Positiva röster om nya förslagen kring forskningsfinansiering
Enligt utredaren Ingrid Petersson har kvaliteten i svensk forskning stagnerat, trots att staten har tredubblat det ekonomiska stödet på 20 år. Hennes förslag är att dagens system med ett 20-tal statliga finansiärer ska bort och att tre helt nya myndigheter skapas. Det skulle innebära att exempelvis Vinnova, Vetenskapsrådet, Forte och Formas avvecklas.
Branschorganisationen Sweden Bio som har följt utredningen under en längre period ser positivt på utredningens målsättning.
– Vi välkomnar det här förslaget. Vi vet att både akademiska forskare och mindre bolag lägger orimligt mycket tid på att hitta och skriva ansökningar till utlysningar för forskningsmedel. Så den ansatsen stödjer vi helhjärtat, säger Jessica Martinsson, vd för Sweden Bio, till Life Science Sweden.
Men huruvida förslaget att fördela finansieringen över tre helt nya myndigheter är rätt beslut eller ej menar branschorganisationen är för tidigt att säga.
– Det behöver vi analysera på djupet. Men det som utredningen syftar till är ytterst viktigt både för akademiska forskare och våra medlemmar.
I utredningen föreslås inrättandet av tre myndigheter med ansvar för finansiering, en vetenskapsmyndighet, en myndighet för strategisk forskning och en innovationsmyndighet.
Sweden Bio ser bland annat positivt på förslagets fokus på innovation.
– Jag ser att det finns en anda och vilja att skapa något som mer aktivt kan bidra till innovation som Vinnova inte har uppdrag för idag, säger Jessica Martinsson.
Hon ser även positivt på att förslaget lägger fokus på en friare och öppnare typ av utlysningsprogram.
– Istället för att ha de här traditionella utlysningarna vill utredarna ha andra typer av projekt med lite öppnare former där bidragstagarna egna prioriteringar och tidslinjer får stå i fokus och sätta agendan. Det är något som verkligen behövs för mindre bolag.
Även Lif – de forskande läkemedelsföretagen välkomnar utredningen.
– Det nuvarande forskningsfinansieringssystemet har relativt många år på nacken och har utformats i en annan tid. Men både forskningen och systemet runt forskningen har utvecklats vilket ställer andra krav på hur systemet runt forskningsfinansiering är utformat, säger Frida Lundmark, sakkunnig policy vid Lif, och fortsätter:
– Vi är positiva till utredningens förslag om en omstrukturering av organiseringen av forskningsfinansiärer inkluderat själva systemet för finansieringen som ett sätt att också stärka den svenska konkurrens- och attraktionskraften, inte minst inom life science-området.
Lif tycker att förslaget skapar bra förutsättningar för en mer utvecklad samverkan och en tydligare sammankoppling med näringslivet när det gäller att möta de samhällsutmaningar vi står inför idag.
– Det kommer naturligtvis att vara krävande och i vissa delar utmanande att genomföra en sådan här förändring. Det är en omfattande utredning som ställer stora krav på genomförandet för att nå full effekt och det är viktigt där att ha alla delarna med sig. Att enbart byta organiseringsform kommer inte lösa ut frågorna som vi ser är mest angelägna för att vi fortsatt ska vara en stark forskningsnation och därigenom stärka Sveriges konkurrenskraft, säger Frida Lundmark.
Även Karolinska institutets rektor Annika Östman Wernerson ser utmaningar med implementeringen, men har i grunden en positiv inställning till förslagen.
”Det kommer självklart att finnas utmaningar för de berörda organisationerna, som både ska genomföra och genomgå en förändringsprocess, och samtidigt bibehålla kvalitet och kontinuitet i verksamheterna under den processen. Det nuvarande forskningsfinansieringssystemet har funnits i nästan 25 år och var en kompromiss som byggde på tidigare myndigheter och forskningsråd. Denna utredning tar ett grundligt helhetsgrepp på systemet och bygger ett nytt utifrån logik och dagens forsknings- och innovationslandskaps behov”, skriver hon i ett mejl till Life Science Sweden.
Men även viss skepsis finns kring utredningens förslag. Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare, Hans Ellergren, skriver i ett blogginlägg att ett problem med förslaget är ”tanken om ett behov av ökad styrning av svensk forskning” i stället för ett fokus på förutsättningslös och forskarinitierad forskning.