Medicin hett för fundraising
– området det mest populära hos privata finansiärer.
Då brittiska The Telegraph i augusti förra året publicerade en essä under rubriken ”A virus that kills cancer: the cure that’s waiting in the cold” anade Thomas Fredengren på Uppsala universitet knappast vad som höll på att hända. Men artikeln, som handlade om Uppsalaprofessorn Magnus Essands forskning om ett möjligt botemedel mot en rätt ovanlig cancerform, spred sig som en löpeld i sociala medier. Det skulle krävas 20 miljoner kronor att ta forskningen vidare till kliniska försök, pengar som inte fanns. Därför låg projektet bokstavligen på is i ett frysfack på universitetet.
Några dagar senare började det strömma in e-post till universitet och fundraising-avdelningen, där Thomas Fredengren är ansvarig.
− Vi hade gett artikelförfattaren ett bankgiro-nummer ifall någon ville skänka pengar. Men vi fick en mängd mejl från utlandet där de påpekade att om de ville skänka 200 kronor är det inte rimligt när det kanske kostar 150 i bankavgifter. Då måste man jobba med Paypal och andra onlinebetalningar, säger Thomas Fredengren.
Drygt ett halvår senare hade universitetet fått in 2,6 miljoner kronor till projektet genom tusentals mindre gåvor. Det ledde till att oljebolagsdirektören Vince Hamilton sköt till det som fattades för att kunna dra igång kliniska studier.
Gick bättre än väntat
Den här typen av gräsrotsinsamlingar, crowdfunding, är än så länge mycket ovanliga i Högskolesverige. Större donationer från förmögna privatpersoner och rika familjer har däremot duggat allt tätare de senaste åren, i takt med att lärosätena mångdubblat resurserna till sina fundraisingkontor.
Skälen kan lite krasst kokas ner till ett enda: det lönar sig. För tio år sedan projektanställdes Inger Stern för att leda Linköpings universitets första försök inom fundraising. Målet var att ta in 40 miljoner kronor till forskartjänster på nystartade Campus Norrköping.
− När projektet avslutades hade vi fått in över 60 miljoner. Det var då universitetsledningen förstod vilket enormt engagemang det finns i omvärlden om man öppnar upp dörrarna och mäklar kontakterna, säger Inger Stern.
I dag leder hon en fundraising-avdelning med drygt fem heltidsanställda. Sedan 2007 har universitetet, enligt Inger Stern, dragit in runt 300 miljoner kronor i donationer. Bland annat har en privatperson skänkt sammanlagt 20 miljoner till forskning om psoriasis och njursjukdomar.
− Bidrag från företag har gått till olika saker, som energi, miljö och design. Men privata donationer har framförallt gått till medicinsk forskning. Inom medicin är det lättare att hitta något som du verkligen vill åtgärda.
Medicin populärt
Mönstret går igen hos de övriga universitet Life Science Sweden talat med. Medicin dominerar stort bland de områden som filantroperna väljer att stödja.
− Vi får in en hel del till humaniora, språk och så vidare. Men vår hälsa ligger oss väldigt nära och är det vi kanske är mest rädda om, så mycket går till medicin, säger Ulrika Nilsson, chef för donatorrelationer vid Lunds universitet.
Exakt hur mycket är svårare att precisera. Svenska lärosäten har olika defintioner på vad som räknas som fundraisingmedel och i många fall är det svårt att skilja ut intäkter som kommer via fundrasing från mer traditionella forskningsbidrag.
En tydlig fingervisning ges dock av SCB:s siffror för intäkter till forskning och utveckling vid svenska universitet. 2011 fick lärosätena tillsammans in 2,6 miljarder kronor från privata, icke-vinstdrivande organisationer i Sverige, där stiftelser bildade efter privata donationer ingår. Hela 47 procent av de pengarna gick till medicinsk forskning, mer än för teknik, natur- och samhällsvetenskap tillsammans. I gengäld dominerar teknikområdet när det gäller intäkter till forskning från svenska företag.
− Det är nog den stora skillnaden mellan tekniska högskolor och de som är aktiva inom life science. Merparten av våra donerade medel kommer från näringslivet, säger Peter Lindwall, fundraising-ansvarig på Chalmers.
Tog in en miljard
Chalmers var en pionjär som startade fundraising-verksamhet redan 1995. Sedan dess har två kampanjer gett sammanlagt 640 miljoner kronor som bland annat gått till ett nytt kårhus. Men de resultaten överskuggas ändå av Karolinska Institutets insamling i samband med 200-årsjubileet 2010, som drog in en hel miljard. Sedan dess har ytterligare runt 150 miljoner kronor strömmat in till KI, uppger fundraisingchefen Agneta Stålhandske. Hon pekar på engagemanget hos ledningen samt universitetets starka nätverk som två nyckelfaktorer.
