Svensk forskning halkar bakåt

internationell expertpanel har utvärderat svensk forskning inom oorganisk kemi. Oorganisk kemi omfattar många ämnesområden men gemensamt är att forskningen söker grundläggande förståelse för strukturer och bindningar i molekyler och material.

29 forskargrupper som har finansierats av Vetenskapsrådet under åren 2003—2007. Forskargrupperna är verksamma vid åtta svenska lärosäten, och granskningen genomfördes i mars och april ifjol. Det sammanfattande omdömet är att forskningen är av utmärkt kvalitet på många håll, men att den inte alltid ligger i forskningsfronten.

och produktiviteten i grupperna är mycket bra, men relativt få artiklar publiceras i ledande tidskrifter och publicerade artiklar citeras inte i så hög grad.

Experterna anser att Sverige är starkt inom vissa områden, som exempelvis materialvetenskap och nanovetenskap.

behöver förstärkas är koordinationskemi och bio-oorganisk kemi samt områden fundamentala för energi- och materialforskning. En oroande trend, enligt panelen, är att området oorganisk kemi generellt har försvagats i Sverige de senaste åren. Institutioner har försvunnit och tjänster har inte återbesatts, till skillnad från många andra länder där man ökat satsningen på området.

inom oorganisk kemi är avgörande för framsteg inom andra forskningsområden såsom nanoteknologi, bioteknologi, miljökemi, materialvetenskap och energiforskning, så det är en oroande utveckling menar Arne Johansson , huvudsekreterare vid ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap.

mottagare och under längre tid är ett av de råd panelen ger till Vetenskapsrådet. Idag får många små och kortvariga stöd. En vanlig modell är ett stöd om ungefär 600 000 kronor som går till en enskild forskare, men det är ingen bra modell enligt expertpanelen. De föreslår istället att forskare går samman i större grupper, och får ett gemensamt större anslag under en period om kanske tre till fem år. De efterlyser också en ökad specialisering inom olika delar av oorganisk kemi hos lärosätena runt om i Sverige.

över att universiteten finansierade så liten del av forskarnas löner, en punkt där de och rekommenderade omedelbara förändringar och en mer hållbar lösning på sikt. De ansåg också svensk forskning skulle kunna bidra mer på i utveckling av nya energikällor, bland annat större satsningar på oorganisk kemi.

!