Den onödiga vården – så ser den ut
Lågvärdevård är vård som ges utan vetenskapligt stöd och som inte gör någon nytta för patienten. Idag finns det relativt lite samlad kunskap på området, menar Sara Ingvarsson doktorand vid Karolinska institutet som i sin avhandling har försökt förstå sig på förekomsten av lågvärdevård
– Alla som jag har pratat med inom vården tycker att detta är ett viktigt område som borde få mer uppmärksamhet och som man traditionellt inte lagt så mycket fokus på.
I hennes avhandling har hon både gjort en litteraturstudie, kvalitativa studier där läkare och nyckelpersoner inom primärvården intervjuades samt en liten interventionsstudie. I den sistnämnda studien testades två strategier för att minska användandet av en specifik lågvärdevårdinsats.
– Det finns väldigt många olika saker som påverkar förekomsten av lågvärdevård, från själva sjukvårdsystemet ner till den enskilda sjukvårdspersonalen. En av aspekterna är ju patienterna själva som faktiskt efterfrågar en hel del av de här insatserna.
Hon menar att en anledning till att lågvärdevård förekommer är den mängd riktlinjer som läkare behöver hålla koll på. Det kan vara svårt att hålla sig uppdaterad och tolka dem på rätt sätt.
– Det är så lätt att tänka sig att det ska vara tydliga exempel på insatser som man aldrig ska utföra. Men det allra flesta exempel på lågvärdevård innebär insatser som bör användas med urskiljning och där man behöver se till att det bara används för rätt patient.
Socialstyrelsen har rekommendationer där de listar flertalet insatser som klassas som ”icke-göra”, det vill säga sådant som inte har någon effekt eller som är skadligt. Men inom ramen för Sara Ingvarssons studie, om lågvärdevård, fann hon fyra insatser som det studerats mest:
- Utskrivning av antibiotika när det inte behövs.
- Onödiga blod- och labb-prover
- Onödiga röntgen- och magnetkameraundersökningar.
- Utskrivning av läkemedel som är olämpliga för patienter över 65 år.
Sara Ingvarsson tycker att ämnet är viktigt att lyfta så att rätt vård ges till rätt patient.
– Dessa insatser använder sjukvårdens begränsade resurser till saker som inte behövs. Jag vill betona att det inte handlar om att spara pengar men det handlar om att använda de pengar som finns till rätt saker så patienter får rätt vård, säger hon och fortsätter:
– Vi har inte kommit hela vägen när det gäller hur man bör gå till väga för att åtgärda det men jag skulle säga att första steget är att börja arbeta med de här frågorna.