23948sdkhjf

Är det hundens eller drakens år i innovationssystemet i år?

Det finns en myriad av utlysningar och program i det svenska innovationssystemet. Att som innovatör och entreprenör hitta rätt väg är ingen enkel match skriver SwedenBios vd Helena Strigård i sin krönika.

Det finns en myriad av utlysningar och program i det svenska innovationssystemet. En gång för några år sedan då jag fortfarande jobbade på finansdepartementets budgetavdelning, vars roll är att kritiskt granska olika satsningar och ställa behov mot varandra, försökte jag mig på att kartlägga alla. Jag ställde mig i innovatörens och entreprenörens perspektiv och började lista vilka myndigheter och aktörer som kunde vara relevanta att söka medel ifrån och till vad. Till slut gav jag upp. Det fanns ingen ände på antalet aktörer. Mest talande var kanske att flera av myndigheterna vid den tidpunkten inte själva hade koll på sitt breda utbud och hur det synkade med resten av innovationssystemet. De många aktörerna och de många programmen och utlysningarna gjorde att varje finansieringsström av statliga medel blev väldigt smal och specifikt utformad.

Den här insikten är inte ny, många har skällt på samma sak. Jag har därefter sett det som en sådan där statisk sak att helt enkelt förhålla sig till, inget att förspilla tid på att söka rubba.

I min nya roll på SwedenBio, branschorganisationen för life science i Sverige, har jag tagit del av så många vittnesmål om hur vi kan få systemet att fungera bättre att det vore tjänstefel att inte försöka rubba ett och annat igen. Det är en statligt fristående branschorganisations plikt att föra life science-företagens talan.

Den mest återkommande dysfunktionaliteten som lyfts handlar om de många onödiga hinder vi lägger på oss själva, i vårt lilla land med relativt små resurser, för att den mest banbrytande forskningen och de mest kommersiellt livskraftiga innovationerna ska ges förutsättningar att spira. Det handlar om de krav som ställs för att du som forskare eller entreprenör ska komma i fråga för de statligt finansierade forsknings- och innovationsprogrammen. Det handlar om vad som sker då alltför många raster läggs på varandra. Vilka projekt är det då som kvalar in för att få finansiering? Är det de med starkast forskning och störst kommersiell potential?

Tyvärr inte. För att passa in i hålen på det rutnät som myndigheter och politiker satt upp krävs alltför ofta att du har med dig medsökande från en rad sektorer. Du ska kunna nå kliniska mål som är orealistiskt satta för den tidsram som gäller. Ibland krävs till och med att du ska ha med dig aktörer i kategori x, y och z från ett visst specifikt land, som t.ex. Brasilien och Kina, vilket styrs av storpolitik och har sina skäl. Men effekten av detta blir att vi sållar på sådant som varken har med forskningskvalitet eller innovationshöjd att göra och bygger in osäkerhet. Vilket i sin tur leder till riskaversion i företagens FoU-investeringar och vilja att gå in i samverkansprojekt.

I ett land som USA skulle ett system med många händer som pekar ut en riktning och formar kriterier kunna fungera. Där finns så oerhört mycket forskning och innovation och framförallt resurser att centralbyråkratin mycket väl kan kosta på sig att agera beställare - utan att erodera kvalitet eller skapa rännilar så små att de knappt märks. Det mest kända exemplet är beställningen av en människa på månen. Staten uppfattade sig ha ett behov och det skulle mötas inom en viss tid. Och den logiken behöver inte alls vara fel. Tvärtom tycker jag, fostrad vid nyss nämnda budgetavdelning, att staten å skattebetalarnas vägnar mycket väl kan få lov att peka med hela handen och säga att de här samhällsutmaningarna behöver vi hjälp med. Problemet uppstår när alltför många händer pekar alltför ofta, åt olika håll och allt ackumuleras på varandra. Kriterier, program, utlysningar. Då sitter vi till slut med så många självpåtagna raster och hinder att systemet går i baklås. Forskarna och entreprenörerna skruvar till sina ansökningar, petar in diverse aktörer som de alls inte ser någon mening att samarbeta med och heller inte bör tvingas till att samarbeta med och resultatet blir att vi från vår i internationell bemärkelse lilla pool av livskraftig innovation och genombrottsforskning skapar oss en onödigt liten samling projekt att välja ifrån med hög risk att välja fel.

