23948sdkhjf

Markus Lingman: ”Ingen hälsodata, ingen ledande life science”.

Under måndagen gick den nationella life science-konferensen av stapeln för att uppmärksamma och påskynda arbetet för att Sverige ska bli en ledande life science-nation.

För två år sedan presenterades den nationella strategin för life science. En viktig del i den är artificiell intelligens och insamling av data.

Markus Lingman, överläkare och strateg i region Halland samt författare till "En handbok av informationsdriven vård", pratade under konferensen om framtidens vård och hur man gör ettor och nollor till hälsa, livslängd och utveckling. Med sig i samtalet hade han Claes Lundström, forskningschef på Sectra och Peter Carstedt, ordförande för MOD – Mer organdonation.

– Har vi ingen hälsodata har vi ingen ledande life science, sa Markus Lingman.

Hälsodata är en förutsättning för att kunna gå framåt, anser han. Idag finns en enorm mängd data inom bland annat genetik, genomik, precisionsmedicin och den är värdefull när man omsätter den i information som rör individen. Precisionshälsa syftar till en mer ökad och mer jämlik hälsa genom att man använder sig av just hälsodata. Men mycket finns att göra.

– Vi använder inte den data som vi har i systemen idag. Vi har en förbättringspotential, men varför har vi inte kommit längre än vad vi har gjort? Vi ser inlåsningseffekter rent tekniskt, kulturellt, genom lagar och regler. Vi behöver samnyttja data så den kommer patienten till nytta.

Enligt Markus Lingman behöver vården gå från gruppsjukvård till precisionssjukvård. AI är en verktygslåda som är väl lämpad för den stora mängd data som finns i vården. Och om datan samlokaliseras och samnyttjas kan nya insikter nås.

– I region Halland arbetar vi exempelvis med att förutspå sådant som kan förhindras, som återinläggningar och död. På så sätt når vi den epidemiologiska samhällsnivån där vi kan förstå när vi kan rikta insatser av förebyggande karaktär, sa han.

Det kan handla om en patientsäkerhetsfråga, exempelvis vem som ”drattar i golvet när patienten ligger inne på sjukhus”, enligt Markus Lingman.

– Med de här verktygen och tillgången till data kan vi närma oss en förebyggande precisionsvård som är individanpassad, sa han .

Claes Lundström, professor vid Linköpings universitet och forskningschef på Sectra, påpekar att alla aktörer i det här systemet vill en sak och det är att få bättre vård för patienten.

– Vi har en väldigt bra spelplan i Sverige att verka inom med innovation, bra samarbetskultur och en hög teknologikompetens, men vi är ganska långt från den spelplan vi skulle behöva. Det här är ett komplext område.

Som representant för näringslivet hoppas han på nya lagar som förenklar för företagen och sjukvården. Dessutom menar han att Sverige behöver bli mer effektiva på att jobba inom de lagar som redan finns.

– Innovationskraften är en effektiv AI. Framför allt måste vi förstå att det är lite av detta som når ut i användning inom vården. Hälsodata är centralt. Intelligensen sitter i att vi har stora mängder data.

Enligt honom handlar det om att integrera hälsodata över olika gränser. Och kan man lyckas med det kan enorma steg tas framåt.

– Konkurrenskraften ligger i att hälsodata är komplext med möjligheter och utmaningar. Men det kräver ett nytt ekosystem, som blir en perfekt mylla för nya företag i Sverige för att växa och utvecklas i.

En stark hemmamarknad är den bästa inkubatorn för att världsledande företag stannar i Sverige. Därför behöver Sverige utveckla globala lösningar med svensk sjukvård som kompetens och nära motpart i tidiga faser.

Idag behövs dock ett paradigmskifte..

– Idag är det som en slalombana med för många portar och förra många banläggare och vi åker dessutom i en puckelpist. Det är inte särskilt effektiv. Vi vill komma åt känslan av ett störtlopp med en tydlig bana där portar guidar oss nedåt mot mål.

Peter Carstedt, ordförande för MOD – mer organdonation, har själv varit diagnostiserad med en kronisk sjukdom i 20 år. Han kan se att mycket har förändrats under åren, från att vården inte ville dela med sig av data till att den har blivit mer tillgänglig för patienter.

– Alla regioner gör olika och delar data på olika sätt. Vi behöver en bättre pedagogik för hur man presenterar data och vilka slutsatser man kan dra av den. Idag finns inte heller något bra system för att kommunicera den data man själv samlar in, som steg, vikt, blodtryck och så vidare, via appar.

Han trycker på att han själv har utspridd data som han inte längre har koll på. Och det gör det svårt och rörigt ur ett patientperspektiv. Han vill se förändring på fem punkter.

Tillgänglighet, se till att det finns ett system för den egeninsamlade datan, ett kunskapslyft så att patienter kan ta del och förstå den och dessutom ta upp frågan om vem som äger datan för att kunna bibehålla förtroendet från patienter.

– Det kanske är en kontroversiell fråga, men jag anser att det borde finnas en nationell samling och att det inte bör ligga på regional nivå. Vi är bara tio miljoner invånare i Sverige och vi borde kunna ha en starkare samordning på nationell nivå.

Markus Lingman tror att det finns en samsyn kring vad sjukvården, patientgruppen, akademin och företagen vill. Men det finns utmaningar som alla företrädare behöver snacka ihop sig om.

– Potentialen är stor.

Regeringskansliet, Västra Götalandsregionen och Health Innovation West stod som värdar för konferensen som samlade akademin, näringslivet, regering och patientorganisationer. 

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Se senaste nyhetsbrevet ???id_11737???

Sänd till en kollega

0.156