Nästan hela mitt vuxna liv har jag dolt det här rädd för att någon ska tolka min sjukdom som att jag är svag, defekt och att jag kanske till och med gjort något för att förtjäna min ohälsa, att jag får skylla mig själv.
När jag var i 30-årsåldern och gravid för första gången mörkade jag min sjukdom så hårt att mina kollegor på jobbet var övertygade om att jag genomgick IVF-behandling – vad annat kunde motivera alla läkarbesök? Vi hade nyligen haft en kvinna på avdelningen som genomgick IVF så referensramarna var givna.