23948sdkhjf

Tar klivet in i 3D

En revolutionerande produkt – så säger Kristian Tryggvason om de produkter Biolamina nu erbjuder som möjliggör ett biorelevant sätt att odla celler i 3D.

Att odla embryonala stamceller och andra primära celler är inte okomplicerat. Det svenska bolaget BioLamina har kommersialiserat innovationer som löser många av de tekniska problem som hittills försvårat cellodling. Genom att täcka ytor som används för cellodling med humana rekombinanta proteiner, så kallade lamininer, efterliknas den naturliga miljön i kroppen där dessa celler växer, vilket gör att cellerna trivs, expanderar och behåller sin funktion. Nu tar BioLamina tekniken ett steg till. Genom samarbete och ett licensierings avtal med Stockholmsbaserade Spiber technologies, kan bolaget nu erbjuda ett biorelevant sätt att odla celler i 3D.

– Humanstamceller började odlas på plast på plana ytor för ungefär 20 år sedan. Man har under många år funderat på om det skulle vara ännu mer framgångsrikt att odla celler i 3D, berättar Kristian Tryggvason, vd på BioLamina.

Mångårig forskning på KTH på ett silkesprotein har nått framgång och bioteknikbolaget Spiber technologies och BioLamina samarbetar sedan några år tillbaka för att utveckla tekniken ytterligare.

– Vi har kopplat våra laminer till detta silkesprotein vilket innebär att vi har gett en biologisk funktion till 3D-ytan. Konkurrerande 3D-produkter arbetar med geler men nackdelen med dessa produkter är att cellerna på ytan mår bra men inte de i mitten. Detta problem ser vi inte när cellerna odlas på silkesproteinet. Jag menar att det är en revolutionerande produkt.

Produkten lanserades i början av sommaren och vidare forskning pågår.

Bolaget har många projekt i gång. Bland annat ett nystartat EU-finansierat projekt som undersöker möjligheterna att använda laminerna för få fram bättre metoder vid behandling av brännskadade patienter.

– Idag tar man celler från patienten och odlar på musceller med komedium och därefter genomförs en xenotransplantation. Det innebär transplantation av celler, vävnader eller organ över artgränser, främst från djur till människa. Detta är förenat med risker och genom att använda våra laminer skulle man kunna få bort musceller- och komedium från odlingsmetoden. Den metoden som används i dag utvecklades för mer än 40 år sedan och många försök har gjorts att hitta förbättringar och det tror vi att vi kommer att lyckas med.

För ett drygt år sedan öppnade Testa center vid GE:s lokaler i Uppsala och BioLamina var en av de första hyresgästerna på plats.

– På Testa Center prövade vi att skala upp en metod som vi utvecklade tillsammans med tyska samarbetspartner. För vår del handlade vårt tid på Testa Center inte i första hand om utrustning och lokaler - det hade vi kunnat lösa på hemmaplan, men testbäddens personal bidrar med kompetens som inte alla bolag har och det är viktigt att säkerställa att man gör rätt från först början. Nu kunde vi skala upp, testa och ta hem på bara några månader.

Laminintekniken och kunskapen som finns i bolaget används även för att stödja stamcellers utmognad till NK-celler. Det ställs höga förhoppningar på att modifierade NK-celler så kallade CAR-NK kan visa sig minst lika potenta och betydligt mycket mer kostnadseffektiva vid cancerbehandling än de nya CAR-T terapierna. Målet är att skapa en universell NK-cell som ska kunna användas till många patienter.

– CAR-T bygger på metoden ”en patient – en process”. Det kräver mycket logistik och är mycket kostsamt. Kan universella NK-celler produceras innebär det att man skulle kunna skapa terapier för tusentals människor på en gång vilket skulle vara både säkrare och betydligt billigare. Men detta projekt är i sin linda, förklarar Kristian Tryggvason.

Under New Horizons in Biologics & Bioprocessing på Stockholm Waterfront den 17 december berättar Kristian Tryggvason mer om Biolaminas projekt och teknik.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.083