23948sdkhjf

Mikroplast i Stockholms stad

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

IVL Svenska Miljöinstitutet har kartlagt källor och spridningsvägar för mikroplast i Stockholms stad.

Den största mätbara källan är trafiken, genom väg- och däckslitage. I Stockholmsområdet sprids mellan 555-570 ton mikroplaster från trafiken varje år. Området där de mest kostnadseffektiva åtgärderna kan införas är dock inom nedskräpning, enligt IVLs rapport.

Kartläggningen har gjorts på uppdrag av Stockholms stad och är underlag till en handlingsplan mot spridningen av mikroplast som staden håller på att ta fram.

I uppdraget ingick att identifiera och kvantifiera källor och spridningsvägar för mikroplast i Stockholms stad till i första hand vattenmiljön, och ge förslag på åtgärder.

Den största mätbara källan till mikroplast är väg- och däckslitage. Mängden mikroplast från däckslitaget beräknas vara 540 ton per år och från vägfärgslitaget 15-30 ton per år.

Efter trafiken hör konstgräsplaner (50-60 ton/år) och tvätt i hushåll (1,2- 96 ton/år) till de största källorna. Även nedskräpning på allmänna ytor och från byggprocesser bedöms vara stora källor till mikroplast, trots att de inte kan kvantifieras.

Nedskräpning är också det område där de mest kostnadseffektiva åtgärderna bedöms möjliga att genomföra.

"Vi vet att mikroplaster kan komma från sönderdelning och nedbrytning av större plastskräp. Det finns många sätt att minska skräpet som att tydliggöra ansvar och samarbeta över förvaltningar, öka antalet papperskorgar och se till att de töms ofta så att inte skräpet blåser iväg eller plockas upp av fåglar. Ett annat sätt är att försöka minska konsumtionen av produkter som ofta hamnar i miljön som till exempel engångsartiklar", säger Anna Fråne, avfallsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.

Mikroplaster är mycket långlivade vilket ökar risken för miljöpåverkan. Därför är det relevant att genomföra åtgärder trots att vi inte alltid vet källornas exakta storlek, menar hon.

De huvudsakliga spridningsvägarna för mikroplaster till vattenmiljön är via avloppsvatten, avloppsslam, dagvatten, snöhantering och nedfall från luft samt sandsopning.

Åtgärderna som föreslås i rapporten är utökad tillsyn, styrning genom upphandling, kommunikationsaktiviteter och tekniska lösningar.

"Studien bekräftar att trafiken är en stor källa till mikroplaster. Det behövs både åtgärder vid källorna men också att vi begränsar spridningen av mikroplast genom att skapa barriärer till skydd för miljön, som till exempel reningssteg där det saknas i dag", kommenterar Mikael Olshammar på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Mer om: mikroplast
Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)

Mest läst

Startsidan just nu

De driver konstgjorda muskler med socker

Artificiella muskler av polymermaterial kan nu drivas med energi från glukos och syre på liknande sätt som biologiska muskler. Detta kan vara ett steg mot implanterbara konstgjorda muskler i framtiden.

Så funkar NT-rådet

De kan vara avgörande för ett nytt läkemedels möjligheter att användas i Sverige. Men vilka är NT-rådet, vad gör de och borde deras arbete egentligen skötas av en myndighet?

Biogaia in i Uruguay

Umeåbolag uppköpt av amerikansk jätte

Örebro värvar chef från Västerbotten

Ny vd på SwedenBio

Nyhetsbrev

Därför ska du finnas på Instagram

Antalet sociala medier ökar, nya tillkommer och några försvinner. Just nu finns en plattform som växer mer än andra.

Arkiv

Swedenbios nya vd om uppdraget

"Fantastiskt kul och hedervärt"

Blodgivarens kön påverkar inte chansen till överlevnad

Unik rening av läkemedel i dansk anläggning

Anläggningen är den första i sitt slag i världen, och det fungerar genom att speciella bakterier äter upp rester av medicin innan avloppsvattnet rinner ut i naturen.

Oasmia anmäler till Ekobrottsmyndigheten

Ny grundläggande förståelse för hur lungcancer sprider sig

Lungcancerceller använder sig av antioxidanter, kroppsegna eller från kosten, för att öka upptag och användning av socker och därmed sprida sig i kroppen. Det visar svenska och amerikanska forskare i två oberoende studier, som öppnar för nya strategier att behandla lungcancer.

Toppuppdrag för Anders Blanck

Långt gånget för Index studie

Upprört när Sobi storvarslar

Första mötet mellan regeringen och patientföreträdarna

1

Utvecklar blodmarkör för att upptäcka alzheimer

Miljardaffär för Karo

Rhovac säkrar finansieringen

De kopplar specifikt protein till aggressiv hudcancer

Nya behandlingsalternativ för patienter med spridd hudcancer har utvecklats men fortfarande saknas kunskap om hur tumörcellerna sprider sig till andra delar av kroppen. Forskare från Lund är nu ett steg närmare en lösning.

Färre onödiga operationer med ny diagnostikmetod för äggstockscancer

Forska Sverige: Oroväckande trend

Halvvägs för Promore

Fet fisk utan gift skyddar mot typ 2-diabetes

Om den feta fisken vi äter vore fri från miljögifter skulle den minska vår risk att utveckla typ 2-diabetes. Men miljögifterna som fisken innehåller har motsatt effekt och suddar ut skyddseffekten.

Hamlet får testa högre dos

Kassaklirr för Cereno

1

Positivt från Immunicum

Nytt partnerskap för Bactiguard

Nya data från Medivir

Han får Fernströmpriset

Krönika: Det outnyttjade fönstret mot big pharma

Generna styr hundägande

Se alla Medlemsnytt

Sänd till en kollega

0.432