23948sdkhjf

Nu blir labbet snyggt och trendigt

Glöm gråa kantiga maskiner med obegripliga instrumentpaneler och knappar. Morgondagens apparatur är både snygg och användarvänlig precis som dagens mobiltelefoner och datorer.
När det kommer en ny pryl på marknaden räcker det till en början med att den fungerar, bara att den finns är cool, säger Johan Berhin, designer på ingenjörskollektivet Join.

– De första mobiltelefonerna var till exempel inte så snygga, det räckte att det gick att ringa med dem. När det gäller labbinstrument så räcker inte funktionen längre, i alla fall inte för de små bolagen som vill kunna konkurrera på marknaden, säger han.

Johan Berhin har hittills har formgivit instrument åt fyra life science-företag. Och fler kommer det att bli, tror han, för intresset för att ta fram snygga maskiner växer. Enligt Johan Berhin beror det på att den typiska forskaren är en annan person än vad han eller hon var för 50 år sedan. Förr var en forskare något av en enstöring som vigde sitt liv åt forskningen och hade totalt fokus på den. I dag är forskare ofta unga och tar del i medieflödet precis som alla andra i samhället. De vill ha snygga apparater på jobbet precis som de vill ha en snygg platt-tv hemma.

Johan Berhin upplever också att inställningen till design har ändrats. Det har blivit viktigt för företagen att visa upp produktens utseende och frågan om hur instrumenten ska se ut har kommit ända upp i företagsledningen hos de fyra life science-bolag han har designat åt.

– Det handlar skilja sig från mängden. Man selekterar med bildeseendet, både när man ser tryckt reklam och när man går på mässor. När jag ritar åt små företag ser jag en mässhall framför mig och försöker skapa något som står ut. För små företag är det ännu viktigare än för stora eftersom de inte har ett etablerat varumärke att förlita sig på, säger Johan Berhin.

Ingenjör i maskinteknik

Johan Berin är utbildad ingenjör i maskinteknik med inriktning på formgivning. Att han är bekant med den teknik som gömmer sig under apparaternas hölje är till stor hjälp när han ska formge utrustning.

– Nystartade bolag vet oftast inte hur deras maskin ska fungera eller se ut, de har bara en idé som de vill förpacka. Det är väldigt roligt att komma in och hjälpa dem på det stadiet eftersom det är en viktig del av processen i att hitta finansiering, säger Johan Berhin.

Designen ska också tala om vad produkten gör och vad varumärket står för. En Ferrari ser till exempel ut som den gör för att signalera att den är till för att köra snabbt medan en Volvo förmedlar säkerhet med sitt formspråk, förklarar Johan Berhin. På samma sätt vill företagen tala om vad de står för genom hur instrumentet är utformat.

Vill förmedla kvalitet

– Jag vill i första hand förmedla kvalitet hos instrumentet. Företaget ska vara stolt över designen och känna att de visar vad de står för, säger Johan Berhin.

Och kunderna skryter också med att de har ansträngt sig för att få fram en snygg produkt, berättar Johan Berhin. På ett av instrumenten som han har formgivit står det också ”Design: Johan Berin”, en företeelse han tror kommer mer och mer.

– Snart kommer det att finnas mobiltelefoner som har ritats och signerats av Philippe Starck till exempel, precis som med kläder, säger Johan Berhin.

Vacker och praktisk

Som en extra krydda får också de som köper de tio första Johan Berin-designade instrumenten från företaget Phase Holografic Imaging också välja vilken färgkombination maskinerna ska ha.

Men designen är inte bara ett marknadsföringsknep eller en fröjd för ögat. Den ska också vara praktisk för att underlätta både handahvandet, rengöringen och servicen av instrumentet.

Enligt Johan Berin får en maskin absolut inte ha några räfflor som kan samla damm eller smuts. Den får heller inte ha några skarpa hörn som man kan skada sig på eller som kan punktera handskar.

Ytan måste så klart tåla avtorkning med sprit. Instrumentpanelen får inte varar rörig och ha för många knappar. Den ska bara innehålla det som behövs för att sköta en normal process.

– Maskinen ska vara lite mänsklig också. Jag var på studiebesök på ett labb en gång där de hade döpt alla sina maskiner till människonamn. Alla utom en. Den kallade de för Ludret eftersom den var så ful.

Den var gjord i en förfärlig smutsgul färg, ett typiskt exempel på någon som försökt göra något som sticker ut och visserligen lyckats men på helt fel sätt, säger Johan Berhin.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063