23948sdkhjf

Är det hundens eller drakens år i innovationssystemet i år?

Det finns en myriad av utlysningar och program i det svenska innovationssystemet. Att som innovatör och entreprenör hitta rätt väg är ingen enkel match skriver SwedenBios vd Helena Strigård i sin krönika.

Det finns en myriad av utlysningar och program i det svenska innovationssystemet. En gång för några år sedan då jag fortfarande jobbade på finansdepartementets budgetavdelning, vars roll är att kritiskt granska olika satsningar och ställa behov mot varandra, försökte jag mig på att kartlägga alla. Jag ställde mig i innovatörens och entreprenörens perspektiv och började lista vilka myndigheter och aktörer som kunde vara relevanta att söka medel ifrån och till vad. Till slut gav jag upp. Det fanns ingen ände på antalet aktörer. Mest talande var kanske att flera av myndigheterna vid den tidpunkten inte själva hade koll på sitt breda utbud och hur det synkade med resten av innovationssystemet. De många aktörerna och de många programmen och utlysningarna gjorde att varje finansieringsström av statliga medel blev väldigt smal och specifikt utformad.

Den här insikten är inte ny, många har skällt på samma sak. Jag har därefter sett det som en sådan där statisk sak att helt enkelt förhålla sig till, inget att förspilla tid på att söka rubba.

I min nya roll på SwedenBio, branschorganisationen för life science i Sverige, har jag tagit del av så många vittnesmål om hur vi kan få systemet att fungera bättre att det vore tjänstefel att inte försöka rubba ett och annat igen. Det är en statligt fristående branschorganisations plikt att föra life science-företagens talan.

Den mest återkommande dysfunktionaliteten som lyfts handlar om de många onödiga hinder vi lägger på oss själva, i vårt lilla land med relativt små resurser, för att den mest banbrytande forskningen och de mest kommersiellt livskraftiga innovationerna ska ges förutsättningar att spira. Det handlar om de krav som ställs för att du som forskare eller entreprenör ska komma i fråga för de statligt finansierade forsknings- och innovationsprogrammen. Det handlar om vad som sker då alltför många raster läggs på varandra. Vilka projekt är det då som kvalar in för att få finansiering? Är det de med starkast forskning och störst kommersiell potential?

Tyvärr inte. För att passa in i hålen på det rutnät som myndigheter och politiker satt upp krävs alltför ofta att du har med dig medsökande från en rad sektorer. Du ska kunna nå kliniska mål som är orealistiskt satta för den tidsram som gäller. Ibland krävs till och med att du ska ha med dig aktörer i kategori x, y och z från ett visst specifikt land, som t.ex. Brasilien och Kina, vilket styrs av storpolitik och har sina skäl. Men effekten av detta blir att vi sållar på sådant som varken har med forskningskvalitet eller innovationshöjd att göra och bygger in osäkerhet. Vilket i sin tur leder till riskaversion i företagens FoU-investeringar och vilja att gå in i samverkansprojekt.

I ett land som USA skulle ett system med många händer som pekar ut en riktning och formar kriterier kunna fungera. Där finns så oerhört mycket forskning och innovation och framförallt resurser att centralbyråkratin mycket väl kan kosta på sig att agera beställare - utan att erodera kvalitet eller skapa rännilar så små att de knappt märks. Det mest kända exemplet är beställningen av en människa på månen. Staten uppfattade sig ha ett behov och det skulle mötas inom en viss tid. Och den logiken behöver inte alls vara fel. Tvärtom tycker jag, fostrad vid nyss nämnda budgetavdelning, att staten å skattebetalarnas vägnar mycket väl kan få lov att peka med hela handen och säga att de här samhällsutmaningarna behöver vi hjälp med. Problemet uppstår när alltför många händer pekar alltför ofta, åt olika håll och allt ackumuleras på varandra. Kriterier, program, utlysningar. Då sitter vi till slut med så många självpåtagna raster och hinder att systemet går i baklås. Forskarna och entreprenörerna skruvar till sina ansökningar, petar in diverse aktörer som de alls inte ser någon mening att samarbeta med och heller inte bör tvingas till att samarbeta med och resultatet blir att vi från vår i internationell bemärkelse lilla pool av livskraftig innovation och genombrottsforskning skapar oss en onödigt liten samling projekt att välja ifrån med hög risk att välja fel.

Jag tänker osökt på SVT:s vinjett till anslagstavlan. Vad skulle krävas för att rensa allt och börja om från ett blankblad? Alltför mycket. Vi behöver rubba systemet en bit i taget.

En sådan bit är att regeringen i kommande forskning- och innovationsproposition inrättar ett program för explorativ samverkansforskning- och innovation inom life science om 100 miljoner kr per år. För att hitta resurser till detta kan mycket väl en handfull befintliga program, exempelvis visionsdriven hälsa, läggas ned och resurserna poolas ihop till ett större program. Det nya i ett sådant program som SwedenBIO med andra efterfrågar är att det är långsiktigt, inte ställer krav på patientnytta inom projekttiden och att krav på vilka aktörer som ska delta minimeras. Ett program som inte bygger onödiga overheadstrukturer, utan där medlen går till FoU-projekten. Innovationshöjd, kommersiell potential och vetenskaplig kvalitet bör styra urvalet. Exempelvis ska det kunna räcka att ett större bolag och ett mindre bolag tillsammans med akademin söker möjlighet att genomföra explorativ forskning tillsammans.

Hur går det ihop med att skattekronor inte ska gå till forskning inom näringslivet som skulle ha skett ändå? Genom att det är precis den typen av samverkan som inte sker i tillräcklig omfattning idag. Trösklarna för forskare inom näringslivet att kunna och våga samarbeta med varandra och med parter inom akademi och hälso- och sjukvård behöver sänkas, och incitamenten för akademins framstående forskare att samarbeta med företag stärkas. Formerna för hur det ska ske bör vi dock peta i så lite som möjligt.

