23948sdkhjf

Är det hundens eller drakens år i innovationssystemet i år?

Det finns en myriad av utlysningar och program i det svenska innovationssystemet. Att som innovatör och entreprenör hitta rätt väg är ingen enkel match skriver SwedenBios vd Helena Strigård i sin krönika.

Det finns en myriad av utlysningar och program i det svenska innovationssystemet. En gång för några år sedan då jag fortfarande jobbade på finansdepartementets budgetavdelning, vars roll är att kritiskt granska olika satsningar och ställa behov mot varandra, försökte jag mig på att kartlägga alla. Jag ställde mig i innovatörens och entreprenörens perspektiv och började lista vilka myndigheter och aktörer som kunde vara relevanta att söka medel ifrån och till vad. Till slut gav jag upp. Det fanns ingen ände på antalet aktörer. Mest talande var kanske att flera av myndigheterna vid den tidpunkten inte själva hade koll på sitt breda utbud och hur det synkade med resten av innovationssystemet. De många aktörerna och de många programmen och utlysningarna gjorde att varje finansieringsström av statliga medel blev väldigt smal och specifikt utformad.

Den här insikten är inte ny, många har skällt på samma sak. Jag har därefter sett det som en sådan där statisk sak att helt enkelt förhålla sig till, inget att förspilla tid på att söka rubba.

I min nya roll på SwedenBio, branschorganisationen för life science i Sverige, har jag tagit del av så många vittnesmål om hur vi kan få systemet att fungera bättre att det vore tjänstefel att inte försöka rubba ett och annat igen. Det är en statligt fristående branschorganisations plikt att föra life science-företagens talan.

Den mest återkommande dysfunktionaliteten som lyfts handlar om de många onödiga hinder vi lägger på oss själva, i vårt lilla land med relativt små resurser, för att den mest banbrytande forskningen och de mest kommersiellt livskraftiga innovationerna ska ges förutsättningar att spira. Det handlar om de krav som ställs för att du som forskare eller entreprenör ska komma i fråga för de statligt finansierade forsknings- och innovationsprogrammen. Det handlar om vad som sker då alltför många raster läggs på varandra. Vilka projekt är det då som kvalar in för att få finansiering? Är det de med starkast forskning och störst kommersiell potential?

Tyvärr inte. För att passa in i hålen på det rutnät som myndigheter och politiker satt upp krävs alltför ofta att du har med dig medsökande från en rad sektorer. Du ska kunna nå kliniska mål som är orealistiskt satta för den tidsram som gäller. Ibland krävs till och med att du ska ha med dig aktörer i kategori x, y och z från ett visst specifikt land, som t.ex. Brasilien och Kina, vilket styrs av storpolitik och har sina skäl. Men effekten av detta blir att vi sållar på sådant som varken har med forskningskvalitet eller innovationshöjd att göra och bygger in osäkerhet. Vilket i sin tur leder till riskaversion i företagens FoU-investeringar och vilja att gå in i samverkansprojekt.

I ett land som USA skulle ett system med många händer som pekar ut en riktning och formar kriterier kunna fungera. Där finns så oerhört mycket forskning och innovation och framförallt resurser att centralbyråkratin mycket väl kan kosta på sig att agera beställare - utan att erodera kvalitet eller skapa rännilar så små att de knappt märks. Det mest kända exemplet är beställningen av en människa på månen. Staten uppfattade sig ha ett behov och det skulle mötas inom en viss tid. Och den logiken behöver inte alls vara fel. Tvärtom tycker jag, fostrad vid nyss nämnda budgetavdelning, att staten å skattebetalarnas vägnar mycket väl kan få lov att peka med hela handen och säga att de här samhällsutmaningarna behöver vi hjälp med. Problemet uppstår när alltför många händer pekar alltför ofta, åt olika håll och allt ackumuleras på varandra. Kriterier, program, utlysningar. Då sitter vi till slut med så många självpåtagna raster och hinder att systemet går i baklås. Forskarna och entreprenörerna skruvar till sina ansökningar, petar in diverse aktörer som de alls inte ser någon mening att samarbeta med och heller inte bör tvingas till att samarbeta med och resultatet blir att vi från vår i internationell bemärkelse lilla pool av livskraftig innovation och genombrottsforskning skapar oss en onödigt liten samling projekt att välja ifrån med hög risk att välja fel.

