APL

En naturlig utveckling då företaget går in i ny fas, uppger styrelsen.

Fästingburna sjukdomen babesios ökar

Fästingburna sjukdomen babesios är långt vanligare än myndigheterna känt till, visar forskning vid Lunds universitet.

Lucka 24 - vem finns här?

Denna profil arbetar hårt för att stärka branschens ställning. Hen ser gärna Sverige som en förebild inom samverkan.

Lucka 23 - detta läste ni mest

Lucka 22 - titta här

Lucka 21 - öppna och se

Under det kommande året önskar denna vd att komma i kontakt med forskare med nya idéer...

Sista nyhetsbrevet

Dagens nyhetsbrev är det sista som skickas ut till prenumeranterna som en följd av att Kemivärlden upphör som egen titel och i stället slås samman med Life Science Sweden.

240 miljoner till Framtidens Forskningsledare

Ny forskarskola stärker samarbetet med företag

Grönare kemi viktig i jätteutlysning

Detta är en jätteviktig satsning som kräver insatser från flera områden och ett mångvetenskapligt angreppssätt. Att skapa en sådan miljö är definitivt en del i utmaningen, säger Charlotta Turner, professor i analytisk kemi, Lunds universitet.

Sobi tar klivet in bland större läkemedelsbolag

Sobi meddelade i mitten av november att man köper rättigheterna till ett läkemedel från Astra- Zeneca med den största marknadsandelen i USA.

Lucka 20 - vem där?

Omega-3 saknar effekt

Lucka 18 - öppna och se

Höjning vid årsskiftet

Lämnar över efter två decennier

Lucka 14 - vem finns här?

Colombia-avtal för plåsterbolag

Vd-byte och besparingar

Ny metod för att studera ALS bättre

Lucka 10 - se vem som döljer sig här

Krönika: Dags för kraftfulla satsningar

Lucka 9 - vem där?

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.137