23948sdkhjf

På rundtur i världens säkraste labb

| Av Sara Nilsson | Tipsa redaktionen

Nordens enda laboratorium med skyddsnivå 4 - den högsta för biologiska labb - ligger vid Smittskyddsinstitutet i Solna. Här finns dygnet runt-beredskap för att analysera prov med misstanke om livshotande smitta. Just nu ingår diagnostik av coronaviruset som sprids på Arabiska halvön i beredskapen.

Inom två timmar, när som helst på dygnet, kan hanteringen av ett prov som misstänks innehålla allvarlig smitta starta i det så kallade P4-laboratoriet vid Smittskyddsinstitutet, SMI, i Solna. Det kan vara smitta av blödarfebervirus, eller för att ta ett aktuellt exempel – MERS-coronavirus, MERS-CoV, som just nu sprids på den Arabiska halvön.

- Vi fick in ett antal akuta prov med misstänkt MERS-CoV när man fortfarande inte visste så mycket om viruset, berättar Tuija Koivula, biosäkerhetsansvarig vid P4-labbet.

Ingen svensk har dock testats positivt för viruset.

Dygnet runt har två experter vid SMI jourberedskap och kan kallas in för arbete. I P4-labbet arbetar man nämligen alltid, av säkerhetsskäl, i par.

P4-labbet är en viktig del av Sveriges beredskap mot allvarliga infektioner. Här kan både kända och okända biologiska smittämnen identifieras och analyseras. I labbet hanteras virus som orsakar allvarliga sjukdomar med hög dödlighet och smittsamhet där behandling saknas. Men också potentiellt farliga prover där innehållet är okänt.

Följer infektionsutbrott

Genom internationella nätverk följer SMI aktuella infektionsutbrott världen över och håller beredskap för att kunna analysera patientprover med misstänkt smitta som kommer in från sjukvården. Just nu ingår diagnostik av bland annat MERS-CoV och det nya influensaviruset H7N9 som orsakat dödsfall i Kina, i beredskapsdiagnostiken.

Det kommer regelbundet in patientprover som SMI bedömer ska hanteras i P4-labbet, enligt de regelverk som finns. Men analys av inkommande diagnostiska prover är ändå en mindre del av det arbete som vanligen sker i labbet. Här utförs även forskning och utvecklingsarbete, som att ta fram nya diagnostiska metoder för vissa virus och kvalitetssäkra och finkalibrera de metoder som används.

- Vi sitter inte och väntar på prover. Vi måste upprätthålla kompetensen för att genomföra de olika diagnosmetoderna och har ett förråd av virus att öva på och tillgång till ovanligare prover genom våra internationella nätverk, säger Tuija Koivula.

I egen byggnad

I labbet håller man också utbildningar för ny personal och erbjuder praktisk träning för användare från andra P4-labb, något som är unikt för SMIs P4-labb.

P:et i P4 står för protection level, skyddsnivå, och fyran anger att det handlar om den högsta skyddsnivån enligt en internationell standard (se faktarutan). SMI:s P4-labb är det enda i Norden och tar emot prover från de övriga Nordiska länderna och de baltiska länderna. I hela Europa finns sex P4-labb.

För utformningen av P4-labb råder strikta krav. P4-labbet i Solna ligger i en separat byggnad, dit inga besökare är välkomna, som även inhyser labb med skyddsnivå 3. I P3-labben hanteras exempelvis mjältbrandsbakterier och tuberkulosbakterier. I P4-labbet hanteras i dag endast virus, som klassats i riskklass 4.

P4-delen är byggd i helsvetsat stål och fysiskt separerad från omgivningen – mellan ytterväggarna och P4-labbets stålväggar löper en meterbred luftspalt för att öka skyddet. Det finns inga fönster direkt ut, bara till den omgivande korridoren. I labbet råder undertryck för att hindra smittspridning till omgivningen och luften till och från labbet filtreras genom hepa-filter.

