23948sdkhjf

Hur självreaktiva immunceller tillåts utvecklas

Ny forskning vid Lunds universitet ger fördjupad förståelse av vissa cancerformer och autoimmuna sjukdomar.

Strax efter födseln har immunförsvaret bildat den mängd av de antikroppsproducerande immunceller, B1, som ska vara livet ut. Därefter bildas inga fler B1-celler. Men cellerna är självreaktiva – de producerar inte bara antikroppar mot främmande ämnen, utan även mot kroppsegna ämnen, och det är oklart varför immunförsvaret tillåter utvecklingen av just dessa celler. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet hittat den mekanism som styr B1-cellernas utveckling i möss. Fynden, som kan leda till fördjupad förståelse av vissa cancerformer och autoimmuna sjukdomar, har nyligen publicerats i tidskriften Science Immunology.

B1-celler är en självreaktiv undergrupp till B-celler som kontinuerligt producerar antikroppar som kan reagera mot kroppsegna ämnen. De är dock nyttiga snarare än skadliga, eftersom det ibland behövs en svag självreaktivitet för att ta hand om döende eller döda celler. B1-cellerna hjälper alltså till att städa upp så att det inte uppstår inflammation i kroppen.

Tidigare har man inte förstått hur immunförsvaret har kunnat tillåta just dessa självreaktiva celler att existera. Det finns nämligen väldigt stränga kvalitetskontroller i immunförsvaret, som eliminerar andra självreaktiva celler för att förhindra utvecklingen av autoimmuna sjukdomar.

– Vi har upptäckt en mekanism i form av ett protein, som under en strikt reglerad period i den neonatala immunutvecklingen hos möss, tillåter produktion och utvecklingen av B1-celler. Dessa B1-celler utvecklas under fosterstadiet och fram tills två veckor efter födseln. Därefter stängs det fönster som gjort det möjligt för dessa celler att mogna ut, säger Joan Yuan, forskargruppsledare vid Institutionen för laboratoriemedicin i en kommentar.

Proteinet som gör processen möjlig är Lin28b. Om proteinet saknas så utvecklas inte B1-cellerna och om det tvärtom övertrycks, mognar B1-cellerna ut även hos vuxna möss.

– Det vuxna immunsystemet består alltså av en blandning av nybildade celler och celler som utvecklades tidigt i livet och finns kvar hela livet. Vi tror att immuncellerna har specifika roller beroende på när de utvecklas och skyddar alltså kroppen på olika sätt. De långlivade immuncellerna bär med sig minnen och erfarenheter av tidiga upplevelser, där allt som finns precis i början av livet är signaler som hjälper till att forma det livslånga immunförsvaret.

Det protein som forskargruppen har identifierat, hjälper således till att forma det tidiga immunförsvaret genom att tillåta vissa självreaktiva celler. De långlivade B1-cellerna har en viktig betydelse för att programmera immunförsvaret för livet och kan bidra till reglering av autoimmuna sjukdomar och cancer.

– Även om försöken är gjorda på möss, har man har redan sett intressanta paralleller hos människa, där celler med liknande egenskaper som B1-cellerna återfunnits i navelsträngsblod. Nästa steg är att förstå hur vi kan koppla våra upptäckter till B-cellscancer och autoimmuna sjukdomar, avslutar Joan Yuan.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.109