Scharlakansfeber hos barn väcker oro i Storbritannien
Av Enligt de senaste uppgifterna från UK Health Security Agency (UKHSA) inrapporterades under vecka 46 totalt 851 fall av sjukdomen, att jämföra med ett snitt på 186 fall under de föregående åren.
Scharlakansfeber har vanligtvis ett milt förlopp, men är mycket smittsam. Sjukdomen orsakas av A-streptokocker, en bakteriegrupp som även orsakar andra typer av infektioner i lungor och hud.
I sällsynta fall kan bakterien bli invasiv och ta sig in i blodomloppet och orsaka allvarliga tillstånd som sepsis. I Storbritannien har sådana infektioner, kallade iGAS, i år varit omkring fyra gånger vanligare än normalåret hos barn under 10 år, och orsakat fem dödsfall på sju dagar i den åldersgruppen, enligt UKHSA.
Det är ändå ett ovanligt tillstånd, konstaterar Colin Brown, biträdande chef på myndigheten.
— Men det viktigt att föräldrar är uppmärksamma på symtom och uppsöker läkare så snabbt som möjligt så att deras barn kan behandlas och vi kan förhindra att infektionen blir allvarlig. Se till att du pratar med en sjukvårdspersonal om ditt barn visar tecken på försämring efter en anfall av scharlakansfeber, ont i halsen eller en luftvägsinfektion, säger han i ett uttalande på UKHSA:s hemsida.
I Sverige har man inte noterat någon liknande uppgång av invasiva streptokockinfektioner.
— Dessa infektioner är anmälningspliktiga så dem har vi bra koll på. Normalt brukar vi ha någonstans mellan 600 och 800 fall av invasiva streptokockinfektioner per år, men hittills i år har det bara anmälts 254 fall. Även förra året och året dessförinnan var det färre fall än vanligt och det har med pandemin att göra, säger statsepidemiolog Anders Lindblom på Folkhälsomyndigheten till Dagens Nyheter.
Enligt honom kan den ökade rörligheten i samhället efter pandemin förväntas leda till att Sverige får fler fall framöver, både av invasiva streptokockinfektioner och av andra smittsamma sjukdomar.
Fakta scharlakansfeber
Scharlakansfeber orsakas av betahemolyserande streptokocker grupp A (GAS).
Sjukdomen debuterar med feber och tilltagande svalgsmärtor samt ofta viss allmänpåverkan, illamående och kräkningar som vid ”halsfluss”. Efter någon dag debuterar ett upphöjt, finprickigt och småknottrigt utslag, främst på bålen.
Diagnosen ställs vanligen lätt utifrån den kliniska bilden men kan annars bekräftas genom att bakterien påvisas genom snabbtest eller bakterieodling från svalget.
Något vaccin finns inte, men sjukdomen behandlas vanligtvis med antibiotika, och patienterna blir i regel helt återställda inom någon vecka. Smittsamheten har i regel försvunnit efter två dygns behandling. Scharlakansfeber är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Mer info om sjukdomen finns på Folkhälsomyndighetens hemsida.
Källa: Folkhälsomyndigheten
