Studie: Viktigt hur roboten ser ut
Forskare från Cambridges universitet har studerat om människor kan öka sitt välbefinnande på arbetsplatsen med hjälp av coachning från robotar. Resultatet från studien presenterades i veckan på ACM/IEE:s internationella konferens i Stockholm, om interaktionen mellan människa och robot.
– Vi intervjuade olika coacher som sysslar med välmående och sedan programmerade vi våra robotar att ha en coachliknande personlighet, säger Minja Axelsson, en av författarna till studien, i ett pressmeddelande.
Tillsammans med ett teknikföretag togs två robotar fram, med olika utseenden. Den ena var en nittio centimeter lång människoliknande robot. Den andra var trettiosex centimeter, och liknade mest en leksak. Båda robotarna programmerades till att ha samma röst, ansiktsuttryck och att tala enligt samma manus, kort sagt ha samma ”personlighet”.
Under fyra veckor fick tjugosex teknikkonsulter, var och en för sig, på sin arbetsplats, delta i fyra olika övningar med robotarna. Personerna hade kontakt med samma robot vid samtliga övningar.
Roboten började mötet med att be personen att tänka på en positiv upplevelse eller beskriva något de i sina liv var tacksamma för. Därefter ställde roboten följdfrågor. När samtalet var över utvärderade deltagarna roboten genom ett frågeformulär. De intervjuades även om upplevelsen av mötet.
Personerna som coachades av den leksaksliknande roboten, var generellt sätt nöjdare och upplevde större samhörighet med den, än vad personerna som coachades av den människoliknande roboten upplevde
– Det vanligaste svaret vi fick från deltagarna var att deras förväntningar på roboten inte stämde överens med verkligheten. Det är otroligt svårt att skapa en robot som är kapabel till naturliga samtal. Vi programmerade robotarna med ett manus, men deltagarna hade hoppats att det skulle bli mer interaktivitet, säger Hatice Gunes, professor från institutionen för datavetenskap och teknologi, Cambridge, som ledde forskningen.
– Det kan vara så att den leksaksliknande roboten bättre matchade det som försökspersonerna förväntade sig att få ut av mötet. När roboten såg mer mänsklig kan förväntningarna ha varit att den skulle bete sig mer som en människa, vilket den inte gjorde, och kan vara en anledning till att den inte var lika uppskattad, säger Micol Spitale, en annan av författarna till studien.
Forskargruppen arbetar nu med att göra robotarna mer lyhörda, och bli mer interaktiva, under coachningsövningarna.
