Ny studie: Mozarts effekt på epilepsi är en myt
Av Människor blir smartare, kor ger mer mjölk – till och med bakterierna blir mer produktiva. Närmast mirakulösa effekter har genom åren tillskrivits lyssnandet till Wolfgang Amadeus Mozarts musik – dock sällan med något vetenskapligt stöd.
Men på senare år har viss forskning rapporterat om symtomlindring hos epilepsipatienter efter att de lyssnat på Mozarts musik, närmare bestämt pianosonat K 448 för två pianon, som han komponerade vid 25 års ålder.
I en studie som publicerades 2021 i Nature Scientific Reports framlades teorin att styckets struktur, oförutsägbarhet och växlingar väcker ett känslomässigt gensvar hos patienten som minskar den epileptiska aktiviteten.
Men denna vackra teori saknar grund, enligt en ny studie vid universitet i Wien.
Studieförfattarna har gått igenom all tillgänglig vetenskaplig litteratur på området, och enligt dem verkar myten om Mozarteffekten ha drivits på med hjälp av selektiv rapportering och otillräckliga forskningsmetoder.
"Sammantaget visar vår metaanalys att det inte finns något meningsfullt stöd för en gynnsam effekt av att lyssna på Mozarts sonat KV 448 på några medicinskt relevanta tillstånd, än mindre en specifik Mozart-effekt för epilepsi", skriver forskarna.
Den nya studien är även den publicerad i Nature Scientific Reports. Och Mozarts pianosonat KV 448, terapeutisk effekt eller ej, kan avnjutas här.
