23948sdkhjf

Björn Olsen: "Det kommer nog ingen andra våg av covid-19"

Det är dags att sluta se på det nya coronaviruset som om det vore en influensa. Life Science Sweden har intervjuat infektionsprofessorn Björn Olsen om flockimmunitet och hur viruset kommer påverka oss i framtiden.

Enligt Folkhälsomyndighetens prognos skulle Sverige i början av maj ligga på 25-30 procent immunitet i befolkningen. Men siffror från Spanien, som hör till de hårdast drabbade länderna, visade i april en femprocentig immunitet i populationen vilket talar för att de höga siffrorna som Folkhälsomyndigheten uppskattade inte stämmer. En orsak till de missvisande prognoser som gjorts om covid-19 är enligt Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, att man tittat på sars-cov-2 så som man ser på säsongsinfluensan. Men influensavirus passerar normalt befolkningen på tre månader. 

Läs också: Pfizer ska tillverka remdesivir åt Gilead

– Det är dags att ta av sig influensaglasögonen när det gäller den här smittan. Man får inte ha ett influensatänkande utan man måste tänka att det här är en annan typ av infektion som inte ligger som en bombmatta över hela samhället, utan den borrar ned sig i kluster, antingen i vissa områden, vissa befolkningsgrupper eller vissa företeelser i samhället som till exempel på äldreboenden eller sjukhus, säger Björn Olsen.

Flockimmunitet först om flera år

Frågan om när vi i Sverige kommer uppnå flockimmunitet har varit omdebatterad. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste sammanställning konstateras att en infektion av sars-cov-2 i olika grad ger antikroppar och sannolikt immunitet. Men immunitetsfrågan är ännu inte bevisad.

Enligt Björn Olsen vore det märkligt om sars-cov-2 skulle urskilja sig från andra virus då kroppen normalt sett skapar antikroppar och immunitet av en virusinfektion. Han menar att det är en utbredd paranoia som ligger bakom förvirringen.

– Problemet med enstaka rapporter om återinfekterade eller personer med avsaknad av antikroppar efter infektion är att de är anekdotiska men har blivit en slags allmän lag. Att sars-cov-2 skulle särskilja sig från andra coronavirus, det tror jag inte på. Jag tror att det istället kan förklaras med att det är en variation i en stor befolkningsgrupp, att vissa kommer utveckla immunitet väldigt raskt precis enligt skolboken, andra kommer avvika på något sätt och en del kanske får en antikroppsnivå som inte ens går att mäta, säger han och fortsätter: 

Läs också: Nya resultat om immunförsvarets reaktion vid svår covid-19

– Jag tror att det kommer ta flera år innan vi har flockimmunitet. Men det här kommer sjunka undan ändå, bland annat på grund av den sociala distanseringen. I Sverige kan det dock ta längre tid då vi är i en platåfas som pågått väldigt länge.

Sedan början av året har Björn Olsen nästan genomgående haft en annan syn på smittoläget jämfört med Folkhälsomyndigheten, något som konkretiserades i ett debattinlägg i Dagens Nyheter tillsammans med 21 andra forskare. Han sa redan i januari att det nya coronaviruset skulle komma att utvecklas till en pandemi, vid samma tidpunkt bedömde Folkhälsomyndigheten att sannolikheten var låg att viruset skulle komma till Sverige.

"Det blir ingen andra våg"

Nu hävdar infektionsprofessorn att det troligtvis inte kommer en andra våg av smittan, trots att man brukar tala om att pandemier går i vågor.

– Influensor går i vågor, men det är inte alls säkert att det blir en andra våg av det nya coronaviruset, det kommer bli utbrott, men de får inte samma intensitet som vi ser nu, säger Björn Olsen. 

Folkhälsomyndigheten har uttalat att det förmodligen kommer komma en andra våg av smittan i höst, varför skiljer sig era bilder åt? 

– Jag har också trott att det kan komma som en andra våg, men viruset har inte betett sig som ett influensavirus och det verkar inte vara särskilt mutationsbenäget heller. Den andra vågen i samband med exempelvis spanska sjukan berodde på att man fick genomgripande funktionella mutationer i viruset. Det muterade och ökade sin aggressivitet våldsamt, det berodde på en mängd olika faktorer. 

Läs också: Studie: Tidigare förkylning kan ha skyddat mot covid-19

Om sars-cov-2 skulle utveckla en funktionell mutation, som ökar aggressiviteten, skulle det leda till ett riktigt ”skitscenario”, menar han. 

– Det finns inga tecken i skyn på det nu utan det verkar vara väldigt stabilt. Virus kan gå tre vägar, antingen anpassade det sig efter den djurart den infekterar och blir då mildare. Eller så ligger det kvar på samma nivå hela tiden, rabies är ett exempel på det. Det tredje alternativet är att det kan bli aggressivare under resans gång, som spanska sjukan och vissa stammar av smittkoppsvirus till exempel.

Smittan kan avta till sommaren

Den senaste statistiken från Folkhälsomyndigheten visar på en minskad smittspridning i de värst drabbade storstadsregionerna. 

– Det kommer bli ett segt förlopp för oss tyvärr. Vi har valt en väg som skiljer sig från andra länder, och i de länderna sjunker smittspridningen mer dramatiskt. Siffrorna har börjat peka nedåt i Sverige, men vad händer om viruset plötsligt flyttar till en ny befolkningsgrupp som det inte varit hos tidigare, då kan man få en ökning av antal fall igen. 

Anders Tegnell har uttalat sig om att spridningen kommer avta till sommaren. Vad tror du?

– Jag tror också att det kommer avta till sommaren eftersom det då blir en mer naturlig distansering. Men det är inte alla som har turen att kunna sticka någon annanstans. Därför kan smittan mycket väl fortsätta i de härdar man har, till exempelvis på sjukhus men också i vissa utanförskapsområden. 

Vad hoppas du på för framöver? 

– Framförallt att man börjar övervaka mycket mer, både bland vilda och tama djur systematiskt och utnämner ett par problemorganismer som man letar efter. Övervakning kostar en spottstyver jämfört med att ta hand om en pandemi. Hittar man virus som börjar bete sig märkligt eller hoppar över artgränserna då ska man direkt sätta in åtgärder, säger han och fortsätter: 

– Det andra jag hoppas på är att vi långsiktigt forskar intensivare på vaccin och antivirala läkemedel. Den kanske viktigaste hörnstenen vid en pandemi är beredskap. Man kan inte hamna i en situation igen att provtagningspinnar eller ansiktsmasker tar slut eller helt enkelt inte finns. Det funkar inte. 

Kommentera en artikel (11)
Meddela redaktionen
Redaktionen rekommenderar

Sänd till en kollega

0.094