Life Science Swedens chefredaktör Samuel Lagercrantz skriver om trender inför 2025. Första delen handlar om läkemedel mot obesitas. Foton: Adam Boman/Colourbox

Av Samuel Lagercrantz den 9 januari 2025 11:46

Läkemedel mot obesitas har länge varit ett komplicerat kapitel. Under åren har flera preparat kommit för att sedan dras in. Det har tyckts omöjligt att dämpa hungerkänslor i hjärnan utan att samtidigt orsaka nedstämdhet eller ångest. Det hänger ihop med att de centra i hjärnan som reglerar aptit är sammanlänkade med de centra i hjärnan som reglerar våra känslor.

Men 2017 kom en gamechanger. Det var danska Novo Nordisk som fick godkänt i USA för sitt diabetesläkemedel Ozempic med den aktiva substansen semaglutid. Året därpå följde EU efter med samma beslut.

Det stod redan då klart att Ozempic har en sidoeffekt som är eftertraktad av många. Förutom att förbättra blodsockerkontrollen ger läkemedlet kraftig viktminskning. Den här effekten var känd sedan tidigare hos andra diabetesläkemedel som påverkar tarmhormonet GLP-1, fast då mer blygsamt. Men det var först i och med lanseringen av Ozempic som det stora genombrottet för dessa preparat mot obesitas kom.

Det stod redan då klart att Ozempic har en sidoeffekt som är eftertraktad av många

Det var inte en slump att semaglutid gav så stor viktminskning. Novo Nordisk hade aktivt sökt efter en GLP-1-analog med den effekten.

År 2021 i USA och 2022 i EU godkändes semaglutid även som läkemedel mot fetma, då under varunamnet Wegovy, men läkemedlet hade redan tidigare börjat förskrivas mot det off label.

Numera finns en till GLP-1-analog med kraftigt viktminskande effekt både i USA och EU – Eli Lillys Mounjaro (tirzepatid). Mounjaro påverkar, förutom GLP-1, även receptorer för ytterligare ett tarmhormon.

Både Novo och Lilly har nu liknande läkemedel under utveckling mot diabetes och fetma. Lilly förväntas under året avsluta sina fas III-studier med tablettbehandlingen orforglipron. Läkemedlet, som är tänkt att bli Mounjaros efterföljare, är billigare och enklare att tillverka än föregångaren. Novo Nordisk befinner sig å sin sida i slutfasen med Cagrisema, bolagets uppföljare till Wegovy. Cagrisema utgörs av en kombination av semaglutid och substansen cagrilintid, en analog till hormonet amylin.

Flera andra läkemedelsbolag arbetar också med att ta fram nya läkemedel utifrån principen att aktivera receptorn för GLP-1 och vissa av dessa ser ut att ge ännu större viktminskning än de befintliga.

Men nästa gång vi ser en lika stor framgång som Mounjaro eller Wegovy är det inte en GLP1-analog. För att nå en sådan succé igen krävs läkemedel som verkar på andra sätt då många människor anser att biverkningar från GLP-ettorna, bland annat i form av kraftigt illamående, är för stora. 

Nu testas flera andra möjliga sätt att tackla fetma på farmakologiskt vis. I Sverige finns till exempel Pila Pharma och Empros Pharma som båda har andra angreppssätt på folksjukdomen än att aktivera GLP-1-receptorn. Det förstnämnda företaget utvecklar ett läkemedel som blockerar den så kallade "chilli-receptorn" och det sistnämnda arbetar med en ny formulering av de två tidigare godkända substanserna orlistat och akarbos.

Vilka nya GLP:ettor eller andra sorters läkemedel mot obesitas som blir framgångsrika är det svårt att sia om. Men det kommer garanterat forskas mycket om nya GLP-1:or och andra nya sorters obesitasläkemedel under året då framgångarna med Wegovy och Mounjaro har gett mersmak för läkemedelsbranschen. 

Artikeln är en del av vårt tema om Ledare.