Halv miljard för elitforskare
Karolinska institutet får medel för att handplocka internationella forskare till lärosätet.
Vetenskapsrådet delar ut totalt 522 miljoner kronor till Karolinska institutet som finansiering för rekrytering av internationella forskare till det medicinska lärosätet. Med stödet ska Karolinska institutet bygga upp fyra forskningsmiljöer i världsklass inom psykiatrisk genetik, cancerforskning, ätstörningar, samt för hematologi och regenerativ medicin.
- Vetenskapsrådets finansiering ger oss möjlighet till rena drömrekryteringar, säger Karolinska institutets rektor Anders Hamsten, i ett pressmeddelande. Vi bygger vidare på vår satsning på att stärka inte bara KI:s utan hela Sveriges internationella konkurrenskraft inom life science-området.
Pengarna kommer att fördelas under en tioårsperiod och täcka rekryteringarna av professor Patrick Sullivan, professor David Lane, professor Cynthia Bulik och professor Sten Eirik W. Jacobsen.
Patrick Sullivan forskar inom psykiatrisk genetik, verksam vid University of North Carolina i Chapel Hill,USA. Han har också under flera år varit gästprofessor vid Karolinska Institutet. När han rekryterats till Karolinska institutet kommer en enhet inom prykiatrisk genetik, Karolinska Institutet Psychiatry Genomics Institute, KI-PGI, bildas under hans ledning. Forskargruppen får 15 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet fördelat på en tioårsperiod.
- Kvalitetsregistren, våra biobanker och svenskarnas positiva inställning till forskning ger oss möjlighet till epidemiologisk forskning som inte kan göras någon annanstans. Nu höjer vi kompetensnivån för att utnyttja den potentialen fullt ut, vilket innebär att vi kan ligga i absolut framkant internationellt inom detta forskningsområde, säger Hans-Gustaf Ljunggren, dekanus för forskning vid Karolinska institutet.
David Lane verkar inom cancerforskning och var med och upptäckte tumörsuppressorgenen p53. Han har haft flera ledande positioner inom medicinsk forskning i Storbritannien och Singapore, bland annat som vetenskaplig chef för A-Star. Parallellt med hans nya uppdrag på KI är han internationell vetenskaplig chef för Ludwiginstitutet för cancerforskning. David Lane och hans forskargrupp får drygt 14 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet fördelat på en tioårsperiod.
- Detta ger unika möjligheter för svensk forskning att samarbeta med världsledande laboratorier och internationella bioteknikföretag, säger Hans-Gustaf Ljunggren. Att vi knyter till oss en forskare som David Lane är mycket viktigt för Sveriges möjligheter att flytta fram positionerna inom den biomedicinska forskningen.
Cynthia Bulik forskare inom området ätstörningar och blev 2003 USA:s första professor inom området. Hennes forskning visar att genetiska faktorer spelar en viktig roll för uppkomst av ätstörningar. Vetenskapsrådet delar ut mellan 10,5 miljoner kronor till 15 miljoner kronor årligen till Cynthia Bulik under tio år.
- Cynthia Bulik är en av världens bästa forskare med fokus på ätstörningar, säger Hans-Gustaf Ljunggren. Avsikten med att rekrytera henne till Karolinska institutet är att utveckla ett internationellt centrum för ätstörningar utifrån genetiskt och epidemiologiskt perspektiv och att göra KI ledande i framtidens forskning inom detta område.
Sten Eirik W. Jacobsen forskar på blodbildning, cancerbiologi och stamcellsbiologi och har varit med och skapat translationella forskningsmiljöer inom stamcellsbiologi och regenerativ medicin. Förutom tjänsten på KI är Sten Eirik W. Jacobsen ledare för stamcellsbiologi vid universitetet i Oxford. Hans forskargrupp får mellan åtta och tio miljoner kronor varje år under tio år.
- Med finansiering från Vetenskapsrådet kan Sten Eirik W. Jacobsen flytta en stor del av sin forskning till KI, säger Hans-Gustaf Ljunggren. Detta skapar förutsättningar för att ytterligare stärka KI:s position inom forskning kring blodcancer och regenerativ medicin.
Statligt stöd för att svenska lärosäten ska kunna rekrytera internationella förmågor är en del av regeringens satsningar i liggande forsknings- och innovationsproposition. Satsningen kommer ursprungligen från Folkpartiet med forsknings- och utbildningsminister Jan Björklund i spetsen. Inför höstbudgeten 2012 kommenterade Jan Björklund satsningen så här:
- Jantelagen, som är så vanlig i vårt land, har också funnits inom forskningspolitiken. Man har varit rädd för ord som spets och elitsatsningar. Men nu är det hög tid för just detta – elitsatsningar. Forskningspolitik får inte styras av regionalpolitik eller av socialdemokratisk jantelag, sa utbildningsminister Jan Björklund under hans sommartal i Göteborg i augusti 2012.
Jan Björklund är beredd att dra tillbaka ALF-medel, lagstadga begreppet universitetssjukhus och införa investeraravdrag för att locka fram pengar. Men vem som ska betala för innovationerna har han inte funderat klart på ännu.
Läs också:
Här är forsknings- och innovationspropositionen
Utbildningsminister Jan Björklund presenterade i dag forsknings- och innovationspropositionen under en presskonferens i Rosenbad, Stockholm.
Björklund ser över anslagsutdelningen
Vill tillsätta ny utredningsgrupp som ser förbi citeringar och externa anslag.
Storsatsar på life science
UPPDATERAD. Jan Björklund: ”Satsningen tar den statliga forskningsfinansieringen i Sverige till historiskt höga nivåer”.
Tre röster om elitsatsningen
Blandade reaktioner då Biotech Sweden frågar runt om vad personer i branschen tycker om Jan Björklunds satsning på elitforskning.
Björklund satsar tre miljarder på elitforskare
Gynnar enskilda forskare istället för att ge pengar till centrumbildningar och stora institutioner.
Björklund vill satsa på elitforskare
”Forskningspolitik får inte styras av regionalpolitik eller av socialdemokratisk jantelag”.