Jag tänker osökt på SVT:s vinjett till anslagstavlan. Vad skulle krävas för att rensa allt och börja om från ett blankblad? Alltför mycket. Vi behöver rubba systemet en bit i taget.

En sådan bit är att regeringen i kommande forskning- och innovationsproposition inrättar ett program för explorativ samverkansforskning- och innovation inom life science om 100 miljoner kr per år. För att hitta resurser till detta kan mycket väl en handfull befintliga program, exempelvis visionsdriven hälsa, läggas ned och resurserna poolas ihop till ett större program. Det nya i ett sådant program som SwedenBIO med andra efterfrågar är att det är långsiktigt, inte ställer krav på patientnytta inom projekttiden och att krav på vilka aktörer som ska delta minimeras. Ett program som inte bygger onödiga overheadstrukturer, utan där medlen går till FoU-projekten. Innovationshöjd, kommersiell potential och vetenskaplig kvalitet bör styra urvalet. Exempelvis ska det kunna räcka att ett större bolag och ett mindre bolag tillsammans med akademin söker möjlighet att genomföra explorativ forskning tillsammans.

Hur går det ihop med att skattekronor inte ska gå till forskning inom näringslivet som skulle ha skett ändå? Genom att det är precis den typen av samverkan som inte sker i tillräcklig omfattning idag. Trösklarna för forskare inom näringslivet att kunna och våga samarbeta med varandra och med parter inom akademi och hälso- och sjukvård behöver sänkas, och incitamenten för akademins framstående forskare att samarbeta med företag stärkas. Formerna för hur det ska ske bör vi dock peta i så lite som möjligt.

Som skattebetalare, patient och branschföreträdare så är jag genuint tacksam för att Sveriges regeringar tenderar att prioritera forskning och innovation. Vi är stolta över allt det som innovationssystemet bidragit till att generera inom life science. I vårt inspel till kommande forskningspolitiska proposition lyfter vi fram detta men också behovet av att rensa bland krav och kriterier. Att bygga kritisk massa och låta de bästa projekten ta plats.

Det är så vi lägger grunden för genombrottsforskning och livskraftiga innovationer som kommer att ge oss framtidens exportintäkter.

Mer om: Swedenbio
Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Svenskt biotech-företag hjälper danska forskare med coronavaccin

Bioteknikföretaget Attana reste under särskilda restriktioner in i Köpenhamn under veckan för att hjälpa danska forskare att starta nya experiment på väg mot ett vaccin mot covid-19.

Apoteksgruppen Karlshamn är Årets Franchisetagare

Nya regler underlättar för framställning av desinfektionsmedel

Folkhälsomyndigheten tar hjälp av näringslivet för att öka testkapaciteten av covid-19

WHO startar insamling för covid-19

Intervju: ”Vi har blivit ett mer moget bolag”

Xspray Pharma byter börslista – ”Skulle kunna ta runt halva marknaden på bara ett par veckor”

Nyhetsbrev

EU kan skjuta upp nya regler för medicinteknik

Arkiv

Vaccination mot pneumokocker eller influensa skyddar inte mot covid-19

Nu meddelar Folkhälsomyndigheten att vaccination mot varken influensa eller pneumokocker skyddar mot lunginflammation orsakad av sjukdomen covid-19.

”Den viktigaste milstolpen hittills”

Lunds universitet forskar om coronavirus i luften

Toleranzia får 2 miljoner kronor från Vinnova

Novavax utvecklar coronavaccin

Inom ett och ett halvt år kan ett vaccin mot det nya coronaviruset vara tillgängligt. Det har redan visat lovande resultat i djurstudier. – Vi har möjlighet att göra en stor insats för mänskligheten, det är klart att vi alla pressas i verksamheten att göra vårt yttersta, säger Gregory Glenn, på Novavax.

Lunds universitet hoppas att AI kan underlätta för patologer

Cobra Biologics ska framställa coronavaccin i Matfors

Cobra Biologics är ett av få företag i världen som kan framställa DNA-plasmider i större skala. Nu arbetar fabriken i Matfors tillsammans med Karolinska Institutets covid-19-grupp för att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset.