Jag tänker osökt på SVT:s vinjett till anslagstavlan. Vad skulle krävas för att rensa allt och börja om från ett blankblad? Alltför mycket. Vi behöver rubba systemet en bit i taget.

En sådan bit är att regeringen i kommande forskning- och innovationsproposition inrättar ett program för explorativ samverkansforskning- och innovation inom life science om 100 miljoner kr per år. För att hitta resurser till detta kan mycket väl en handfull befintliga program, exempelvis visionsdriven hälsa, läggas ned och resurserna poolas ihop till ett större program. Det nya i ett sådant program som SwedenBIO med andra efterfrågar är att det är långsiktigt, inte ställer krav på patientnytta inom projekttiden och att krav på vilka aktörer som ska delta minimeras. Ett program som inte bygger onödiga overheadstrukturer, utan där medlen går till FoU-projekten. Innovationshöjd, kommersiell potential och vetenskaplig kvalitet bör styra urvalet. Exempelvis ska det kunna räcka att ett större bolag och ett mindre bolag tillsammans med akademin söker möjlighet att genomföra explorativ forskning tillsammans.

Hur går det ihop med att skattekronor inte ska gå till forskning inom näringslivet som skulle ha skett ändå? Genom att det är precis den typen av samverkan som inte sker i tillräcklig omfattning idag. Trösklarna för forskare inom näringslivet att kunna och våga samarbeta med varandra och med parter inom akademi och hälso- och sjukvård behöver sänkas, och incitamenten för akademins framstående forskare att samarbeta med företag stärkas. Formerna för hur det ska ske bör vi dock peta i så lite som möjligt.

Som skattebetalare, patient och branschföreträdare så är jag genuint tacksam för att Sveriges regeringar tenderar att prioritera forskning och innovation. Vi är stolta över allt det som innovationssystemet bidragit till att generera inom life science. I vårt inspel till kommande forskningspolitiska proposition lyfter vi fram detta men också behovet av att rensa bland krav och kriterier. Att bygga kritisk massa och låta de bästa projekten ta plats.

Det är så vi lägger grunden för genombrottsforskning och livskraftiga innovationer som kommer att ge oss framtidens exportintäkter.

Mer om: Swedenbio
Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)

JOBB I FOKUS

Startsidan just nu

Oro att coronaviruset smittar mellan djur och människor

Forskare vill se studier som klargör om djur smittade med sars-cov-2 kan smitta människor.

Elektas vd avgår med omedelbar verkan

Självtest för HIV förbjuds

Ansiktsmask krävs för covidskydd enligt Science-artikel

Över 400 svenska läkemedelsprojekt under utveckling

Cancer och neurologi är de områden som det forskas mest på inom svensk läkemedelsutveckling.

Jobb & Karriär
Incyte rekryterar från Sanofi

Magdalena Janzén ska bli nordisk chef för företagets kliniska prövningar.

Nyhetsbrev

Flera svenska apotek säljer antikroppstester

Nu börjar även Kronans Apotek och Apotek Hjärtat att sälja och genomföra antikroppstester för covid-19.

Arkiv

Storbritannien testar fem läkemedel mot covid-19

Brittiska läkare testar bland annat blodförtunnande på covid-19-patienter. 

Jobb & Karriär
Cellavision tappar vd

Jobb & Karriär
Sara Gunnerås till KI Science Park

Karolinska institutet Science Park har rekryterat Sara Gunnerås till en ny tjänst som community manager.

Lynparza på väg att bli godkänd för pankreascancer

Läkemedlet rekommenderas att godkännas för BRCA-muterad och metastaserad cancer i bukspottkörteln.

FDA hittade föroreningar i diabetesläkemedel

Föroreningar med nitrosaminer hittades i metformin med förlängd frisättning.

Kemikalieinspektionen i topp i arbetsplatsranking

GSK producerar vaccinadjuvans mot coronavirus

1 miljard läkemedelsdoser ska förbättra immunförsvarets förutsättningar vid ett coronavirus-vaccin.

