23948sdkhjf

Genterapi lovande mot ALS

Genen Synaptotagmin 13 skyddar motorneuron mot nedbrytning vid ALS och spinal muskelatrofi.

Vid både Amyotrofisk lateral skleros (ALS) och spinal muskelatrofi (SMA) bryts motoriska nervceller – som styr våra medvetna rörelser – ner. Det orsakar muskelförtvining, svaghet och förlamning och leder i slutändan till döden. Vissa nervceller, som de okulomotoriska motorneuronen i hjärnstammen som styr våra ögonrörelser, är dock skyddade mot nedbrytning. Andra är känsligare.

10 procent av de som utvecklar ALS har en nedärvd variant av sjukdomen. I resten av fallen är orsaken bakom tillståndet okänd. Vid SMA finns det mutationer i den gen som kodar för survival motor neuron 1, SMN1. Det finns nya, lovande behandlingar för SMA som är riktade mot just SMN1 men deras effekt beror på när behandlingen sätts in samt på sjukdomens svårighetsgrad.

Forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Milano har nu identifierat att membranproteinet Synaptotagmin 13, Syt 13, finns i höga nivåer i motståndskraftiga okulomotoriska motorneuron i mus, råtta och människa och i lägre nivå i ryggmärgens känsliga motorneuron. De undersökte sedan effekten av att tillföra den gen som kodar för Syt 13 hos mänskliga motorneuron som genererats från inducerade pluripotenta stamceller (iPS-celler) från ALS- och SMA-patienter och resultaten visade att Syt 13 skyddade cellerna mot nedbrytning genom att minska endoplasmatisk retikulär (ER) stress och blockera programmerad celldöd. Den skyddande effekten kom oberoende av den genetiska orsaken till sjukdomarna.

– Detta är mycket fördelaktigt ur ett terapeutiskt perspektiv eftersom mekanismerna bakom nervcellsförlust är i stort sett okända hos 90 procent av alla ALS-patienter och kan skilja sig från en individ till en annan, säger Eva Hedlund, docent vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Forskarna utvärderade även användningen av genterapi där genen för Syt 13 tillfördes i djurmodeller för ALS och SMA. Behandlingen visade sig rädda känsliga motorneuron från nedbrytning i båda sjukdomsmodellerna. Vid SMA levde de behandlade mössen dessutom 50 procent längre tid medan de med ALS levde 14 procent längre.

– Det finns ett stort behov att hitta nya kompletterande behandlingar för SMA och effektiva behandlingsformer för ALS som hjälper patienter oavsett sjukdomsorsak, säger Stefania Corti, forskare vid Centro Dino Ferrari, Universitetet i Milano, IRCCS Fondazione Ca’ Granda, Ospedale Maggiore Policlinico.

– Vi kommer att fortsätta leta efter ytterligare faktorer som är unika för motståndskraftiga motorneuron och på så vis identifiera fler potentiella måltavlor för behandling av motorneuronsjukdomar, säger Eva Hedlund.

Forskningen har publicerats i tidskriften Acta Neuropathologica.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.173