Två självtester för covid-19 stoppas

3

Medicinhistoriker: "Vänta med karantän"

Flera länder sätter sin befolkning i karantän och samtidigt får svenska regeringen kritik för sin mer återhållsamma linje. Det finns dock både hälsomässiga och samhällsekonomiska skäl att vänta med en strikt karantän. – Karantänvapnet måste man vänta med till absolut rätt tillfälle. Då ska det vara en hård karantän där i princip ingen får gå ut opåkallat, säger medicinhistoriken Peter M Nilsson.

Studie: Typ 2-diabetes vanligare hos män med tidig pubertet

Astrazeneca donerar 9 miljoner ansiktsmasker

Intervju: Svenskt företag i vaccinracet

Om ett par veckor startar Stockholmsbaserade ISR upp in vivo-studier med ett nytt inhalationsvaccin mot Corona – "Bra att vara beredda med ett vaccin som man kan utgå ifrån när covid-20 eller -21 kommer."

Studie: Linagliptin gav inga hjärt- eller njurskador hos äldre med typ 2-diabetes

Materielbristen förväntas bli värre under veckan

Forskare har hittat sätt att rensa kroppen på triglycerider

Världens snabbaste superdator kan hjälpa till att stoppa coronaviruset

IBM:s superdator har analyserat vilken läkemedelskomponent som skulle kunna vara effektiv i kampen mot att stoppa coronaviruset och i arbetet för att hitta ett vaccin, rapporterar CNN.

Kemikalieinspektionen lättar på reglerna för desinfektionsmedel

Kemikalieinspektionen beslutade under fredagen att ge dispens för vilka desinfektionsmedel som säljs i Sverige. Fler företag ska också kunna sälja medlet inom landet. Syftet är att öka tillgången på desinfektionsmedel till framförallt hälso- och sjukvården.

EU-kommissionen startar lager för medicinsk utrustning

Jobb & Karriär
Nya ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin

Fortsatt brist på skyddsmaterial – andningsmasker på väg

Hård kritik mot Varuförsörjningsnämnden

Socialstyrelsen ska styra upp fler intensivvårdsplatser

Förändringar i cellernas nedbrytningscentraler kan leda till cancer

Vitalis flyttas till sommaren

Sjukvårdsutrustning stoppas av stängda gränser

Studie: Uppföljning med telemedicin effektivt vid sömnapnébehandling

Forskare använder VR-teknik för att designa nya läkemedel

Förpackning med Alvedon restnoterad

FDA skjuter upp alla utländska inspektioner

Se alla Medlemsnytt

Fiskodling med vakuum från Busch Vacuum Solutions

Busch Vacuum Solutions

Energieffektiv produktion med centralvakuum

Stor energibesparing med centralvakuum i förpackningsprocess

Milmed, en effektiv utmanare till Antihistaminer

Vakuumpumpar från Busch till kinesiska sjukhus

Live demo of ZEISS LSM 980 with Airyscan 2 in Malmö

Dr Karl Busch hederssenator vid Münchens universitet

Modern vakuumteknik för avgasning under extrudering

Busch Vacuum Solutions - World Market Leader 2020

Hög driftsäkerhet vid vakuumgenering inom plastindustrin

ZEISS Hour Seminar

Dolphin vätskeringvakuumpumpar

Workshop | Live Cell Imaging in Superresolution Mode

Cognate BioServices announces acquisition of Cobra Biologics

Effektiv vakuumförsörjning för tillverkning av husbilar

Mätteknik för vakuum i ny tappning

ZEISS Two-hour Seminar

ZEISS One-hour Seminar

Learn how you can benefit from ZEISS LSM 900 in less than an hour!

One-hour Seminar

Förberedd för industri 4.0: Ny lamellvakuumpump med tryckreglering

Med månadens ZEISS Quiz kan du testa dina kunskaper i mätteknik och fira vå...

Med månadens ZEISS Quiz kan du testa dina kunskaper i mätteknik och fira vå...

Om du är intresserad av "Live Cell Imaging in Different Technologies", är d...

Sänd till en kollega

0.235