- Jämfört med P3-labbet är all säkerhet mer eller mindre dubblerad i P4-labbet – det är dubbelt så högt undertryck, 140 Pascal, och dubbla hepa-filter. Andningsluften till dräkterna är också hepa-filtrerad, vi andas kanske Solnas renaste luft när vi är där inne, säger Tuija Koivula med ett leende.

På våningen under själva P4-labbet finns tekniska utrymmen, till exempel för produktion av ånga till autoklavering och kokning av avloppsvattnet från labbet innan det släpps ut.

- För varje kvadratmeter labbyta i P4 behövs det ungefär tre kvadratmeter teknisk yta, sammanfattar Tuija Koivula.

I P4-labbet arbetar personalen i täta skyddsdräkter. De får sin inandningsluft via slangar från taket som fästs i dräkten och skapar ett övertryck. 600 liter luft blåser in varje minut och ventiler på ryggen släpper ut överskottsluft. Om det mot förmodan skulle gå hål på dräkten skyddar övertrycket bärarens kropp från de smittämnen som hanteras. Via headset kan användarna prata med varandra och personal utanför labbet.

- Det är en ansträngande miljö att vara i – buller från luften som rusar in och dräkten som väger tre kilo. Man försöker tillbringa så lite tid som möjligt där inne, bara göra det som är så riskfyllt att det nödvändigtvis måste göras där, säger Tuija Koivula.

- Vi har alltid två par handskar på oss i P4 och ett tredje par vid arbete i säkerhetsbänken, då är det till exempel onödigt krångligt att märka provrör. Sånt måste man göra innan, fortsätter hon.

Arbetet måste planeras

Arbetet som ska utföras planeras därför noggrant i förväg, innan användarna går in i labbet via en luftsluss. Protokoll och reagens förs in via en separat sluss och måste vara förberedda. När man väl är inne i labbet går det inte att snabbt kila ut och hämta något man glömt – utpassagen sker också via en sluss, där användarnas duschas med starkt rengöringsmedel i flera minuter för att avlägsna rester av smittämnen som mot förmodan skulle ha kunnat hamna på dräkt och handskar och i luften i slussen.

- Man måste också tänka på tiden – att utföra en arbetsuppgift i P4-labbet tar ungefär tre gånger så lång tid som att göra den i ett P2-labb, där man inte har all utrustning på sig. Man måste jobba varsamt och skynda långsamt så att man inte krockar eller fastnar i slangarna, säger Tuija Koivula.

I labbet finns larm för att kunna kalla på hjälp. Vid arbete i labbet krävs också att ett saneringsteam bestående av två personer finns redo utanför labbet. De kan inte gå in i labbet, men ska vara behjälpliga om användarna behöver hjälp med saneringen vid en eventuell nödutrymning.

I P4-labbet finns utrustning för att isolera virus, odla celler, undersöka prover i mikroskop, isolera DNA, göra immunologiska infärgningar och serologiska tester. Arbetet sker i någon av de sex säkerhetsbänkarna, som fångar upp aerosoler som skulle kunna uppstå under arbetet. Ofta syftar arbetet till att ta fram material, till exempel virus-DNA, som efter inaktivering kan analyseras vidare i ett P2-labb.

Hemlig planlösning

P4-labbet vid SMI har varit i drift sedan 2001. I och i anslutning till labbet arbetar ungefär 20 personer: en laboratorieansvarig som leder den dagliga driften, användare, biorisksspecialister och tekniker. Exakt hur många personer det är går SMI inte ut med. Inte heller med planlösningen för labbet.

- Det beror på att det är ett skyddsobjekt, viktigt för nationens säkerhet. Allt som görs här inne övervakas med kamera, säger Tuija Koivula och knappar in koden för att komma in till sitt kontorsrum.