Krönika
Carolin Wiken: ”Guldålder av uppmärksamhet demokratiserar vetenskap”

Relevansen för begriplig vetenskapskommunikation har aldrig varit större, skriver Carolin Wiken, partner på Paues Åberg Communications, i en krönika.

Cytiva och Scilifelab i covid-samarbete

Cytiva låter sina anställda delta i en pilotstudie för covid-test som genomförs av forskare på Scilifelab. Hittills har endast en liten andel av företagets anställda testat positivt.

1

Apotea och Werlabs säljer antikroppstest för covid-19

Nu startar ombyggnation av Retziuslaboratoriet

Planen är att Campus Solna tillsammans med Hagastaden ska bli ett life science-mecka.

Vaccinforskaren: "Det här viruset kommer inte att försvinna"

Trots att snabb vaccinutveckling kan innebära risker kommer nyttan av ett vaccin mot det nya coronaviruset förmodligen överväga riskerna, det menar Matti Sällberg, professor vid Karolinska institutet.

Plus

Jobb & Karriär
”Vi är fönstret mot framtiden”

I januari blev Frida Lawenius ny vice vd på branschorganisationen Sweden Bio. Vi träffade henne för ett samtal om life science, branschens möjligheter och utmaningar och om hur det var att kastas huvudstupa in i coronakaoset.

Finans
Finska Nanoform tar sikte på svenska börsen

Nanotech-företaget Nanoform planerar att parallellnotera sig i Sverige och Finland och har som mål att ta in motsvarande 740 miljoner svenska kronor i bruttolikvid (UPPDATERAD).

Mikrovågor ska leta brösttumörer

Diagnostiken av bröstcancer skulle kunna förbättras av mikrovågsteknik, anser forskare från Chalmers som arbetar med att ta fram en prototyp för tekniken.

Finans
Quiapeg planerar emission på närmare 38 miljoner kronor

Nyemitterade aktier och teckningsoptioner erbjuds i företrädesemissionen.

Jobb & Karriär
Medivir får ny vd

Det svenska läkemedelsföretaget Medivir har rekryterat Yilmaz Mahshid till ny vd.

Läkemedelsverket förbjuder ett till covidtest

Röntgen visar hur coronaviruset förökar sig

Jobb & Karriär
Micropos får ny vd

Follicum söker internationellt patentskydd för kräm mot håravfall

Astra Zeneca tar tillbaka rättigheter till brazikumab

Dignitana tecknar avtal med Hartford HealthCare

Synartro genomför nyemission inför artrosstudie

Jobb & Karriär
Kancera rekryterar från Astra Zeneca

Fälttester för covid-19 ska utvärderas

Jobb & Karriär
Biopharma nyrekryterar

Jobb & Karriär
Xvivo byter vd

Hjärt-lungfonden stöder covidforskning

Se alla Medlemsnytt

Ny medarbetare till PharmaRelations i Norge

PharmaRelations stärker upp med ny konsultchef

Join us for a webinar on confocal microscopy!

3D Scanning Systems - Innovative Solutions for 3D digitizin

Akut produktion av desinfektionsmedel med hjälp av Busch

Improve your metrology skills, also @home.

Leverans av Busch vakuumsystem till Brasilien

Cleaning and Disinfecting Microscope and Optical Components

Busch Vakuum Solutions levererar till sjukhus i Palestina

Are you working from home?

Busch Vacuum Solutions levererar till sjukhustrailers i USA

Centralisering av vakuum från Busch Vacuum Solutions

Increase efficiency in the lab!

Verifiering vid tillverkning av Ventilatorer

Busch levererar vakuumsystem till akutsjukhus i Madrid

Samarbete mellan Busch i Schweiz och Frankrike mot Corona

Rening av gaser med vakuumteknik från Busch Vacuum Solutions

Optimize measurement plans remotely with free ZEISS CALYPSO

Find what you need from the ZEISS Industrial Quality world.

Biofiltrering med Busch TYR Blåsmaskin

Ny Country Manager PharmaRelations Norge

Perfekt packad skinka med vakuum från Busch

Last week, we introduced ZEISS Lightsheet 7.

Fiskodling med vakuum från Busch Vacuum Solutions

Busch Vacuum Solutions

Sänd till en kollega

0.218