23948sdkhjf

Kopplar variant av vanligt herpesvirus till MS

Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en metod för att särskilja mellan två olika typer av ett vanligt herpesvirus som har kopplats till multipel skleros, MS.

Genom att analysera antikroppar i blodet mot det protein som mest skiljer herpesvirus 6A och 6B åt kunde forskarna visa att MS patienter i högre utsträckning bar på herpesvirus 6A än friska personer. Resultatet, som publiceras i tidskriften Frontiers of Immunology, tyder på att HHV-6A kan spela en roll i utvecklandet av MS.

Multipel skleros, MS, är en autoimmun sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Det är oklart vad som orsakar sjukdomen, men en möjlig förklaring kan vara att virusinfektioner på olika sätt lurar immunsystemet att angripa kroppens egen vävnad. Humant Herpesvirus 6 (HHV-6) har tidigare kopplats till MS men då har det inte gått att skilja på 6A och 6B. HHV-6B vet man, genom att man har kunnat isolera virus från det sjuka barnet, att det orsakar lindrigare tillstånd som 3-dagarsfeber hos barn, men det har varit oklart om HHV-6A ger upphov till någon sjukdom.

Enligt uppskattningar drabbas så många som upp till 80 procent av alla barn av HHV-6 viruset innan 2-årsålder, och många bär också på ett skydd i form av antikroppar mot just detta virus resten av livet. Men eftersom det inte har gått att skilja de två varianterna åt i efterhand har det varit svårt att säga om HHV-6A eller B är en riskfaktor för MS.

I den här studien lyckades dock forskarna skilja mellan just A och B viruset genom att analysera antikroppar i blodet mot det protein—immediate early protein 1A och 1B (IE1A och IE1B)—som är mest olika mellan de två virusen.

– Det är ett stort genombrott för både MS och herpesvirusforskningen. Dels ger det stöd till teorin att HHV-6A kan vara en bidragande orsak till utvecklingen av MS, dels kan vi nu med den här nya metoden börja ta reda på hur vanliga de här två olika varianterna av HHV-6 är, något man inte kunnat kartlägga tidigare, kommenterar Anna Fogdell-Hahn, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och en av studiens seniora författare.

Forskarna jämförde antikroppsnivåer i blodprover hos drygt 8,700 MS-patienter med fler än 7,200 friska personer vars kön, födelsedatum, blodprovsdatum och andra faktorer matchade de MS-sjuka. De konstaterade att personer med MS hade 55 procent högre risk för att bära antikroppar mot HHV-6A proteinet än kontrollgruppen. I en subgrupp på nästan 500 personer, vars blodprov tagits innan sjukdomen debuterade, var risken för att utveckla framtida MS mer än dubblerad om de hade haft HHV-6A. Ju yngre personerna var när viruset upptäcktes i blodet, desto högre var risken för att utveckla framtida MS. HHV-6B däremot var inte kopplat till MS, snarare hade MS-sjuka lägre nivåer av antikroppar mot IE1B.

Antikroppar mot Epstein–Barr virus (EBV), ett annat herpesvirus som är associerat med MS, analyserades med samma metod och forskarna kunde visa att om man hade ett högt svar mot både EBV och IE1A så hade man en ytterligare ökad risk för MS. Detta indikerar att det kan vara flera virusinfektioner som samverkar för att orsaka MS.

– Både HHV-6A och 6B kan infektera hjärnans celler, men gör det på lite olika sätt. Därför är det nu intressant att gå vidare och försöka kartlägga hur viruset skulle kunna påverka uppkomsten av MS, säger Anna Fogdell-Hahn.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.11