Kontrolleras av SÄPO

Innan anställning måste personalen här säkerhetskontrolleras av säkerhetspolisen, SÄPO. Man genomgår också en hälso- och lämplighetskontroll och ett noggrant internt utbildningsprogram inför arbete i P4-labbet.

För ett par veckor sedan genomfördes den årliga tillbudsövningen. Instruktionerna till personalen är enkla, berättar Tuija Koivula: Agera enligt instruktionerna för vanligt arbete i labbet. Sedan utsätts användarna för något förutbestämt olycksscenario som skulle kunna inträffa och observeras.

- Vi simulerade att den ena personen i labbet fick strokeliknande besvär. Samtidigt föll kommunikationssystemet bort för den andre. Alla vet att det bara är en övning, men ändå hör man på andningen och pratet att det blir på allvar. Det är väldigt nyttigt, säger Tuija Koivula.
Håll dig uppdaterad med Life Science Sweden
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Cancerbolaget studieklart – men finansieringen haltar

Spago till klinik

Sedana får testa på barn

Smarta plåster för skidlandslaget

Myndigheten varnar: Mässling i Alperna

Kognitiv träning skyddar dåligt mot demens

Att träna kognitiva förmågor ger inte skydd mot demens. Inte heller ger träningen någon generell förbättring utan man blir bra på det man tränar.

Nyhetsbrev

Krönika: Brexit creeping closer – or?

In this column, lawyer Pernilla Norman, tries to sort out the different Brexit options.

Arkiv

Oriflame-grundarna satsar på hjärnforskning

Skåne inför screening för tarmcancer

”Sverige är annorlunda på flera sätt”

Branschen saknar kompetens, samtidigt som det går arbetslösa akademiker i landet. Nu får de hjälp att finna varandra. Khady Ndoye från Senegal går Handelshögskolans program och valde praktik på Triolab.

”Vi följer den internationella debatten kring probiotika”

Bättre resultat och höjd utdelning blev facit när probiotikabolaget Biogaia kom med sitt bokslut förra veckan. Här kommenterar vd Isabelle Ducellier.

1

Ökad förlust för cancerbolaget

Gen som ger färre spermier

I studier på zebrafiskar har forskare identifierat en gen som är viktig för att producera spermier. Resultatet när genen stängs av är få och dåliga spermier. Nästa steg är att pröva om detsamma gäller hos människor.

Nätverksdag för life science – Anmälan öppen

Den 4 april är det dags för nätverksdagen the Future of Swedish & Danish Life Science i Lund för åttonde året i rad med en lång rad spännande talare och utställare.

AstraZeneca slår förväntningarna

Meet the governmental life science office

More clinical trials, promotion for digitisation and interoperability together with increased use of data generated by both healthcare and individuals. The duties of the Life Sciences office are plentiful.

Ska stärka kommunikationen med aktieägarna

Klimatpåverkan av inköp från läkemedelssektorn

New Updates in Drug Formulation & Bioavailability: AI hett område

6

Gener bidrar till narkolepsi orsakad av vaccin

Ärftliga faktorer kan öka risken att få en svår ovanlig biverkan. Detta studeras systematiskt i det nationella projektet Swedegene. En av de svåra biverkningar som studeras är narkolepsi.

Krönika: It´s time to establish relations

Communication with the patient is the key to future healthcare, writes Hanna Brodda, editor in chief of Life Science Sweden.

Svensk inkubator utvald till EU-coach

Närmare läkemedel mot ryggmärgsskada

Nyupptäckt sjukdom viktigt för diabetiker

Framgång för Gasporox

Ny USA-topp i Recipharm

Follicum väljer kandidat

Spridning av RS-virus tar fart

Ny finanschef till Hansa

Emission efter försenad milstolpe

Miljardavtal mellan läkemedelsbolag

Särläkemedelsstatus lyfter kursen

Blir ny FoU-chef

Alzheimerkandidat prövas i fas III

Hon får Scheelepriset

Umeåforskare i världstoppen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.147