− Ett gängse råd är ”friendraising before fundraising”. Det är vännerna som eventuellt kan ge dig en gåva och som kan tala väl om dig i en bredare krets, säger Agneta Stålhandske.
Men behövs verkligen fundraising, räcker inte den offentliga finansieringen till?
− Den har ökat, men det är en helt annan möjlighet med den här typen av mjuka pengar där det inte finns några specifika krav. Det ger forskaren en chans att göra djärva experiment som det inte finns offentlig finansiering för. Det ger tid och arbetsro att jobba långsiktigt.
Vill upprepa succén
Och pengaregnet över KI väcker avund på många håll och i Skåne sitter Ulrika Nilsson just nu och planerar för en motsvarande kampanj i samband med Lunds universitets 350-årsjubileum 2016-2018. Inför satsningen har hennes stab dubblats till åtta anställda.
− KI gjorde en fantastisk kampanj, men vi har ett mycket bredare verksamhetsområde och kommer göra på vårt sätt. Vad vi ska lyfta fram är inte bestämt än, men ett fält där Lunds universietet verkligen står ut är med Max IV och ESS, säger hon.
Liksom övriga som Life Science Sweden talat med tror Ulrika Nilsson att fundraising-verksamheten bara kommer öka framöver. Och liksom kollegorna ser hon inga större problem med att svenska universitet förlitar sig mer på privata donationer i framtiden.
− Det ligger i vår uppgift att samverka med omvärlden. Men det ska balanseras mot den akademiska friheten och den fredade, nyfikenhetsbaserade forskningen. Vi får inte bli för dominerade av omvärldens akuta behov, det är mycket viktigt att universiteten är långsiktiga, säger hon.
Tebjudning för forskning
I slutet av 2014 hoppas Magnus Essand och hans forskargrupp vid Uppsala universtet kunna dra igång de första klinska försöken, möjliggjorda genom den oväntade crowdfunding-kampanjen. För dem har prövningarna bara börjat men för fundraisern Thomas Fredengren har projektet redan blivit en jackpot.
− Allt stöd är bra, men att höra om damer som ordnar tebjudningar i England för att stödja insamlingen − då blir man ganska rörd, säger han.
[tboot_accordion_bootstrap name="UniqueName"]
[tboot_accordion_bootstrap_section color="primary" name="Donationer" heading="Några spektakulära donationer" number="1" open="yes"]
I december 2013 fick Lund universitet en av sina största donationer hittills, då syskonen Eva och Göran Bundy skänkte 70 miljoner kronor till forskning inom kardiologi och neurologi.
I oktober 2013 invigde Karolinska Institutet en ny aula, byggd efter en donation på 350 miljoner kronor från Familjen Erling-Perssons stifelse, med H&M-ordföranden Stefan Persson i spetsen.
KTH fick 2011 ta emot 70 miljoner kronor från sjuksköterskan Kerstin Jonasson och läkaren Rune Jonasson för forskning inom medicinsk avbildning i samarbete med KI och Karolinska universitetssjukhuset.
Sedan 2010 har Märit och Hans Rausing skänkt sammanlagt 70 miljoner kronor till den stora bröstcancerstudien Karma vid Karolinska Institutet.
Bayer Schering Pharma, Philips Medical, Sectra och Siemens Medical Solutions skänkte 2007-2010 utrustning för sammanlagt 30 miljoner kronor till Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering vid Linköpings universitet.
Önnesjöstiftelsen, bildad med kapital från papperstillverkarna Holmen och Modo, donerade 15 miljoner kronor 2007 till Linköpings universitet för att finansiera en professur inom tryckt elektronik.
I februari öppnade Lunds universitet och Region Skåne ett nytt forskningscenter för palliativ vård. Satsningen finansieras av bland andra byggentreprenören Mats Paulsson, Crafoordska stiftelsen samt Johanniterorden.
2006 donerade Kapp Ahls dåvarande vd och storägare Christian W Jansson 25 miljoner kronor till en professur i retorik vid Lunds universitet.
2012 donerade musikern Björn Ulvaeus tillsammans med sin hustru tre miljoner kronor till ett forskningsprojekt kring blodsjukdomar på Karolinska Institutet.
2005 väckte det viss uppståndelse då Lunds universitet tillsatte en professor i parapsykologi. Professuren var resultatet av en testamenterad gåva från danska margarinfabrikören Poul Thorsen.
[/tboot_accordion_bootstrap_section]
[/tboot_accordion_bootstrap]
Här hittar du pengarna
Att hitta finansiering som start up-bolag är svårt. Peter Lindberg från Vinnova och Björn Odlander från Health Cap berättar hur finansiären tänker.
Pengabrist skapar nya möjligheter
I tider då tillgången till pengar är knapp föds nya sätt att hitta finansiering. Under den senaste finanskrisen uppstod crowdfundning och nu har fenomenet exploderat. Under 2012 bytte drygt fem miljarder amerikanska dollar ägare.