Inkubatorbolagen svälter
Allt färre bolag lämnar de statligt finansierade inkubatorerna. Fortsatt brist på kapital är att vänta då öronmärkta pengar uteblev i regeringens forskningsproposition.
– Det är en besvikelse, resurserna som läggs på innovation är redan underdimensionerade. Bristen på incitament som gynnar innovation och entreprenörs-anda gör att det inte blir någon riktig synergi mellan forskning och innovation, säger Lilian Wikström, vd på Karolinska institutet innovations.
Enligt Lilian Wikström är det också finansieringen som är den begränsande faktorn för inkubatorföretagens framgång.
– Life science är en svår bransch eftersom projekten kräver mycket pengar och lång tid samtidigt som risken är hög. Innovationsbrons måttstock för framgång som bland annat bygger på ökad omsättningstillväxt är inte applicerbar på life science. Det gör att vi halkar efter andra branscher vad det gäller medel därifrån.
Anders Nilsson, ansvarig för inkubationsutveckling på Innovationsbron, som är en av inkubatorernas största finasieringskällor, håller med om att fördelningssystemet inte fungerar perfekt.
– Vi har diskuterat de särskilda förutsättningarna för life science-inkubatorerna flera gånger och funderat kring hur man i ett nationellt sammanhang skulle kunna lösa utmaningen kring den extremt långa verifieringsfasen för bolagen. Vi har även lämnat ifrån oss förslag på hur det skulle kunna lösas, men så vitt vi ser så finns det inga särregleringar i sikte.
Enligt Anders Nilsson är problemet delvis att det inte finns tillräckligt med tidiga pengar i systemet för att Innovationsbron ska ha råd att stötta life science-bolagen fullt ut.
–En av utmaningarna som vi ser är att faserna innan kommersiell framgång kan kosta upp emot 100 miljoner kronor eller mer och då finns det nästan ingen, förutom industriella aktörer som har möjlighet att driva de projekten. Akademiprojekten ligger av naturliga skäl i de flesta fall utanför industrin. Tar vi Innovationsbron, till exempel, så skulle vi kunna investera i ett 100 miljoners-case om året men då skulle vi heller inte kunna investera i mycket annat.
Jennie Ekbeck, vd på Umeå biotech incubator håller med om att det är bristen på pengar som är det största problemet.
– Det är absolut svårigheten att hitta finansiering som håller oss tillbaka, många företag skedmatas med pengar så att de precis överlever men för att få luft under vingarna behövs större satsningar.
Enligt siffrorna från 24 av In-novationsbrons totalt 46 inkubatorer, har antalet företag som avbrutit inkubatorprogrammet nästan fyrdubblats sedan 2009.
– Siffran kan verka hög men jag ser det som positivt att inkubatorerna avbryter projekt som inte har potential att klara sig i långa loppet. Det är dyr verksamhet så det är viktigt att de företagsidéer som har bäst förutsättningar att lyckas blir prioriterade, säger Anders Nilsson.
Forskning från handelshögskolan i Stockholm tyder på att företag som bygger på idéer från näringslivet generellt sätt klarar sig bättre än dem från akademin.
– Företagsavknoppningarna är både fler och klarar sig bättre. Det betyder inte att universitetsavknoppningar är oviktiga utan snarare att beslutsfattare skall få upp ögonen för var framgångsrika företag oftast kommer ifrån. Man kanske bör titta lite mer på faktorerna som underlättar eller hindrar anställda från att knoppa av sina ideer, säger Karl Wennberg, docent i företagsekonomi.
Det är också något som Anders Nilsson är beredd att skriva under på.
– Entreprenörer med marknadserfarenhet har helt klart ett försprång framför dem som kommer direkt från akademin. Knoppas företaget av från ett företag är det också troligt att man redan sållat bort en del idéer och analyserat om det finns ett marknadsbehov för innovationen. Det är också viktigt att life science-projekt inte kommer för tidigt till inkubatorerna, utan att de har möjlighet att nyttja resurserna i akademin till att verifiera sin forskning innan de ger sig in på kommersialiseringen.