Tech-jätten Microsoft har ingått ett avtal med förlaget Taylor & Francis. Även förlaget Wiley har ingått partnerskap med ett företag som programmerar AI-tjänster. Life Science Sweden har talat med svenska forskare om hur de ser på uppgörelserna. Fr. v. Gunilla Karlsson Hedestam, Karolinska institutet, Sonja Bjelobaba, Uppsala universitet, Niklas Nielsen, Lunds universitet. Foton: Getty Images, Luigi Novi/Wikimedia Commons, Ulf Sirborn/Karolinska institutet, Maria Nilsson/Uppsala universitet, Kennet Ruona/Lunds universitet

Under sommaren stod det klart att det brittiska förlaget Taylor & Francis ingår ett partnerskap med Microsoft som gör att mjukvaruföretaget får tillgång till förlagets studier för att träna sina AI-verktyg. Taylor & Francis är ett av världens största förlag för vetenskapliga tidskrifter. Enligt den brittiska tidningen Bookseller betalade Microsoft 10 miljoner dollar, vilket motsvarar mer än 100 miljoner svenska kronor, för affären.

I medier i Storbritannien har affären kritiserats av forskare, bland annat för att studieförfattare inte har blivit informerade. När Life Science Sweden talar med svenska forskare är reaktionerna blandade.

– Jag tror att den här utvecklingen är oundviklig då det går fort nu, säger Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet och ledamot av Nobelkommittén för fysiologi eller medicin.

Jag tror att den här utvecklingen är oundviklig

Gunilla Karlsson Hedestam är professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet. Foto: Karolinska institutet

Hon påpekar att om AI-företagens språkmodeller får träna på vetenskaplig litteratur blir texterna de producerar mer avancerade och nyanserade vilket kan gynna samhället.

– I det stora hela tycker jag att det är bra att språkmodellerna blir bättre, säger hon.

Hon ser däremot en risk i att förlag och tidskrifter frestas att använda AI-verktygen för att skapa nytt innehåll eller för att granska insänt material när språkmodellerna får allt större underlag som är relevant för dem.

– Det skulle till exempel bli billigare och enklare för förlagen att låta AI-verktyg sammanfatta utlåtanden från granskare av vetenskapliga artiklar i stället för att redaktörerna själva gör det jobbet. Jag tycker inte att man ska överlåta sådana uppgifter till AI-verktyg då det kräver en djup ämneskunskap.

Jag skulle tro att frågar du hundra forskare får du hundra olika svar

Niklas Nielsen är professor i anestesiologi och intensivvård samt vicedekan vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona

Niklas Nielsen, professor vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet, ser positivt på användningen av forskningsartiklar för att träna språkmodeller.

– Jag skulle tro att frågar du hundra forskare får du hundra olika svar. Men personligen tänker jag att det mesta av det vi publicerar är open access, vi strävar alltid efter att publicera open access, och den informationen finns redan på nätet, säger han.

Han påpekar att flera språkmodeller i dag med största sannolikhet redan tränar på de vetenskapliga artiklar som finns öppna och tillgängliga från tidskrifterna.

Sonja Bjelobaba, universitetslektor i forskningsetik vid Uppsala universitet, menar att försäljningen och användningen av vetenskapliga artiklar för att träna språkmodeller kan upplevas som både oetisk och orättvis.

Själva systemet är väldigt märkligt

Sonja Bjelobaba är universitetslektor i forskningsetik vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet. Foto: Maria Nilsson

Hon tycker att det vetenskapliga publiceringssystemet i sig är problematiskt och att företag som utvecklar språkmodeller köper upp detta material är ytterligare ett lager i ett redan problematiskt system.

– Själva systemet är väldigt märkligt. Forskare skriver artiklar och måste betala till förlaget om de ska vara open access. Alternativt är det läsarna som betalar för tillgång till artiklarna, vilket förlagen sedan tjänar på. När förlagen sedan säljer artiklar till AI-företag får de dubbelt betalt.

Affären och användandet av artiklar i AI-verktyg väcker också frågor om upphovsrätt.

Generellt är de här förlagsavtalen så pass brett utformade att det är ganska svårt att reagera som forskare

Frantzeska Papadopoulou, professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet, framhåller att det i högsta grad är en avtalsfråga.

För att en publikation ska ha rättigheter att publicera en text behöver författaren till texten, i det här fallet forskaren, överlåta en del av sin ensamrätt till publikationen. Avtalen ser olika ut från publikation till publikation men oftast är de rättigheter som överlåts ganska långtgående.

– Jag har förstått att de nya avtalen som skrivs med de stora förlagen, som exempelvis Cambridge University Press, tar hänsyn till AI-modeller i dag, säger Frantzeska Papadopoulou.

Men vad gäller för vetenskapliga artiklar som publicerades före AI-revolutionen?

– Visste forskaren eller kunde forskaren ana att den här texten skulle matas in i AI-modeller? Förmodligen inte, beroende på när avtalet skrevs. Det kan vara en gråzon. Men generellt är de här förlagsavtalen så pass brett utformade att det är ganska svårt att reagera som forskare, säger hon.

I ett mejl till Life Science Sweden skriver Taylor & Francis att förlaget utforskar nya sätt att förbättra forskning. Av mejlet framgår också att förlaget har ingått avtal med fler företag som utvecklar AI-tjänster.

”Vi har ingått några selektiva partnerskap med ledande AI-företag för att påskynda detta arbete. Det inkluderar att tillhandahålla tillgång till ett brett utbud av arkivinnehåll för forsknings- och utbildningsändamål, vilket förbättrar noggrannheten och relevansen hos AI-modeller, särskilt LLM:s (large language models, reds. anm.)”, skriver Taylor & Francis.

Förlaget uppger att ”rättighetsinnehavare kommer att få royalties i enlighet med sina kontrakt”. 

Förutom affären mellan Taylor & Francis och Microsoft har också det amerikanska tidskriftsförlaget Wiley under sommaren ingått ett avtal med ett stort techbolag. Det framgår av information som förlagsjätten lämnade i samband med företagets kvartalsutdelning i juni i år. Vilket techföretag det gäller har förlaget inte berättat

Wiley ger, i likhet med Taylor & Francis, ut akademiska tidskrifter inom en mängd olika akademiska områden.

I informationen som kom i samband med Wileys kvartalsutdelning framgår det också att man planerar att ingå ytterligare ett avtal med ett stort, ej namngivet, techföretag räkenskapsåret 2025. Och det finns även andra tidskriftsförlag som har gjort eller planerar liknande affärer med techbolag, bland annat Oxford University Press.

– Jag tror att det här är en utveckling som är svår att hindra och jag undrar om man verkligen bör hindra den. På sikt tror jag att open access är till godo för de allra flesta, säger Niklas Nielsen.

Life Science Sweden har även sökt Wiley för en kommentar.