Som skattebetalare, patient och branschföreträdare så är jag genuint tacksam för att Sveriges regeringar tenderar att prioritera forskning och innovation. Vi är stolta över allt det som innovationssystemet bidragit till att generera inom life science. I vårt inspel till kommande forskningspolitiska proposition lyfter vi fram detta men också behovet av att rensa bland krav och kriterier. Att bygga kritisk massa och låta de bästa projekten ta plats.

Det är så vi lägger grunden för genombrottsforskning och livskraftiga innovationer som kommer att ge oss framtidens exportintäkter.

Mer om: Swedenbio
Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Ny process skräddarsyr paketering av genmedicin

Immunicums vd får lämna med omedelbar verkan

TV: Vinnarintervju SwedenBio award 2019

Farligast med hjärtinfarkt i Norrbotten

Stor skillnad i risken att dö mellan länen – Skillnaden ökar.

”Om man inte är på så är man borta” - life science-strategin är här

Även om man tidigare varit framgångsrik som land eller företag så är risken att om man inte är på så är man borta ganska snabbt. Så avslutade näringsminister Ibrahim Baylan när regeringen presenterade sin nationella strategi för life science.

Jobb & Karriär
Alligator tappar chef

Nyhetsbrev

SwedenBio: Där gick startskottet för regeringen

Arkiv

Gedea får Horizon-pengar

Vill bli alternativ till antibiotika – Hoppas nå marknaden 2021.

Jobb & Karriär
Lämnar Karo Pharma

Tekniska framsteg i fokus

Engage with your CMO early

"Att välja en CMO är som att ingå ett äktenskap"

Välj partner omsorgsfullt och ta kontakt tidigt var två slutsatser från mötet Pharma Outsourcing.

Lagenligt: Förutsättningar för gränsöverskridande digitala vårdtjänster

Snabb rekrytering till Promores sårstudie

Utvecklar sensorer i förband med gel som bakterier äter

Tråd- och batterilösa sensorer i förband som tidigt kan upptäckta sårinfektioner. Javier Sotres, forskare vid Malmö universitet, har beviljats medel för att förverkliga idén om en enkel metod att övervaka sår i hemmet.

From spin-off to phase II

Peab-grundarens stiftelse ger 22 miljoner till life science

Krönika: Hur viktigt är life science egentligen

Först life science-strategin och nästa höst forskningspropositionen. Framtiden stakas ut och det är dags för politikerna att bekänna färg.

Jobb & Karriär
Kom och jobba med oss!

​Immunterapi prövas mot psykisk sjukdom

Krönika: ”Staten behöver storsatsa på forskning”

Sverige har stora möjligheter att bibehålla styrkan inom akademisk forskning, och växa inom Life Science. För att det ska ske behöver vi en nationell satsning och samarbete.

”Vi var naiva tillsammans”

Att kunna lyssna, att inte låna ut privata pengar till bolaget och att hitta långsiktiga ägare - Det var några av Sarah Fredrikssons tips i bolagsbyggande när branschen samlades för årets summit signerad SwedenBio.

Before you choose a CRO

Första behandlingen mot sicklecellsjukdom godkänd

Första läkemedlet som angriper orsaken bakom sjukdomen får grönt ljus i USA – ”Har pågående diskussioner med EMA”

Jobb & Karriär
Ny chef på Rhovac

Kopplar variant av vanligt herpesvirus till MS

Lovande effektdata från Cantargia

Innovationslunch på Karolinska

Hon ska utveckla framtidens sjukhus

Pharma-on-Demand

Jobb & Karriär
Alligator rekryterar från Ferring

Jobb & Karriär
Pharmarelations stärker upp

Hon blir generaldirektör

Jobb & Karriär
Ny vd på Klaria

Medivirs kliniska studier följer plan

Kartläggning av sekretomet klart – Var mindre än väntat

Se alla Medlemsnytt

Hög driftsäkerhet vid vakuumgenering inom plastindustrin

ZEISS Hour Seminar

Dolphin vätskeringvakuumpumpar

Workshop | Live Cell Imaging in Superresolution Mode

Cognate BioServices announces acquisition of Cobra Biologics

Effektiv vakuumförsörjning för tillverkning av husbilar

Mätteknik för vakuum i ny tappning

ZEISS Two-hour Seminar

ZEISS One-hour Seminar

Learn how you can benefit from ZEISS LSM 900 in less than an hour!

One-hour Seminar

Förberedd för industri 4.0: Ny lamellvakuumpump med tryckreglering

Med månadens ZEISS Quiz kan du testa dina kunskaper i mätteknik och fira vårt 100-årsjubileum

Med månadens ZEISS Quiz kan du testa dina kunskaper i mätteknik och fira vårt 100-årsjubileum

Om du är intresserad av "Live Cell Imaging in Different Technologies", är den här workshop för dig!

R 5 0760 A PLUS den intelligenta vakuumpumpen med integrerad frekvensomvandlare

Med månadens ZEISS Quiz kan du testa dina kunskaper i mätteknik och fira vårt 100-årsjubileum

Alitea-varumärket firar 40 år!

Förberedd för industri 4.0: Ny lamellvakuumpump med tryckreglering

Klovakuumpumpen Mink MV 0312 B från Busch Vakuumteknik – effektiv och tillförlitlig

R 5 0760 A PLUS den intelligenta vakuumpumpen med integrerad frekvensomvand...

Om du är intresserad av ”super-resolution imaging”, så ska den här workshop...

Om du är intresserad av ”super-resolution imaging”, så ska den här workshop...

Flexicon lanserar PF7

Sänd till en kollega

0.134