23948sdkhjf

Carl Borrebaeck – professor och serieentreprenör med känsla för fart

Prisbelönt cancerforskare, grundare av en hel drös börsbolag, ständigt i den akademiska och kommersiella hetluften under flera decennier. Men Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi i Lund, är inte nöjd än. ”Vi har ett nytt, potentiellt superspännande projekt på gång”, säger han.

Bioinvent, Alligator, Immunovia, Senzagen, Paindrainer – vid en tur genom Medicon Village och Ideon Science Park i Lund dyker loggor med de välkända företagsnamnen upp hela tiden. Bolagen verkar inom olika områden – läkemedel, diagnostik, testning och healthtech – men har en gemensam nämnare: grundaren Carl Borrebaeck.

Det hela tog fart när en ung Lundaforskare i början av 1980-talet gjorde sin postdoc vid University of California i Davis och tog del av den då helt nya forskningen kring immunologi och monoklonala antikroppar som skulle leda till nya sätt att bekämpa cancer.

– När jag kom hem igen började jag göra de monoklonala antikropparna på Kemicentrum i Lund. Det blev så jäkla populärt och alla ville ha mer och mer. Då kom jag på att vi kunde starta ett bolag så att de får betala för det, för jag kunde ju inte bara göra det på mina forskningsanslag. Så kom Bioinvent till, säger Carl Borrebaeck.

Det hyllades inte i alla kretsar. Somliga akademiker rynkade på näsan och tyckte inte att de var riktiga forskare som ägnade sig åt kommersiell verksamhet.

– Men det har ju ändrats helt i dag. När jag senare var vicerektor vid Lunds universitet jobbade vi mycket med de frågorna, och i dag är det helt okej att kommersialisera sin akademiska forskning. Ett resultat av det är att man i dag i Medicon Village ser över 100 bolagsnamn.

Med tiden kände Carl Borrebaeck att det blev dags att ta idéerna från Bioinvent ett steg vidare, och bildade 2001 Alligator Bioscience.

– Vi var duktiga på att göra antikroppar, men de hade en begränsning: de måste interagera med resten av immunsystemet för att effektivt döda tumörcellerna. Om vi i stället kunde gå direkt på immunsystemet så skulle man kunna få mycket större kraft. Det är det vi kallar immunonkologi i dag.

Metoden, att inte inrikta sig direkt mot tumören utan istället aktivera immunsystemet så att det kan upptäcka och förstöra cancercellerna, innebär en revolution för cancervården, menar Carl Borrebaeck.

– Det har gått mycket fortare än vi trodde i början av 2000-talet, och om vi kan hålla den här utvecklingstakten nästa tioårsperiod så ser det väldigt bra ut. Det går mer och mer mot att cancer blir en kronisk sjukdom, inte en sjukdom man dör av.

Även i nästa bolag i ordningen spelar immunsystemet en huvudroll. Immunovia bildades 2007 för att ta fram ett diagnostiskt test för tidig upptäckt av pankreascancer.

– Långt innan du har cirkulerande tumör-DNA i blodet så har immunsystemet reagerat. Om vi kan förstå den reaktionen kan vi upptäcka tumörerna mycket tidigare, vilket ger en betydligt bättre prognos för patienten.

Immunovia utvecklar för närvarande den andra generationens test eftersom den första hade vissa begränsningar. Fokus ligger på den större USA-marknaden och förhoppningarna är stora.

– Utvecklingen går väldigt bra, och det ser i dag ut som att vi kommer att kunna få ut den första diagnostiska produkten för tidig diagnostik av pankreascancer, säger Carl Borrebaeck.

I Immunovia bearbetade forskarna mycket stora mängder data för att hitta mönster. Samma tekniker togs med in i nästa bolag, Senzagen.

Företaget är det första i världen med att studera genetiska data för att detektera vilka nya kemikalier som är allergiframkallande och vilka som inte är det – utan att behöva genomföra djurförsök. Testet är OECD-godkänt och kunderna är i dag framförallt kosmetika- och kemikalieindustrin.

Det yngsta av bolagen är Paindrainer, som bildades 2018 och som har en speciell historia.

En av Carl Borrebaecks forskningskoordinatorer, Maria Rosén Klement, berättade vid något tillfälle att hon led av kronisk smärta efter en skada och att det var svårt att hålla reda på vilka aktiviteter som påverkade smärtan.

– Eftersom vi då hade använt AI i både Senzagen och Immunovia sa jag till henne ”Hur svårt kan det vara att göra en app som löser dina problem?”

En programmerare involverades och ett verktyg togs fram där man matar in vilka aktiviteter man gjort och vilken smärta det gett. AI-motorn kan sedan se vilka kombinationer eller enstaka aktiviteter som är ”pain triggers”, så att patienten kan ta kontroll över sin smärta.

