23948sdkhjf

Godishalsband inspirerade till ny läkemedelsteknik

| Av Lisa von Garrelts | Tipsa redaktionen

En spiral med medicintabletter som ligger i patientens mage under en längre period och utsöndrar läkemedel under tiden – det kan vara nyckeln till att människor ska få i sig rätt mängd av sitt läkemedel.

Om en patient får för lite läkemedel blir inte behandlingen tillräckligt verksam. Om hon får för mycket kan läkemedlet bli giftigt för kroppen. Nu har forskare vid KTH och MIT hittat en lösning på problemet. En spiral med medicintabletter som ligger i patientens mage under en längre period och utsöndrar läkemedel under tiden. Första sjukdomen att bekämpa med läkemedelsspiralen är tuberkulos.

Pastellfärgade tabletter med hål i uppträdda på ett gummisnöre. Det var barndomens godishalsband som gav Niclas Roxhed, docent vid avdelningen mikro- och nanosystem på KTH, idéen med läkemedelsspiralen.

Forskningsarbetet, som precis resulterat i en vetenskaplig artikeln i tidskriften Science Translational Medicine, har utförts av forskarstuderande Malvika Verma vid MIT i USA, med stöd av just Niclas Roxhed. Syftet har varit att hitta ett tillförlitligt sätt att få människor att ta sina livsviktiga mediciner varje dag.

Till en början handlar det om att distribuera läkemedel för att få bukt med tuberkulos, en bakterie som en tredjedel av jordens befolkning bär på och som varje år gör att 1,3 miljoner människor avlider. Det kan jämföras med HIV/AIDS som dödar cirka 940 000 människor årligen.

– Tittar man på följsamheten när det gäller att ta läkemedel i u-länder, det vill säga kontinuerlig äta mediciner, så är den extremt dålig vilket gör behandlingar overksamma. En anledning är att människor måste bege sig till en sjukvårdsmottagning varje dag, och detta krockar med det dagliga livets allt tuffa uppgifter i övrigt. Men även följsamheten i i-länder är väldigt dålig, bara runt 50 procent i snitt följer ordinationen, berättar Niclas Roxhed i ett pressmeddelande.

När det gäller den mängden antibiotika som måste tas, till exempel mot tuberkulos, så handlar det oftast om stora dagliga doser. Detta då den billiga antibiotikan som finns till hands i utvecklingsländer inte är lika effektiv som dyrare preparat i Europa och USA. En medelpatient som lider av tuberkulos måste alltså ta läkemedel motsvarande 3,3 gram per dag. De som glömmer eller på annat sätt gör uppehåll i medicineringen kan bidra till att antibiotikaresistens utvecklas.

Det är alltså här läkemedelsspiralen kommer in i bilden. Innovationen består av en spiral av nitinol, en så kallad minnesmetall som består av legeringen nickel och titan. Den klarar av det brutala klimatet inuti magsäcken utan problem. Läkemedlet är i sin tur inkapslat i silikon.

– Silikonet har den fördelen att det är ett poröst material. Därför så sipprar antibiotikan sakta men säkert ut genom det. Silikonet är för övrigt samma material som används i dagens p-ringar, men där är antibiotikan utbytt mot hormoner. Även nitinol är ett beprövat material i sjukvården.

För att sätta in läkemedelsspiralen så används en sond, och samma sak gäller för att plocka upp den när behandlingen är klar. Spiralen har för ändamålet två magneter, en i varsin änden av spiralen. Att placera respektive ta ut spiralen tar inte mer än fem minuter vardera.

– Det kanske kan låta lite otäckt. Min forskarkollega Malvika Verma reste dock till Indien för att undersöka om detta var något som tuberkulospatienter kunde tänka sig. Hon besökte 100 kliniker och träffade 300 patienter, och fann att acceptansen bland dessa människor var hög för behandlingsmetoden i jämförelse med alternativet med dagliga besök på vårdcentralen.

Första sjukdomen att adresseras med läkemedelsspiralen är som sagt tuberkulos, men även andra diagnoser skulle kunna behandlas. Som hepatit b och c, HIV samt malaria. Upp till 600 tabletter kan träs på läkemedelsspiralen, och den förs ner i magsäcken via näsan. Den nya sättet att distribuera läkemedel har provats framgångsrikt inuti grisar under en månad.

Mer om: forskning | KTH | Läkemedel
Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Toppuppdrag för Anders Blanck

Långt gånget för Index studie

Upprört när Sobi storvarslar

Första mötet mellan regeringen och patientföreträdarna

1

Utvecklar blodmarkör för att upptäcka alzheimer

Miljardaffär för Karo

Nyhetsbrev

Rhovac säkrar finansieringen

Arkiv

De kopplar specifikt protein till aggressiv hudcancer

Nya behandlingsalternativ för patienter med spridd hudcancer har utvecklats men fortfarande saknas kunskap om hur tumörcellerna sprider sig till andra delar av kroppen. Forskare från Lund är nu ett steg närmare en lösning.

Färre onödiga operationer med ny diagnostikmetod för äggstockscancer

Forska Sverige: Oroväckande trend

Halvvägs för Promore

Fet fisk utan gift skyddar mot typ 2-diabetes

Om den feta fisken vi äter vore fri från miljögifter skulle den minska vår risk att utveckla typ 2-diabetes. Men miljögifterna som fisken innehåller har motsatt effekt och suddar ut skyddseffekten.

Myndigheten varnar: Detta är inte ett godkänt läkemedel

Läkemedelsverket går ut och varnar för annonser för en produkt som lovar för mycket.

Miljarder i återbetalning för läkemedel

3D för Biolamina efter nytt avtal

Tidigare börs-vd blir styrelseordförande i Inficure

Nyligen tog de hem största ordern i bolagets historia. Nu får Inficure Bio en ny styrelseordförande. Lena Söderström, tidigare vd för börsnoterade Senzime, tar sig an uppdraget.

Ny metod vid spårning av droger

Ett salivprov kan ersätta urinprovet vid spårning av alla vanligast förekommande droger. Detta efter att en ny metod utvecklats på Sahlgrenska.

Hamlet får testa högre dos

Orsakssamband mellan överflödigt kroppsfett och hjärtkärlsjukdom

Kassaklirr för Cereno

Tar fram AI-stöd för ambulanspatienter

Ett AI-beslutsstöd för akutvårdspersonalen som baseras på inmatade patientdata. Det är målet med ett projekt vid Högskolan i Borås.

Forskare närmare förklaring till smärta vid reumatism

1

Positivt från Immunicum

Stor diabetesstudie kartlägger komplikationer

Första resultat från observationsstudien Careme visar att njur- och hjärtsvikt är de vanligaste första kardiovaskulära komplikationerna vid typ 2-diabetes.

Nytt partnerskap för Bactiguard

Nya data från Medivir

Han får Fernströmpriset

Krönika: Det outnyttjade fönstret mot big pharma

Generna styr hundägande

Hon blir chef för Skånes sjukvård

Nuevolution löser dansk patentstrid

Cereno redo för fas II

De får 50 miljoner till hjärnforskningen

Ny strategi att behandla tuberkulos

200 miljoner till kvalitetsregister

Hon blir ny ordförande för Lif

Se alla Medlemsnytt

Sänd till en kollega

0.191