Rickard Sandberg om årets Nobelpris i medicin: ”En nyckelupptäckt”
Under måndagen delades Nobelpriset i fysiologi eller medicin ut av Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet. Det blev förhandstippade Katalin Karikó och Drew Weissman som tilldelades årets pris för sin upptäckt gällande nukleosidmodifieringar i mRNA som gjorde det möjligt att bland annat utveckla effektiva vaccin mot covid-19.
Redan på 80-talet utvecklades metoder för framställningen av mRNA in vitro. Runt samma tidsperiod började man även se möjligheterna att använda det i vaccin men det fanns ett krux. mRNA som framställts in vitro orsakade bland annat inflammatoriska reaktioner.
På 90-talet började Katalin Karikó forska på mRNA-tekniken vid University of Pennsylvania i USA och inledde ett samarbete med kollegan Drew Weissman som intresserat sig för dendritiska celler.
De såg att dendritiska celler kände igen mRNA som framställts in vitro som en främmande substans vilket orsakar en inflammatorisk reaktion medan mRNA från däggdjursceller inte ger samma typ av reaktion.
Förklaringen skulle visa sig vara frånvaron av den typ av basmodifieringar som mRNA från däggdjursceller genomgår.
– De insåg att man måste introducera modifikationer i basen som sitter i nukelosiden för att cellerna inte ska känna igen det här framställda mRNA som icke-eget. Använder man de här basmodifikationerna kan man använda det för kliniska användningsområden, säger Rickard Sandberg, professor och medlem i Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet till Life Science Sweden och fortsätter:
– Detta blev en nyckelupptäckt som möjliggjorde en stor del av mRNA-teknologierna.
Upptäckten publicerades 2005 och banade väg för de vaccin som producerades på rekordtid under coronapandemin.
Förutom vaccinen finns flera områden som man nu forskar på att använda mRNA för behandlingssyfte.
– Man försöker utveckla metoder för att behandla cancer med hjälp av det här. Ett annat område är något som vi kallar ”protein-therapeutic delivery”. Där man försöker introducera välfungerande protein om man har någon slags sjukdom där man har en defekt kopia av ett visst enzym, säger Rickard Sandberg.
Katalin Karikó som är med och delar på årets pris för hennes upptäckt är den trettonde kvinnan att tilldelas ett Nobelpris inom medicin eller fysiologi. Senast en kvinna fick ett Nobelpris inom området var 2015. Rickard Sandberg menar att detta delvis beror på den obalans som rått tidigare inom forskningen.
– Det finns en viss tröghet i systemet. Vi belönar ofta upptäckter som gjordes långt bak i tiden. Men det har blivit en markant ökning de senaste 15 åren och vi gör ett väldigt stort arbete för att vara säkra på att vi inte särskiljer på något sätt i våra processer, säger han.
Både Katalin Karikó och Drew Weissman fick beskedet i morse av Nobelförsamlingen vid Karolinska institutets sekreterare, Thomas Perlmann.
– De var jätteglada. I år frågade jag faktiskt om de var förvånade eftersom jag misstänkte att de kanske inte skulle vara det då de redan tilldelats så många priser, sa Thomas Perlmann vid tillkännagivandet av priset.