Med hjälp av Carl Borrebaecks nätverk inom cancerkliniker i USA kunde man snabbt komma igång med tre kliniska prövningar och de positiva resultaten publicerades i fjol.

– Nu har vi fått en FDA-registrering, vilket är ett stort erkännande för bolaget. Vi håller nu på att signa upp små och stora kliniker i USA för att de ska använda produkten. Den är inte dyr, och vi botar ingen, men människors livskvalitet höjs dramatiskt, deras arbetsförmåga ökar och de kan komma tillbaka i arbete snabbare.

I Paindrainer och Senzagen är Carl Borrebaeck styrelseordförande, men de övriga bolagen har han numera lämnat.

Är det inte svårt att överge sin ”baby” på det sättet?

– Min erfarenhet är att ett bolag går igenom ett antal faser. I vissa är grundaren väldigt viktig i början, sedan kanske man fortsätter att vara viktig ur teknik- och kliniksynvinkel, men vid en viss punkt i affärs- och bolagsutvecklingen finns det folk som gör ett bättre jobb för bolaget än du. Om man tänker så är det inte så svårt att lämna.

Borde fler inse det?

– Haha, absolut. Jag brukar säga att man redan som grundare av ett start up-bolag ska tänka på sin exit. Var vill du att bolaget ska vara om fem år? Hur länge ska din roll vara viktig? Det kan vara omtumlande när man precis har startat ett bolag. Men det kan hjälpa att tänka att man kan vara fantastiskt bra på mycket, men inte på allt.

Jag brukar säga att man redan som grundare av ett start up-bolag ska tänka på sin exit

Från immunterapier till cancerdiagnostik, djurfria tester och nu en smärtapp. Du har hunnit med mycket och också bytt spår flera gånger. Kan det hänga samman med ett inslag av otålighet hos dig – att du känner dig klar med en sak och vill gå vidare till något annat?

– Hm, det kanske inte är en så bra egenskap, men det kan nog ligga en hel del i det, säger han och skrockar lite.

Parallellt med att ha startat och drivit en rad bolag, så har Carl Borrebaeck samtidigt haft en heltidstjänst som professor. Han har också dragit igång institutionen för immunteknologi vid Lunds tekniska högskola, startat cancercentrumet Create Health och initierat mentorsprogrammet Nome i södra Sverige.

Hur i all världen har du hunnit med allt detta?

– Jag har fått den frågan hundra gånger, men du vet hur det är: om det är något som är roligt så hittar du tid. Hur det går till är svårt att förklara. Sedan har ju de här verksamheterna gått in i varandra väldigt mycket, på det sättet blir det inte flera jobb utan ett stort, sammanhängande jobb.

Artiklar om Carl Borrebaeck brukar sällan utelämna det faktum att hans hobbies är av det adrenalinframkallande slaget. Så inte denna heller.

– Jag började importera och sälja fallskärmar när jag gjort min militärtjänst, för att själv ha råd att hoppa, vilket jag tyckte var roligt. Jag höll på med hoppningen i många år och tävlade lite också, berättar han.

Du lär gilla snabba bilar också?

– Ja, jag kör ganska mycket på bana, och tidstävlar en del också med min Porsche. Det är en väldigt teknisk krävande sport, det är inte bara att gasa. Och så är det så klart en tjusning att det går väldigt fort.

Carl Borrebaeck är fortfarande professor och fortsätter att driva forskningsprojekt. Det senaste, som han beskriver som ”superspännande”, är en studie med över 1 000 bröstcancerpatienter där man mätt deltagarnas resiliens, deras motstånd mot trauma.

Bakgrunden är kunskapen om att hög resiliens gör att patienter får en bättre livskvalitet, klarar tuffa behandlingar bättre och har en mer gynnsam sjukdomsprogression.

– Vi letade efter en somatisk, kroppslig, markör och har nu lyckats visa att en viss region i vårt epigenom är direkt kopplad till resiliens. I framtiden hade det varit häftigt om man kunde ta lågresilienta patienter och göra dem till högresilienta genom att ändra i deras epigenom. Vi har faktiskt just lämnat in en patentansökan. Kanske blir det nästa bolag…

Carl Borrebaeck

Född: 1948

Familj: Gift med Camilla och har tre barn, Felix, Melina och Julia

Bor: Lund

Yrke: Professor och bolagsbyggare

Utbildning: Fil Mag, Civ Ing, D.Sc.

Fritidssysselsättning: Segling, skidor och racing

Senaste lästa bok: Instruktionsboken till Porschen

Artikeln är en del av vårt tema om Intervju.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.103