23948sdkhjf

Samuel Lagercrantz: Immunterapin befinner sig fortfarande i ett tidigt stadium

I mer än 100 år har det funnits forskare som har försökt rikta kroppens eget immunförsvar mot cancerceller. Ibland har de blivit utskrattade och hånade av det medicinska etablissemanget. Men där vi står idag kan man ändå sammanfatta det hela med: skrattar bäst som skrattar sist, skriver Samuel Lagercrantz.

För bara drygt tio år sedan var de flesta cancerpatienter utlämnade till cellgifter, strålning eller kirurgi. Viktiga behandlingar som kan förlänga eller rädda liv, men som i många fall också är plågsamma och med svåra bieffekter.

Det senaste årtiondet har en annan strategi mot cancer – immunterapin – tagit plats. Men egentligen är det inget nytt forskningsfält.

I mer än 100 år har det funnits forskare som har försökt rikta kroppens eget immunförsvar mot cancerceller. Ibland har de blivit utskrattade och hånade av det medicinska etablissemanget, vilket den amerikanska författaren Charles Graeber berättar om i boken Genombrottet (2019). I några fall har det funnits fog för kritik då forskare besatta av idén att det egna immunförsvaret kan bekämpa cancer har utfört försök som knappast hade passerat kraven i en modern etikprövning.

Men där vi står idag kan man ändå sammanfatta det hela med: skrattar bäst som skrattar sist.

På 1990-talet gjordes forskning som kom att lägga grunden för den hittills mest framgångsrika formen av immunterapi, kontrollpunktsblockad. Det var James Allison i USA och Tasuku Honjo i Japan som började undersöka mekanismer som gjorde att cancerceller kunde bromsa och undkomma kroppens immunsvar. De två vetenskapsmännen fann på var sitt håll sätt att stoppa cancercellernas ”bromsar” av immunförsvaret. Resten är historia.

År 2011 godkändes den första kontrollpunktshämmaren mot malignt melanom och läkare kunde nu till sin häpnad se hur tumörer och metastaser försvann från patienters röntgenbilder från ett läkarbesök till nästa när den nya behandlingen användes. Sedan har immunterapin godkänts mot allt fler cancersjukdomar.

År 2018 fick James Allison och Tasuku Honjo dela på Nobelpriset för sina upptäckter.

Vi på Life Science Sweden skriver ofta om kontrollpunktsblockad för det är en spännande utveckling som trots alla framsteg fortfarande bara befinner sig i sin linda. Forskning och utveckling pågår hela tiden för att en större andel patienter ska svara på och kunna bli hjälpta av den här sortens behandling och för att minska biverkningarna.

I det här numret går vi på djupet med en annan form av immunterapi. CAR-T-terapi är en behandling där patientens egna vita blodkroppar plockas ut från blodbanan. I ett laboratorium sätts en ny gen in i blodkropparna som gör att de attackerar cancerceller. Sedan förs de tillbaka in i kroppen för att angripa och eliminera cellerna som orsakar cancer.

Den här formen av immunterapi har inte kommit lika långt som kontrollpunktsblockad. Cirka 90 personer har hittills fått en sådan behandling i Sverige uppger Gunilla Enblad, ordförande för den nationella arbetsgruppen för CAR T-behandling, till Life Science Sweden.

Men metoden står för ett nytt sätt att angripa cancer som är revolutionerande i ordets rätta bemärkelse och som är på väg att helt förändra vårt sätt att se på hur cancer kan behandlas. Och sannolikt är det inte bara cancer som kommer att behandlas så här i framtiden. Det finns förhoppningar om att metoden exempelvis även ska kunna användas mot flera autoimmuna sjukdomar och mot virusinfektioner som sars-cov-2.

Ledare från Life Science Sweden #1.2022

Artikeln är en del av vårt tema om Ledare.

Kommentera en artikel (1)
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Se senaste nyhetsbrevet ???id_11737???

Sänd till en kollega

0.11