Gott om blågula EU-pengar - men Norge förlorar
Sverige är det bästa landet i Norden på att attrahera finansiering från den gigantiska EU-fonden, FP7. Men länder som Norge förlorar stora summor på att medverka i forskningsprogrammet.
FP7, EU:s forskningsfond, innehåller 55 miljarder euro, vilket gör det till den största forskningsfonden i Europa. Pengarna kommer att delas ut mellan 2007 och 2013. Att attrahera pengar från denna väldiga källa med forskningspengar är viktigt för varje medlem av Europeiska Unionen.
- FP7 fonden innehåller mycket mer pengar än någon annan nationell forskningsfond, vilket gör det till en väldigt viktig källa för finansiellt stöd. Det här är pengar som vi redan har samlat in genom vår skatt, så varför inte använda dem? Säger Karin Aase, projektledare på Swedenbio.
Sverige har än så länge lyckats få 4,2 procent från 55 miljardersfonden. Det kan jämföras med tvåan Finland (2,47 procent), Danmark (2,19 procent), Norge (1,5 procent) och Islands (0,17 procent) resultat. Men det är inte bara pengarna i FP7 som drar till sig forskarna. Framgångsrika forskare behöver nätverk och internationella kontakter. Att söka pengar från FP7 tvingar forskare att samarbeta med team i andra EU-länder då det mesta av pengarna delas ut till forskning som utförs i samarbete mellan medlemsländer.
- EU-byråkratin skrämmer forskarna, speciellt de som jobbar på mindre företag. Vi övertygar dem om idéen, att bortsett från finansieringen i sig skapas värdefulla nätverk genom behovet av att arbeta i konsortium, säger Karin Aase.
Island ligger i ledningen när man jämför finansieringen per capita för varje land. Den nordatlantiska ön drar in 19 euro per invånare, med Sverige på andra plats med 8 euro, följt av Danmark och Finland med 7 euro. Kanske är den viktigaste punkten nettoskillnaden mellan hur mycket pengar som varje land betalar in i forskningsfonden och hur mycket finansiering som fås från den. Alla länder har inte statistik på detta, men Norge förlorar faktiskt pengar när man deltar i pogrammet och har ett nettounderskott på 0,76 procent medan Sverige har ett nettotillskott på 1,9 procent och Finland 0,9 procent.
Så vad är nyckeln till framgång? Linda Bell hävdar att forskningssamhället måste vara aktivt på ett tidigt stadium, när finansieringsriktlinjer dras upp.
Föregripande arbete gör forskningsinstitutioner mer benägna att söka finansiering från EU och uppmuntrar forskare och institutioner att ta på sig utmaningen att koordinera forskningsprogrammen.
- Framgångsrika FP7-forskningsteam är alla vana vid att arbeta i en internationell, kooperativ miljö. Det är viktigt att vara aktiv i sökandet av EU-finansiering över en längre period. Det kan vara svårt att komma tillbaka igen om man har stått utanför EU:s finansieringssystem under en längre tid, säger hon.
Att ha en fungerande nationell finansieringsinfrastruktur är nödvändigt. Om forskningssamhället är bra på att dra in pengar från nationella källor kommer ofta detsamma att gälla för EU-pengar.
- Det finns ett samband mellan kvaliteten på nationellt finansierad forskning och forskningen som EU betalar för, säger Linda Bell.
