Karolinska ska bli ett europeiskt powerhouse för ATMP

På Karolinska sjukhuset i Huddinge har ett nytt ATMP-centrum officiellt invigts under hösten. Här ska framtidens cell- och genterapier få fart, från forskningslabb till patientbehandling.

Centret bygger vidare på den starka bas som redan finns inom Karolinska institutet och universitetssjukhuset. För ett år sedan tog Knut Steffensen plats som föreståndare, med uppdraget att förena forskare, kliniker och industrin. Han möter upp Life Science Sweden vid sjukhusets entré och visar vägen till sitt kontor.

På ett år har det hänt mycket, säger han när vi slagit oss ned. Många strukturer och arbetssätt är satta i det virtuella centrumet. De befintliga verksamheterna på Karolinska har redan kommit långt inom ATMP – avancerade terapiläkemedel – som baseras på celler, gener och vävnader.

– Vi ser en enorm potential, och vi som centrum ska gå in och accelerera den här translationella forskningen och bygga strukturer som gör att det går ännu fortare och blir ännu bättre.

Var i kedjan gör ATMP-centrum störst nytta?

– Vi behöver få de existerande funktionerna att jobba tillsammans. Vi identifierar gapen som finns och stänger dem.

Det finns gott om forskning på institutet, men vägen från forskningslabb till patient är lång, dyr och ofta oförutsägbar. Tillräcklig finansiering är oftast den mest begränsande faktorn, säger Knut Steffensen. ATMP-centrum kommer inte att fungera som en ekonomisk sponsor, men arbetar för att få investeringar till Karolinska.

– Nu när vi gasar upp det här måste vi investera i processutveckling, nya moderna lokaler som tillåter att man använder nya tekniker och instrument. Det är en viktig roll för mig, att strategiskt jobba mot att man satsar på det.

En viktig faktor är också samarbetet med industrin, som har de ekonomiska resurserna och andra möjligheter att attrahera kapital, säger Knut Steffensen. Centret samarbetar med små biotechbolag, oftast grundade av forskare på Karolinska, som kan utföra sina kliniska studier på universitetssjukhuset. Men på sikt hoppas han också på fler FoU-samarbeten med globala läkemedelsbolag för samfinansiering av projekt.

Förutom finansiering, vilka andra hinder ser du för utvecklingen av ATMP?

– De regulatoriska processerna i Europa är mycket mer krävande än på andra håll i världen. Om vi ska vara konkurrenskraftiga måste det ändras. Det är alltför svårt och tar alltför lång tid.

Vad är du mest hoppfull kring?

– Det finns jättemycket hopp. Det är fantastiskt att se alla projekt som kommer ut från Karolinska. Jag är övertygad om att flera av dem kommer att resultera i patientbehandlingar.

Den främsta potentialen med cell- och genterapier är att de är väldigt effektiva, menar Knut Steffensen. Den största motivationskraften i hans roll som föreståndare är siktet på att bota svåra sjukdomar.

– Förhoppningen är att Karolinska, med ATMP-centrum, ska vara en del av den resan och bygga upp oss till ett europeiskt ”powerhouse” inom området, säger han och fortsätter:

– Karolinska är redan ledande i Europa. Vi önskar i framtiden att Karolinska ska bli ett European Centre of Excellence Hub för cell- och genterapier. Det är vårt mål.

Han har själv 20 års erfarenhet från akademin och Karolinska institutet, som docent i molekylärbiologi. Han har också arbetat med ATMP under åtta år på bland annat på Takeda, Sanofi och Kite Pharma.

– Det är jag har lärt mig från industrin är att man måste vara uthållig. Man stöter på utmaningar hela tiden i det här jobbet och det går inte att ge upp. Min förebild här är James Bond: ”I don’t stop when I’m tired, I stop when I’m done”.